Det första Gudrun kvädet - Revisjonshistorikk

Carsten på 11. jul. 2022 kl. 07:47

2022-07-11T07:47:05Z

Jesper på 8. apr. 2020 kl. 14:33

2020-04-08T14:33:39Z

Carsten på 23. jan. 2019 kl. 08:49

2019-01-23T08:49:51Z

Iwan på 4. jan. 2015 kl. 17:18

2015-01-04T17:18:20Z

Jesper på 9. apr. 2014 kl. 14:53

2014-04-09T14:53:27Z

JJ.Sandal på 24. des. 2013 kl. 23:52

2013-12-24T23:52:43Z

Carsten på 14. sep. 2013 kl. 07:07

2013-09-14T07:07:46Z

Jesper: Det första Gudrun kvädet

2013-01-13T04:21:03Z

Det första Gudrun kvädet

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Guðrúnarkviða in fyrsta]] !! !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Den fyrste Gudrunkvida]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Förste Sang om Gudrun]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun]] !!
|-
! !! !! !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Gudrunskvæde I. (Goþrúnarkviþa I)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Det første Kvad om Gudrun (Olaf Hansen)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Det första Gudrun kvädet]] !!
|-
! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun (NFS)]] !!
|-
! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun (PAG)]] !!
|-
! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Qvädet I. om Gudrun (AAA)]] !!
|-
|}

<center>Skrifter utgivna av modersmålslärarnas förening '''<big>[[Sånger ur den äldre Eddan]]</big>'''

Översatta av Axel Åkerblom 1923

<big>'''Det första Gudrun kvädet'''</big> (Gudrun och Brynhild vid Sigurds lik)
</center>

Gudrun satt hos den döde Sigurd. Hon grät icke, såsom kvinnor eljes bruka, men hon var färdig att brista av sorg. Både kvinnor och män kommo till henne för att trösta henne, men det var ingen lätt sak. Det är en allmän sägen, att Gudrun hade ätit av Fåvnes hjärta och därigenom hade fått förmåga att förstå fåglars tal. Följande är också diktat om Gudrun.

<blockquote>
Då bar Gudrun
 döden i hågen,
 när hon satt sorgfylld
 vid Sigurds lik.
 Högt hon grät ej,
 händerna vred ej,
 klagade icke,
 som kvinnor pläga.

 Till henne kommo
 kloka jarlar.
 Sorgens förstening
 sökte de lösa.
 Men Gudrun fick ej
 gråtens hugnad,
 och bröstet var färdigt
 att brista av sorg.

 Jarlars hustrur,
 höga till ursprung,
 sutto hos Gudrun
 guldglansprydda.
 Sin levnads sorger
 sade de alla.
 En var då talde,
 vad tyngst hon burit.

 Då talte Gjävlaug,
 Gjukes syster:
 «Glädjelösast
 jag lever på jorden.
 Fem dådrika makars
 död har jag lidit,
 åtta bröders,
 och ensam får leva.»

 Men Gudrun fick ej
 gråtens hugnad.
 Så hon sörjde
 slagne maken,
 av kval förstenad
 vid konungens lik.

 Då talte Härborg,
 hunnernas drottning:
 »Sorgens tunga
 mig tyngre har drabbat.
 Med min make
 mina sju söner
 i samma stridslek
 söderut föllo.

 Själv måste jag ansa
 de ädlas kroppar,
 själv dem smycka,
 själv dem jorda.
 Det allt har jag lidit
 ett enda halvår,
 och ingen sade
 ett ord till tröst.

 Sedan blev jag
 samma halvår
 tagen som byte,
 bortförd i träldom.
 På hersens[1] maka
 var morgon jag hade
 kläder att skruda,
 skotvång[2] att binda.

 I svartsjuk vrede
 hon vresig snäste
 och med hårda
 hugg drev på mig.
 Ej någonsin herre
 i hus fann jag bättre,
 men aldrig värre
 var väl en husfru.»

 Men Gudrun fick ej
 gråtens hugnad.
 Så hon sörjde
 slagne maken,
 av kval förstenad
 vid konungens lik.

 Då talte Gullrand,
 Gjukes dotter:
 »Fast vis, blott föga,
 fostermoder,
 mäktar du unga
 makan trösta.»

 Lakanet hastigt
 hon lyfte från Sigurd,
 hon vände hans kudde,
 vred den mot makan.
 »Se din käre!
 Kyss hans läppar,
 som slöt du i famnen
 fursten i livet!»

 Blott med en enda
 blick såg Gudrun:
 håret blodat
 på härskaren såg hon;
 brusten var blicken,
 som brann så glansfull,
 den höges hugborg[3]
 av hugg var skuren.

 Och mot bolstret
 böjd hon nedsjönk,
 håret löstes,
 hyn fick rodnad,
 ett regn av tårar
 rann i skötet.

 Då grät Gudrun,
 Gjukes dotter;
 tätt och ymnigt
 tårarna föllo.
 Och gässen skreko
 gällt från gården,
 de härliga fåglar,
 som den höga ägde.

 ''Gullrand:''

 »Eder kärlek
 har ypperst varit
 av alla mänskors
 ovan mullen.
 Om ute, om inne,
 aldrig du kände
 glädje, min syster,
 om Sigurd ej var där.»

 ''Gudrun:''

 »Så var min Sigurd
 bland söner till Gjuke
 såsom en spjutlök,
 som spirar ur gräset,
 och så över furstar
 som flammande stenen,
 ädelstenen,
 i ädlings pannband.

 Då syntes jag också
 för siklingens[4] kämpar
 mer hög än alla
 Herjans diser[5].
 Nu är jag så liten,
 som lövet ter sig
 på sälgens kvistar,
 då min konung är fallen.

 I bänken jag saknar,
 i bädden desslikes,
 min vän och förtrogne.
 Det vålla Gjukes
 söner, de vålla
 mitt ve, det svåra,
 sin syster de vålla
 sorgens tårar.

 Landet I öden
 på ädla kämpar,
 så, som I hållen
 svurna eder.
 Ej får du, Gunnar,
 av guldet njuta;
 den ed, du har svurit
 Sigurd, det vållar[6].

 I gården var ofta
 glädjen större,
 som när min Sigurd
 sadlade Grane
 och därpå de foro
 att fria till Brynhild,
 den osällt elända,
 i osäll timma.»

 Då talte Brynhild,
 Budles dotter:
 «Måtte ''hon'' aldrig
 få man och barn,
 som gav dig, Gudrun,
 gåvan att gråta
 och makt till att tala
 i morgonens stund!»

 Då talte Gullrand,
 Gjukes dotter:
 «Tig du, avskum,
 med ord som dessa,
 du, ädla furstars
 olycksnorna,
 av vefullt ödes
 vågsvall kringvräkt.»

 Då talte Brynhild,
 Budles dotter:
 «All olycka ensam
 Atle vållar,
 då vi två i hallen
 hos hunnerfolket
 å allvalden[7] sågo
 ormbäddselden[8].»

 Stödd mot stolpen
 sin styrka hon uppbjöd.
 Då brann på Brynhild,
 Budles dotter,
 eld ur ögat;
 etter hon fnyste,
 när hon såg Sigurd
 sargad ligga.
</blockquote>

Gudrun gick därifrån bort till skogs i öde marker och fortsatte ända till Danmark samt vistades där sju halvår hos Tora Håkansdotter.

Brynhild ville icke överleva Sigurd. Hon lät dräpa åtta av sina trälar och fem trälinnor. Därpå stack hon sig till döds med sitt svärd.

[1] Herse var i det forntida Norge titeln på den ärftlige härskaren över ett mindre område. Här står ordet som beteckning för en hövding eller furste i allmänhet.
 [2] Skotvång: skorem.
 [3] «Hugborg»: själens borg, bröstet.
 [4] «Sikling»: furste; egentligen: medlem av siklingarnas konungaätt.
 [5] «Herjans diser», Odens mör, äro valkyrjorna.
 [6] Gudrun förutspår här, att Gunnars och Hågnes edsbrott mot Sigurd skall vålla deras egen undergång.
 [7] «Allvalden»: härskaren; här: Sigurd.
 [8] «Ormbäddselden»: guldet.

{{DEFAULTSORT: Det førsta Gudrun kvædet}}

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Den eldre Edda]]
[[Kategori:Axel Åkerblom]]

@@ Linje 13: / Linje 13: @@
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Første Gudrunskvad (V.B.Hjort)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Qvädet I. om Gudrun (AAA)]] !!
 |-
-!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Det første Gudrunskvad]] !!  !!
+!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Det første Gudrunskvad]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun (KL)]] !!
 |-
 |}

@@ Linje 11: / Linje 11: @@
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=1. Qvad om Gudrune (FM)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun (PAG)]] !!
 |-
-!  !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Qvädet I. om Gudrun (AAA)]] !!
+!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Første Gudrunskvad (V.B.Hjort)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Qvädet I. om Gudrun (AAA)]] !!
 |-
 |}

@@ Linje 9: / Linje 9: @@
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Første Kvad om Gudrun (F.W.Horn)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun (NFS)]] !!
 |-
-!  !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun (PAG)]] !!
+!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=1. Qvad om Gudrune (FM)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun (PAG)]] !!
 |-
 !  !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Qvädet I. om Gudrun (AAA)]] !!

@@ Linje 5: / Linje 5: @@
 ! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Guðrúnarkviða in fyrsta]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Den fyrste Gudrunkvida]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Förste Sang om Gudrun]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun]] !!
 |-
-!  !!  !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Gudrunskvæde I. (Goþrúnarkviþa I)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Det første Kvad om Gudrun (Olaf Hansen)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Det första Gudrun kvädet]] !!
+!  !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Goðrúnarkviða (I)]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Gudrunskvæde I. (Goþrúnarkviþa I)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Det første Kvad om Gudrun (Olaf Hansen)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Det första Gudrun kvädet]] !!
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Første Kvad om Gudrun (F.W.Horn)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Gudrun (NFS)]] !!

@@ Linje 38: / Linje 38: @@
 <br>klagade icke,
 <br>som kvinnor pläga.
 <br><br>Till henne kommo
 <br>kloka jarlar.
@@ Linje 47: / Linje 46: @@
 <br>och bröstet var färdigt
 <br>att brista av sorg.
 <br><br>Jarlars hustrur,
 <br>höga till ursprung,
@@ Linje 56: / Linje 54: @@
 <br>En var då talde,
 <br>vad tyngst hon burit.
 <br><br>Då talte Gjävlaug,
 <br>Gjukes syster:
@@ Linje 65: / Linje 62: @@
 <br>åtta bröders,
 <br>och ensam får leva.»
 <br><br>Men Gudrun fick ej
 <br>gråtens hugnad.
@@ Linje 72: / Linje 68: @@
 <br>av kval förstenad
 <br>vid konungens lik.
 <br><br>Då talte Härborg,
 <br>hunnernas drottning:
@@ Linje 81: / Linje 76: @@
 <br>i samma stridslek
 <br>söderut föllo.
 <br><br>Själv måste jag ansa
 <br>de ädlas kroppar,
@@ Linje 90: / Linje 84: @@
 <br>och ingen sade
 <br>ett ord till tröst.
 <br><br>Sedan blev jag
 <br>samma halvår
@@ Linje 99: / Linje 92: @@
 <br>kläder att skruda,
 <br>skotvång<sup>[2]</sup> att binda.
 <br><br>I svartsjuk vrede
 <br>hon vresig snäste
@@ Linje 108: / Linje 100: @@
 <br>men aldrig värre
 <br>var väl en husfru.»
 <br><br>Men Gudrun fick ej
 <br>gråtens hugnad.
@@ Linje 115: / Linje 106: @@
 <br>av kval förstenad
 <br>vid konungens lik.
 <br><br>Då talte Gullrand,
 <br>Gjukes dotter:
@@ Linje 122: / Linje 112: @@
 <br>mäktar du unga
 <br>makan trösta.»
 <br><br>Lakanet hastigt
 <br>hon lyfte från Sigurd,
@@ Linje 131: / Linje 120: @@
 <br>som slöt du i famnen
 <br>fursten i livet!»
 <br><br>Blott med en enda
 <br>blick såg Gudrun:
@@ Linje 140: / Linje 128: @@
 <br>den höges hugborg<sup>[3]</sup>
 <br>av hugg var skuren.
 <br><br>Och mot bolstret
 <br>böjd hon nedsjönk,
@@ Linje 147: / Linje 134: @@
 <br>ett regn av tårar
 <br>rann i skötet.
 <br><br>Då grät Gudrun,
 <br>Gjukes dotter;
@@ Linje 156: / Linje 142: @@
 <br>de härliga fåglar,
 <br>som den höga ägde.
 <br><br>''Gullrand:''
 <br><br>»Eder kärlek
 <br>har ypperst varit
@@ Linje 167: / Linje 151: @@
 <br>glädje, min syster,
 <br>om Sigurd ej var där.»
 <br><br>''Gudrun:''
 <br><br>»Så var min Sigurd
 <br>bland söner till Gjuke
@@ Linje 178: / Linje 160: @@
 <br>ädelstenen,
 <br>i ädlings pannband.
 <br><br>Då syntes jag också
 <br>för siklingens<sup>[4]</sup> kämpar
@@ Linje 187: / Linje 168: @@
 <br>på sälgens kvistar,
 <br>då min konung är fallen.
 <br><br>I bänken jag saknar,
 <br>i bädden desslikes,
@@ Linje 196: / Linje 176: @@
 <br>sin syster de vålla
 <br>sorgens tårar.
 <br><br>Landet I öden
 <br>på ädla kämpar,
@@ Linje 205: / Linje 184: @@
 <br>den ed, du har svurit
 <br>Sigurd, det vållar<sup>[6]</sup>.
 <br><br>I gården var ofta
 <br>glädjen större,
@@ Linje 214: / Linje 192: @@
 <br>den osällt elända,
 <br>i osäll timma.»
 <br><br>Då talte Brynhild,
 <br>Budles dotter:
@@ Linje 223: / Linje 200: @@
 <br>och makt till att tala
 <br>i morgonens stund!»
 <br><br>Då talte Gullrand,
 <br>Gjukes dotter:
@@ Linje 232: / Linje 208: @@
 <br>av vefullt ödes
 <br>vågsvall kringvräkt.»
 <br><br>Då talte Brynhild,
 <br>Budles dotter:
@@ Linje 241: / Linje 216: @@
 <br>å allvalden<sup>[7]</sup> sågo
 <br>ormbäddselden<sup>[8]</sup>.»
 <br><br>Stödd mot stolpen
 <br>sin styrka hon uppbjöd.
@@ Linje 255: / Linje 229: @@
 Brynhild ville icke överleva Sigurd. Hon lät dräpa åtta av sina trälar och fem trälinnor. Därpå stack hon sig till döds med sitt svärd.