Carsten på 16. apr. 2019 kl. 14:14

2019-04-16T14:14:55Z

Carsten: Beowulf (RW) 36

2013-02-05T20:18:04Z

Beowulf (RW) 36

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Beowulf]] !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Bjovulf]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Beowulf (RW) 36]] !!
|-
! !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Bjovulf (N.F.S.Grundtvig)]] !! !!
|-
|}

[[Fil:Ill. fra St. Aubins "Vita".jpg|300px|thumb]]

<center><big><big>'''[[Beowulf (RW)| Beowulf]]'''</big></big>
'''En fornengelsk hjältedikt'''

 Översatt av
''' Rudolf Wickberg''' </center>

:Kapitel 36 <big>'''Wiglaf kommer till hans hjälp. De båda hjältarne döda gemensamt draken.'''</big>

:Wiglaf hette en avhållen sköldkämpe,
:Scilfingafurste, Weohstans son,
:Älfheres frände. Han såg sin konung
:''2605'' Lida av hettan under härmasken.1
:Han mindes då den ynnest, denne förut visat honom,
:Givit honom Wägmundingarnes rika hemvist
:Och alla rättigheter bland folket, som hans fader ägt.
:Ej kunde han då hejda sig, handen fattade skölden,
:''2610'' Den gula linden, och drog det gamla svärdet.
:Detta var bland männen ett arv efter Eanmund,
:Ohteres son: dennes, den vänlöse
:Flyktingens baneman vart Weohstan i striden
:Med svärdets eggar och bar till sina fränder
:''2615'' Den brunglänsande hjälmen och ringbrynjan,
:Det gamla jättesvärdet, som Onela gav honom:
:Sin egen frändes stridsklädnad,
:Färdig för kamp. Ej talade han om denna fejd,
:Fastän Weohstan fällt hans egen brorson2
:''2620'' Många halvår behöll han skatterna,
:Svärd och brynja, tills hans son kunde
:Öva mandom, liksom hans gamle fader.
:Då gav han honom bland götarne en ofantlig mängd
:Av alla slags stridsklädnader, när den gamle gick
:''2625'' Sin väg ur livet. Det var nu första gången,
:Som den unge kämpen skulle pröva på
:Stridens storm med sin herre och furste.
:Ej veknade hans sinne, och ej svek hans faders
:Arv i striden: det rönte draken,
:''2630'' Sedan de hade drabbat samman.
:Wiglaf talade många sanna ord
:Till sina följeslagare — hans sinne var sorgset —:
:»Jag minnes den tid, då vi fingo mjöd,
:»Och vi lovade i ölsalen
:''2635'' »Vår herre, som gav oss de ringar vi bära,
:»Att vi ville gälda, om han finge
:»Behov av sådant, dessa stridsrustningar,
:»Hjälmar och hårda svärd. Därför har han valt oss
:»Självmant ur hären till denna färd,
:''2640'' »Manat oss till bragder och givit mig dessa skatter,
:»Att han höll oss för goda spjutkämpar,
:»Käcka hjälmbärare, om också vår herre,
:»Folkets herde tänkte ensam
:»Utföra åt oss detta hjältedåd,
:''2645'' »Därför att bland människor han utfört de flesta
:»Djärva bragder. Nu är den dag kommen,
:»Då vår konung behöver goda
:»Kämpars styrka. Låtom oss gå fram
:»Och hjälpa stridshövdingen, medan ännu varar
:''2650'' »Den hemska glöden. Gud vet med mig,
:»Att mig är mycket kärare, att glöden famnar
:»Min kropp tillika med min guldgivare.3
:»Ej synes mig tillbörligt, att vi bära våra sköldar
:»Tillbaka till hemmet, om vi ej dessförinnan
:''2655'' »Kunna fälla fienden, skydda väder-götarnes
:»Furstes liv. Jag vet väl, att han ej
:»Av gammalt förtjänat att nödgas ensam
:»Bland götarnes skara lida trångmål
:»Och falla i striden. För oss båda skola svärd och hjälm,
:''2660'' »Brynja och stridsskrud vara gemensamma.»
:Sedan gick han genom dödsröken, bärande hjälmen
:Sin herre till stöd, sade få ord:
:Käre Beowulf, fullgör väl allt,
:»Som du fordom sagt i din ungdom:
:''2665'' »Att aldrig i livet du skulle låta
:»Din ära sjunka! Nu skall du beslutsamme,
:»Dådstarke ädling av alla krafter
:»Värna ditt liv; jag skall hjälpa dig.»
:Efter dessa ord kom draken vred,
:''2670'' Det hemska odjuret, för andra gången
:Att glänsande i lågors svall anfalla fienderna,
:De hatade männen. Av eldvågor förbrändes
:Skölden intill bucklan; brynjan kunde då
:Ej giva skydd åt den unge spjutkämpen,
:''2675'' Utan den unge mannen ilade skyndsamt
:Under sin släktings sköld, då hans egen blivit
:Förtärd av glöden. Då tänkte stridskonungen
:Än en gång på sin ära, och med hjältekraft
:Slog han till med svärdet, så att det, drivet av hatets makt,
:''2680'' Stod i huvudet. Då brast Nägling,
:I striden svek Beowulfs gamla
:Stålgrå svärd. Honom unnades det ej,
:Att stålens eggar skulle kunna hjälpa
:Uti striden den man, — för stark var hans hand —
:''2685'' Som, efter vad jag sport, i hugg övergick
:Varje svärd,4 då till striden han bar
:Det i blod härdade vapnet; ej gick det honom bättre för det.
:Då blev folkfienden, den vilde elddraken
:För tredje gången betänkt på fejd:
:''2690'' Het och stridslysten, rusade han på kämpen,
:Då tillfälle erbjöd sig, omfattade hela
:Hans hals med tänderna. Han vart då färgad
:Av livsblodet, som svallade i vågor.

:'''Noter:'''

:1. = hjälmen.
:2. D. ä. Onela brydde sig ej om att hämnas sin brorson Eanmunds död, sannolikt därföre att denne, såsom ovan v. 2381 ff, nämnts, gjort uppror mot honom.
:3. Näml. »än att jag skulle låta honom ensam omkomma».
:4. Han var så stark, att svärdet krossades vid hans hugg.

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Dróttkvæði og Rímur]]
[[Kategori:Rudolf Wickberg]]

@@ Linje 130: / Linje 130: @@
 [[Kategori:Alfabetisk indeks]]
 [[Kategori:Tekster på svensk]]
 [[Kategori:Dróttkvæði og Rímur]]
 [[Kategori:Rudolf Wickberg]]

Beowulf (RW) 36 - Revisjonshistorikk

Carsten på 16. apr. 2019 kl. 14:14

Carsten: Beowulf (RW) 36