Carsten på 22. jun. 2024 kl. 13:28

2024-06-22T13:28:10Z

Jesper på 17. mar. 2024 kl. 16:14

2024-03-17T16:14:20Z

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

2024-02-25T11:39:59Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 25. feb. 2024 kl. 11:39

2024-02-25T11:39:28Z

Carsten: Castrén : Elfte Runan (Kalevala)

2024-02-18T06:46:03Z

Castrén : Elfte Runan (Kalevala)

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Elfte Runan (Kalevala, Castrén)]] !!
|-
|}

[[File:Ekman_Vainamoinen.jpg|thumb|300px|right|<center>'''Väinämöinen''' Maleri af ''Robert Wilhelm Ekman''</center>]]

<center> '''[[Kalevala (Castrén)| Kalevala]]''' <big><big>'''Elfte Runan'''</big></big> Öfversatt af
'''[[Matthias Alexander Castrén biografi |Matthias Alexander Castrén]]'''
</center>

<blockquote>
::Gamle trygge Wäinämöinen
::For att fria till en jungfru,
::Till en mö med smyckad panna
::Uti Pohjola det mörka,
::I den by, der männer dräpas
::Och i hafvet hjeltar dränkas.

::Sköt han ut sin båt på vattnet,
::Nya skeppet uppå böljan,
::Ofvan från de glatta rullor,
::Från de släta furu-stockar.
::Reste mäster på sitt fartyg,
::Som uppå en bergshöjd tallar,
::Hissade i masten segel,
::Såsom granar på en kulle.
::Steg så sjelf ombord på skeppet,
::Gick uti sitt nya fartyg,
::Styrde sedan ut på hafvet,
::Klöf den blåa fjärdens böljor
::Med det stora vackra skeppet,
::Med den nya, röda båten.

::Vinden blåste uti seglet,
::Vårens vind hans fartyg framdref.
::Redan seglar furu-skeppet,
::Hundrabrädigt fartyg flyter
::Vid den dimomhöljda udden,
::Vid den skogbeväxta holmen.

::Fanns på ön en jungfru Anni,
::Smeden Ilmarinens syster.
::Råkade sitt byke trampa,
::Tvätta kläder invid stranden
::På den vackra bryggans ända,
::Ytterst på den röda färjan.

::Vände sig och såg omkring sig
::Öfverallt i blida rymden;
::Kastade sin blick på fjärden,
::Vände hufvudet åt söder,
::Varseblef en skymt på hafvet,
::Såg en strimma blå på böljan.
::Yttrade ett ord och sade:
::"Hvad kan strimma blå du vara,
::Som på hafvets böljor skymtar?

::Om du är af gäss en skara,
::Eller ock en prydlig andskock,
::Eller annan väldig fogel,
::Må du breda dina vingar
::Och mot höga himlen flyga.

::Om du är en svärm af fiskar,
::Eller ock ett laxrikt sjögrund,
::Eller någon större sikart,
::Må du simma, neråt sänkas,
::Dra dig under vattenbrynet.

::Skulle du ett stengrund vara,
::Någon klippa ut' i hafvet,
::Eller ock en vatten-ruska,
::Må du sköljas då af vatten,
::Öfverhöljas af en störtvåg.

::Om du är en båt från hemmet,
::Farkost, som min broder timrat,
::Må du vända fören hemåt,
::Emot egna landnings-ställen,
::Aktern emot andra hamnar.

::Om du är en bya-farkost,
::Må du åter utåt simma,
::Emot andra landnings-ställen,
::Vändande din bakstam hitåt.

::Är du Wäinämöinens farkost,
::Den evärdelige sångarns,
::Närma dig då hit till stranden,
::Segla när mig till ett samtal,
::Tag ett ord, bär hit ett annat,
::Låt i ro ett tredje talas."

::Båten var nu Wäinämöinens,
::Den evärdelige sångarns,
::Och den nalkades till stranden,
::Närmade sig till ett samtal,
::Tog ett ord, bar bort ett annat,
::Lät i ro ett tredje talas.

::Det var holmens jungfru Anni,
::Smeden Ilmarinens syster,
::Talte så till vandringsmannen,
::Sporde honom om hans resa:
::"Hvart, o Wäinämöinen far du,
::Styr din kosa, vattnets älskling.
::Far så grannklädd, landets prydnad?"

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Har mig ämnat ut på laxfångst,
::Ville se, hur fisken leker
::Der vid Tuoni-elfvens stränder,
::Uti Manala det låga."

::Holmens jungfru Anni åter
::Yttrade ett ord och sade:
::"Lätt en bakslug man jag känner,
::Märker den som osannt talar.
::Annorlunda förr min fader,
::Annorlunda gamle farfar
::Plägade på laxfångst fara,
::Lade ut att fånga taimen.
::Utaf nät hans farkost fylldes,
::Full var båten utaf bragder;
::Stötel-stängerna på bottnet,
::Ljuster-jernen under bågen,
::Gyllne nålarna i fören.
::Hvart då far du Wäinämöinen,
::Färdas nu Uvantolainen?"

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Ämnade mig ut på gåsjagt,
::For till skimmervingars lekort
::För att fånga dregelnäbbar
::Från de sund, der köpmän färdas,
::Från det vida, öppna hafvet."

::Åter sade jungfrun Anni,
::Tennbriskprydda flickan talte:
::"Så en bakslug man jag känner,
::Märker den, som osannt talar;
::Annorlunda förr min fader,
::Annorlunda gamle farfar
::Plägade till gåsjagt färdas,
::For till skimmervinge-leken
::För att fånga dregelnäbbar.
::Dragen var då sköna bågen,
::Starka fjäder-stålet tillspändt,
::Gråa skallet låg i båten,
::Kopplad var den svarta hunden,
::Men kring stränderna sprang rackan,
::Valpen flög längs strandens stenar.
::Hvart då far du Wäinämöinen,
::Färdas nu Uvantolainen?"

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Kom, o flicka, ned i båten,
::Stig uti min farkost, jungfru!
::Då vill sanningen jag säga,
::Tala verklig, sveklös sanning."

::Anni fortfor oupphörligt,
::Tennbriskprydda flickan talte:
::"Stormen i din båt må komma,
::Vårens ilar i din farkost.
::Upp och ned jag båten vänder,
::Låter så af vattnet drifvas,
::Om jag ej bestämdt får veta,
::Hvart du Wäinämöinen färdas.
::Säg då en gång verklig sanning,
::Låt mig mer ej lögner höra."

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Också vill jag sanning tala,
::Litet gäckades jag endast:
::Jag har farit för att fria
::Till den hårbeprydda jungfrun
::Uti Pohjola det mörka,
::I det mulna Sariola,
::I den by, der männer dräpas,
::Hjeltar dränkas uti hafvet."

::Det var holmens jungfru Anni,
::Smeden Ilmarinens syster,
::När hon sanningen förnummit,
::Hört en verklig, sveklös sanning,
::Lemnade sitt byke obykt,
::Hann ej kläderna mer skölja.
::Samlade sin klädnings-fållar,
::Bar dem upp med sina händer,
::Sprang så hem förutan dröjsmål,
::Ilade åstad på gården,
::Gick från gården in i stugan,
::Yttrade ett ord och sade:
::"Hör mig smed, o Ilmarinen,
::Frände, barn af samma moder!
::Smid mig nu en liten spole,
::Smid mig några granna ringar,
::Två par eller tre örhängen,
::Fem, sex kedjor till min gördel,
::Och jag säger sanna saker,
::Yppar för dig verklig sanning.
::Långa sommarn skor du hästen,
::Smider hofjern hela vintern,
::Ämnar dig på färd att fria,
::Tänker fara hän till Pohja;
::Men en mera slug nu färdas,
::Förekommer dig och bortför
::Den med hundra marker lösta,
::Den med tusende betalta,
::Den du vintrar två har tingat,
::Friat till i trenne somrar.
::Der nu färdas Wäinämöinen,
::Far uppå det blåa hafvet
::Uti båtens gyllne bakstam.
::Stödd mot rodrets krökta ända,
::Bort till Pohjola det mörka,
::Till det mulna Sariola."

::Det var smeden Ilmarinen,
::Den evärdelige hamrarn,
::Släggan slintade ur handen,
::Tången föll ifrån hans fingrar
::Och han hof sin röst och sade:
::"Anni du min lilla syster!
::Smida vill jag dig en spole,
::Prydliga och nätta ringar,
::Två par eller tre örhängen,
::Fem, sex kedjor till din gördel;
::Men ett bad i hast du tillred,
::Så att det ej någon märker,
::Skaffa äfven lut en smula,
::Laga litet slipprig såpa,
::Hvarmed denna bofink tvår sig,
::Denna snösparf ren sig tvättar
::Från höstgamla smidje-sotet,
::Vinterstjocka hammar-slagget."

::Det var holmens jungfru Anni,
::Smeden Ilmarinens syster,
::Eldade med snabbhet badstu'n,
::Utan att det någon märkte;
::Värmde den med aspveds klabbar,
::Med småklufna, korta spjelkar,
::Bar så vatten ifrån källan,
::Från den vasslesöta källan,
::Bröt en qvast från unga skogen,
::Liten kärleks-qvast ur lunden;
::Gjorde sedan lut af surmjölk,
::Lagade af benmärg såpa,
::Såpa, som var lätt att löddras,
::Kunde mannens hufvud rentvå.

::Sjelf gick smeden Ilmarinen
::Skyndsamt in uti sin smidja,
::Smidde snart, hvad jungfrun önskat,
::Färdiggjorde gördel-krokar,
::Under det man badstu'n värmde,
::Medan man om bad besörjde.
::Sedan badar han tillräckligt,
::Sköljer sig med vatten, renas
::Från höstgamla smidje-sotet,
::Vinterstjocka hammar-slagget,
::Yttrar så ett ord och säger:
::"Anni du min lilla syster!
::Hemta hit en linne-skjorta
::För min kropp från svett befriad,
::För det obetäckta hullet;
::Hemta sedan snäfva byxor
::Uppå mina torra vador,
::Mina ben från såpa fria;
::Gif mig ock min blåa klädning
::Öfver fina linne-skjortan;
::Gif kaftanen utaf kläde
::Ofvanpå den blåa rocken;
::Tag ännu mitt lena bälte
::Till att gjorda om kaftanen;
::Hemta sist min sammets-mössa,
::Hvilken upp i molnen susar,
::Som igenom skogen skymtar,
::Sök den för mitt torra hufvud."

::Derpå smeden Ilmarinen,
::Den evärdelige hamrarn,
::Tog af guld hvad mössan rymde,
::Tog hattkupan full af silfver;
::Stack sin fåle nu i redet,
::Eldröd häst emellan stänger.
::Sjelf sig så i släden satte,
::Höjde sig i granna korgen,
::Manade sin häst att springa,
::Den hvitmanige att skynda.
::Hingsten sprang, det led med färden,
::Släden rördes, stranden fräste.

::Åker fram med gny och buller
::Långsmed reflarna i hafvet,
::Färdas invid Simo-sunden,
::På de albevuxna höjder,
::Och nu skäller gråa hunden,
::Borgens portvakt höres gläffsa.

::Tog då Pohjas värd till orda:
::"Gå nu ut och se, min dotter,
::Hvarför gråa hunden skäller,
::Hvarför borgens portvakt gläffsar."
::Dottren svarade och sade:
::"Ej jag hinner nu min fader,
::Stor är stenen, som jag malar,
::Stenen stor, men fint är mjölet,
::Sjelf är orklös den, som malar."

::Åter sade Pohja-värden:
::"Gå då du att se, min hustru,
::Hvarför gråa hunden skäller,
::Hvarför borgens portvakt gläffsar."

::Hustrun svarade och sade:
::"Gerna skulle jag ej hinna,
::Tjockt är brödet, som jag bakar,
::Brödet tjockt, men fint är mjölet,
::Sjelf är orklös den, som bakar."

::Yttrade nu Pohja-värden:
::"Alltid har ju brådt en qvinna
::Och en flicka att bestyra,
::Om hon ock på sängen låge;
::Gå derför att se, du gosse."

::Gossen svarade och sade:
::"Gå du sjelf och se, min fader,
::Ty jag hinner ändå icke,
::Har en trafve stor att hugga,
::Trafve stor och fina klabbar,
::Sjelf är huggarn svag och orklös."

::Ännu skällde gråa hunden,
::Borgens ullsvans gnällde flitigt,
::Klaga hördes holmens gårdvard,
::Sittande på åker-renen,
::Svängande sin svans mot jorden.

::Tog till orda Pohja-värden:
::"Fåfängt skäller ej vår gråhund,
::Fåfängt borgens vakt ej gläffsar,
::Gnäller icke utan orsak,
::Morrar ej åt skogens furur."

::Går nu sjelf att se och vandrar
::Till den sista åker-renen,
::Till det längst belägna fältet
::Kastade sin blick åt vester,
::Vände hufvudet mot solen;
::Ser nu klart och tydligt skälet,
::Hvarför gråa hunden skällde,
::Markens täckhet hördes klaga
::Och den svarta svansen svängdes.
::Man med brokig släde åker,
::Far om Simo-holmen landvärts,
::Och med väldigt fartyg seglar
::Sjövärts utom Lempi-viken.

::Derpå värden sjelf i Pohja
::Skyndsamt in i stugan stiger,
::Träder under takets hvälfning,
::Yttrar så ett ord och säger:
::"Främmande nu till oss nalkas,
::Komma på det blåa hafvet."

::Pohja-dottren, Pohja-hustrun
::Skyndsamt ut på gården gingo,
::Skådade åt stora fjärden,
::Hufvudet åt solen vände,
::Sade Pohjolas värdinna:
::"Främmande, som der nu komma,
::Komma till oss för att fria.
::Hvem, min dotter, vill du taga?
::Den som der med hästen åker,
::Ilar fram i brokig släde,
::Far om Simo-holmen landvärts,
::Han är smeden Ilmarinen,
::Den evärdelige hamrarn;
::Medför guld, hvad mössan rymmer,
::Har hattkupan full af silfver.
::Den som stora båten styrer,
::Seglar på det röda skeppet,
::Sjövarts utom Lempi-viken,
::Är den gamle Wäinämöinen,
::Den evärdelige siarn;
::Medför penningar på skeppet,
::Hemtar skatter med sitt fartyg.
::Må du taga den, min dotter,
::Som för penningar på skeppet.
::Hemtar skatter med sitt fartyg;
::Mera rådfull är den gamle,
::Om mer rask den unge synes."

::Jungfrun svarade och sade:
::"O min moder, som mig fostrat,
::Du som vårdat har min barndom!
::Ännu ej till denna dagen
::Man för penningar oss bortsålt;
::Utan penningar vi lemnats
::Åt de männer, som begärt oss,
::Karlar, hvilka till oss friat.
::Den jag ville ta, min moder!
::Som det goda Sampo hopsmidt.
::Hvilken granna locket hamrat."

::Nu den gamle Wäinämöinen
::Hinner förr till Pohja-gården,
::Skyndsamt in i stugan stiger,
::Träder under takets hvälfning,
::Börjar sedan sjelf att orda
::Framför dörren, under sparren,
::Der man kittlarna betäcker,
::Tager mössan af sitt hufvud,
::Handskarna från handen löser.
::Höjande sin röst han sade,
::Talade med dessa orden:
::"Finnes här för mig en jungfru,
::Flicka till min lifstids maka,
::Till en dufva vid min sida,
::För att bädden åt mig reda,
::Ordna vackert hufvud-kudden?"

::Nu den sköna Pohja-dottren,
::Landets ära, vattnets prydnad,
::Skyndade sig sjelf att svara:
::"Föga prisar jag en sjöman
::Och en ålderstegen gubbe;
::Hafvets stormar rubba sinnet,
::Vårens ilar skada hjernan,
::Till förtret man tar en gammal,
::Till besvär en åldrig make.
::Här ej finnes någon jungfru,
::Flicka till din lifstids maka,
::Till en dufva vid din sida,
::För att åt dig bädden reda,
::Ordna vackert hufvud-kudden."

</blockquote>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på dansk]]
[[Kategori:Finsk mytologi]]
[[Kategori:Matthias Alexander Castrén]]
[[Kategori:Elias Lönnrot]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 25. feb. 2024 kl. 11:39
Linje 1:		Linje 1:
−	~~{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"~~	+
−	~~\|- style="background-color:#e9e9e9"~~
−	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
−	\|-
−	~~! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif\|32px\|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Elfte Runan (Kalevala, Castrén)]] !!~~
−	\|-
−	\|}

@@ Linje 493: / Linje 493: @@
 [[Kategori:Alfabetisk indeks]]
 [[Kategori:Tekster på svensk]]
-[[Kategori:Finsk mytologi]]
+[[Kategori:Finsk-ugrisk mytologi]]
 [[Kategori:Matthias Alexander Castrén]]
 [[Kategori:Elias Lönnrot]]

Elfte Runan (Kalevala, Castrén) - Revisjonshistorikk

Carsten på 22. jun. 2024 kl. 13:28

Jesper på 17. mar. 2024 kl. 16:14

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 25. feb. 2024 kl. 11:39

Carsten: Castrén : Elfte Runan (Kalevala)