En kortt Relation om Lapparnes Lefwerne och Sedher - Revisjonshistorikk

Carsten på 14. feb. 2026 kl. 10:55

2026-02-14T10:55:24Z

Vis endringer

Carsten på 12. feb. 2026 kl. 12:47

2026-02-12T12:47:44Z

Carsten på 6. apr. 2023 kl. 05:26

2023-04-06T05:26:29Z

Carsten på 20. sep. 2021 kl. 08:43

2021-09-20T08:43:48Z

Carsten på 12. jun. 2021 kl. 15:18

2021-06-12T15:18:42Z

Carsten på 12. jun. 2021 kl. 14:49

2021-06-12T14:49:34Z

Carsten på 21. apr. 2021 kl. 15:17

2021-04-21T15:17:18Z

Carsten på 21. apr. 2021 kl. 04:46

2021-04-21T04:46:45Z

Carsten på 20. apr. 2021 kl. 13:45

2021-04-20T13:45:48Z

Carsten på 20. apr. 2021 kl. 13:25

2021-04-20T13:25:12Z

@@ Linje 200: / Linje 200: @@
 :11. Opsättia the biörnskinnet på een Stubba, och låta sina hustror doch med förtäckte och förbundne ögon medh ett klädhe Skiuta till måls åth Skinnet medh handbogar och pijler, den hustron som först träffar Biörn Skinnet behåller prijsen för the andra, Skall och wara ett ''omen'', att hennes Man skall aldraförst fåå biörn.
-:12. Den samma hustron skall söma på klädhe så många kors af teentrådh, efter Biörnernas taall som dråpos, huilka hon skall hängia på alla the lappars hallss, som hafwa warit medh at dräpa Biörnerna, desse bem<sup>te</sup> kors skohle lapparna låtha hän-  gia på sine hallssar alt in till aftonen på tredie dagen emoth Sohlennes nedergångh.
+:12. Den samma hustron skall söma på klädhe så många kors af teentrådh, efter Biörnernas taall som dråpos, huilka hon skall hängia på alla the lappars hallss, som hafwa warit medh at dräpa Biörnerna, desse bem<sup>te</sup> kors skohle lapparna låtha hängia på sine hallssar alt in till aftonen på tredie dagen emoth Sohlennes nedergångh.
 :13. ytterst tå alt är ändat tager een lapp i jernkiedian som hänger öfwer elden på huilken the sättia sine kooke kiettlar, begynner altså till att siunga Biörnwijsan, springer några gångor kringh om elden, och medh thet samma Renner han igenom dören, tå een lapphustro tager een hoopp Aske möria och kastar efter lappen, sa den ena efter then andra, ther efter fåå lapparna lof at komma till sina hustrur igen. ''Et sic finitur hic ritus''.

@@ Linje 6: / Linje 6: @@
 |-
 |}
 <center>
-<br>'''Samuel Rheen'''<br>(1615–1680)
+<br>'''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]]'''<br><br>'''Samuel Rheen'''<br>(1615–1680)
 <br><br><big><big>'''En kortt Relation om Lapparnes Lefwerne och Sedher'''</big></big>

@@ Linje 46: / Linje 46: @@
 Sammaledes hoor och Skiörlefnadt ähr hooss them ganska gement, och hålles icke wara någon syndh, hwarföre bedrifwes denna synden hooss them mera än som andra.
-Stöldh och tyfnat fly största deelen, therföre the och sine egodelar icke så wäll förwaara som annorledes skier: Men till sweek och bediägerij i handell och wandell ähro the mycket begifne, så at the som icke förståå theras ränckor, warda af them lätteligen bedragne och beswickne.
+Stöldh och tyfnat fly största deelen, therföre the och sine egodelar icke så wäll förwaara som annorledes skier: Men till sweek och bedrägerij i handell och wandell ähro the mycket begifne, så at the som icke förståå theras ränckor, warda af them lätteligen bedragne och beswickne.
 Till sin nästes förtahl ähro the och mycket begifne, så at när twå eller tree komma tillsamman, så kunna the ey annat än som förtahla, särdeles folck af andre ''nationer'', gifwandes them Öknampn eller tillnampn.

@@ Linje 100: / Linje 100: @@
 Och på dett han icke skall tillfoga them eller theras ''Creatuur'' någon skada lofwa the giöra honom offer som således Skier.
-:1.  När trumban hafwer uthwist att offret Skall ''Thor'' tillhöra, bindes Reentiur som slachtas skall baak om kottan, dijt intet qwinfolck fåhr lof att komma, huilken Reen the sticka medh een knijf igenom hiertatt, förwarandes blodet som är närmast hiertat att bestryka ''Thorens'' bälete.
+:1.  När trumban hafwer uthwist att offret skall ''Thor'' tillhöra, bindes Reentiur som slachtas skall baak om kottan, dijt intet qwinfolck fåhr lof att komma, huilken Reen the sticka medh een knijf igenom hiertatt, förwarandes blodet som är närmast hiertat att bestryka ''Thorens'' bälete.
 :2. Sä månge Reenar lappen slachtar och offrar, så många Afguda bäleten skall han Vpsättia ''Thor'' till ähra.
@@ Linje 111: / Linje 111: @@
 Den andre Lapparnas Afgudh ähr Stoorjunckaren, den dhe kalla Gudz Ståthållare, detta ordet ähr taget af Norska Tungomåhlet, emädan dhe kalla sina landzhöfdingar Iunckare; altså kalla lapparna sine Afgudar Stoorjunckare, som är större än andre landzhöfdingar, efter the hålla honom för Gudz Iunckare eller Ståthållare.
-Desse Stohrjunckare ähro Steengudar, huilka the finna i fiällen eller wijdh Siöar, som hafwa antingen Menniskiors eller något ''Creaturs'' lijknellsse; thesse steenar Vpreesa the i the fiäll eller bergz Refwor, eller wijdh Ålfwer och siöar, ther the i forna tijder hafwa hördt någott Spöökerij, och mena för den skull at the på sådana orter een synnerligh tienst sina afguda bäleten giöra kunna.
+Desse Stohrjunckare ähro Steengudar, huilka the finna i fiällen eller wijdh Siöar, som hafwa antingen Menniskiors eller något ''Creaturs'' lijknellsse; thesse steenar Vpreesa the i the fiäll eller bergz Refwor, eller wijdh Älfwer och siöar, ther the i forna tijder hafwa hördt någott Spöökerij, och mena för den skull at the på sådana orter een synnerligh tienst sina afguda bäleten giöra kunna.
 Och finnes wijdh somblige bergh twå, 3. och flere steenar Opreste, och sådana steenar kalla the then förste Stohrjunckare, den andre hans ''Acke'' eller gumma, den tredie Sohn eller dotter, och sedan dhe flere Steenarna tienare eller tienarinna.

@@ Linje 32: / Linje 32: @@
 På Söndagarne låta the och all sine ''Creatuur'' hwijla, och willia thå icke målcka sine Rehnar, uthan låta them gåå ledige. Alla infallande helghdagar weeta the af sine Rijmstafwar, huilka the gamble Lapperna bruka för sitt ''Calendario''.
-Doch på somblige helghdagar brukas hooss them Stoora wijdhSkiepellser, såsom särdeles pa Iuuledagen, då sielfwe huusbönderna icke willia gärna första dagen komma till kyrckia, uthan bruka tå ett wijdhSkiepeligit offer, huilket the offra ath Iuulfolcket, som the mena wandra omkringh i Skogen och fiällen hoos dem på den tijden, och Skier dätta således:
+Doch på somblige helghdagar brukas hooss them Stoora wijdhSkiepellser, såsom särdeles på Iuuledagen, då sielfwe huusbönderna icke willia gärna första dagen komma till kyrckia, uthan bruka tå ett wijdhSkiepeligit offer, huilket the offra ath Iuulfolcket, som the mena wandra omkringh i Skogen och fiällen hoos dem på den tijden, och Skier dätta således:
 Iuulafton hålla the nästan såsom een faste dagh, icke ätandes något, kiött, doch af alt annat som the förtära på den dagen, samka the till samman een lijten beeta, thet the och synnerligen giöra om Iuuledagen (:tå hwar och Een Lapp beflijtar sigh hafwa een feet luulekost:) huilka afdelte och försambladhe beetar the läggia i een näfwer Skieppa giordh som een båath, medh mast, Segell och åhrar Vthrustat, och Ösa sedan der ofwan på lijtet flått. Denne bem<sup>te</sup> Skieppa sättia the, wedh pas ett Mussqwet Skott, ifrån sine koottar i ett trää, dhet dhe willia gifwa thet omkringh wandrandhe Iuulefolck, som the tå mena skole färdas omkringh i luften. Will altså ingen huusbondhe den företa dagen  komma till kyrckia, uthan allenast Skickas åstadh Sönner, döttrar, drängiar och pijgor, men then andra dagen komma the sielfwa och fijra den höghtijdeligen.
-Föruthan wanlige helgdagar hafwa the och någre wahldagar, som ''Catharinæ'' dagh, ''Marcus'' Mäss eller Cante päive, ''Jtem Clementis'' dagh på huilken ingen lapp will jaga eller Skiuta, föregifwandes them skohle mycken olycka det åhret wederfahras, om the pa den dagen skiuta eller jaga skulle, särdeles säija the at theras bogar Skulle sönderbräckias.
+Föruthan wanlige helgdagar hafwa the och någre wahldagar, som ''Catharinæ'' dagh, ''Marcus'' Mäss eller Cante päive, ''Jtem Clementis'' dagh på huilken ingen lapp will jaga eller Skiuta, föregifwandes them skohle mycken olycka det åhret wederfahras, om the på den dagen skiuta eller jaga skulle, särdeles säija the at theras bogar Skulle sönderbräckias.
 Sin ordenteliga Öfwerheet särdeles wåhr ållernådigste Konnungh hålla the i stoor ära och wyrdningh, önska at honom altijdh måtte wäll gåå och föra sitt Regemente medh lycka och wällsignellsse, särdeles när the förnimma krigh och örligh wara på färde, tå höra the mycket gärna wårt fädernes landz lycka och framgångh, sampt seger emoth fädernes landzens fiender, och ähro ther öfwer mycket gladhe när oss wäll gåår. Konungens befallningzman hålla the i stoor ''resspect'', kalla honom huussbonde, therföre at han af Konungen them tillskickat ähr; alle andre Konungens uthskickadhe kalla the Konunga Olmai eller Konungens Män.
@@ Linje 181: / Linje 181: @@
 :Först skall den som förnämst och konstigast trumbslagaren är, slå på trumban och see till om the skole fåå biörn.
-:2. Ställa the sigh i ordning lijka som een krigzhäär, när the skole gåå dijt biörn ligger: lappen som hafwer Ringat biörnen skall gåå allfremst, och den skall hafwa een kiäpp i handen pa huilken een Messingz Ringh är bunden. <br>Effter honom föllier Trumbslagaren, och där näst som först skall Skiuta biörnen, dee andra gåa alla efter i Ordhningh. Doch ibland desse hafwer hwar och een sitt Embete, så at den eena måste wara kock, som skall Sönderdela kiöttet: den andra skall wara wädehuggare, den tredie watnbärare: Altijdh lagandes och grannerligen i een sådan ''Expedition'' achtandes, dhet den ena icke måtte träda i den andras embete.
+:2. Ställa the sigh i ordning lijka som een krigzhäär, när the skole gåå dijt biörn ligger: lappen som hafwer Ringat biörnen skall gåå allfremst, och den skall hafwa een kiäpp i handen på huilken een Messingz Ringh är bunden. <br>Effter honom föllier Trumbslagaren, och där näst som först skall Skiuta biörnen, dee andra gåa alla efter i Ordhningh. Doch ibland desse hafwer hwar och een sitt Embete, så at den eena måste wara kock, som skall Sönderdela kiöttet: den andra skall wara wädehuggare, den tredie watnbärare: Altijdh lagandes och grannerligen i een sådan ''Expedition'' achtandes, dhet den ena icke måtte träda i den andras embete.
 :3. När the tå komma till kulona hwarest biörn ligger, träda dhe frijmodigt till och medh Spiut och bysser döda honom, huilket när thet är Skiedt, draga the honom strax uthur sitt läger, och slå honom medh Rijss eller miuka spödh, ther af ordspråket: Slåå biörn medh Rijss.

@@ Linje 234: / Linje 234: @@
 [[Kategori:Alfabetisk indeks]]
-[[Kategori:Tekster på dansk]]
+[[Kategori:Tekster på svensk]]
 [[Kategori:Samuel Rheen]]
 [[Kategori:Samisk mytologi]]

@@ Linje 9: / Linje 9: @@
 <center>
-[[Fil:Rheen 01.png|thumb|500px|Illustrationen är i förminskad skala reproducerad ur D 65; de på densamma förekommande anteckningarna lyda på följande sätt. Vid den på trumman slående lappens huvud står: Här slåhr lappen på Sin Spåå trumba.; på spåtrumman, i övre avdelningen (= till höger): Stiernor — Månen — Thoor — tienaren. — Stoorjunkar — tienare (uppifrån nedåt vid de fyra figurer som stå på mittstrecket); i nedre avdelningen (= till vänster): ''Christ[us] — Apostlar'' (vid de på det nedre strecket stående tre figurerna), Siö (under de vågiga linierna till vänster om, resp. över solens bild), Solen — diur. Djurbilderna synas skola föreställa björn, varg, hare, ekorre, ren, ormar, svan. Under den liggande lappen står skrivet: Häär ligger lappen vnder trumban; på den över honom liggande trumman: ''Thoor. — tienaren. — Stoorjunkar'' — tienaren — ''Christus — Apostlar — Solen''.]]
 <br>'''Samuel Rheen'''<br>(1615–1680)
 <br><br><big><big>'''En kortt Relation om Lapparnes Lefwerne och Sedher'''</big></big>
@@ Linje 22: / Linje 22: @@
 <big>'''12. Huru Lapparna sigh förehålla i sin Gudztienst, troo och Lefwarne'''</big>
-Lapparna weeta wäll at thet ähr een Gudh som Skapat hafwer himmel och Iordh, och at wij alle genom Gudz Sons dödh ähro återlöste warda och af sine Lärare Vnderwiste. Lärde och tillhåldne, huru the sigh i sin troo och lefwerne förhålla Skohle, att the måge blifwa Gudz barn och ärfwa den Ewiga sahligheeten: The warda och af sin tillordnadhe Öfwerheet Straffadhe för sine begågne synder och laster. Men emädan the af Åldher hafwa lefwat i ett grufweligit mörker och willfarellsser, boo och i fiällen och Skogarne på wijdha afbelägne orter ifrån andre Menniskiors omgänge; Altså finnes ännu hoos them mycken wijdhSkiepellsse och grofwa wildhfarellsser, at ehuruwäll the willia synas dyrcka, tiena och troo på Gudh, doch lijkwäll älska the mycket sina förfäders wildfarellsser, och sigh ther på mycket beroopa, at deras förfäder, dem the kalla Gambleälder, så och så lefwat och sådana sedher brukat och öfwat hafwa. Ähr för Den skull mycket swårt till at uthroota deras här till öfwadhe wijdhSkiepellser.
+[[Fil:Rheen 01.png|thumb|500px|Illustrationen är i förminskad skala reproducerad ur D 65; de på densamma förekommande anteckningarna lyda på följande sätt. Vid den på trumman slående lappens huvud står: Här slåhr lappen på Sin Spåå trumba.; på spåtrumman, i övre avdelningen (= till höger): Stiernor — Månen — Thoor — tienaren. — Stoorjunkar — tienare (uppifrån nedåt vid de fyra figurer som stå på mittstrecket); i nedre avdelningen (= till vänster): ''Christ[us] — Apostlar'' (vid de på det nedre strecket stående tre figurerna), Siö (under de vågiga linierna till vänster om, resp. över solens bild), Solen — diur. Djurbilderna synas skola föreställa björn, varg, hare, ekorre, ren, ormar, svan. Under den liggande lappen står skrivet: Häär ligger lappen vnder trumban; på den över honom liggande trumman: ''Thoor. — tienaren. — Stoorjunkar'' — tienaren — ''Christus — Apostlar — Solen''.]]Lapparna weeta wäll at thet ähr een Gudh som Skapat hafwer himmel och Iordh, och at wij alle genom Gudz Sons dödh ähro återlöste warda och af sine Lärare Vnderwiste. Lärde och tillhåldne, huru the sigh i sin troo och lefwerne förhålla Skohle, att the måge blifwa Gudz barn och ärfwa den Ewiga sahligheeten: The warda och af sin tillordnadhe Öfwerheet Straffadhe för sine begågne synder och laster. Men emädan the af Åldher hafwa lefwat i ett grufweligit mörker och willfarellsser, boo och i fiällen och Skogarne på wijdha afbelägne orter ifrån andre Menniskiors omgänge; Altså finnes ännu hoos them mycken wijdhSkiepellsse och grofwa wildhfarellsser, at ehuruwäll the willia synas dyrcka, tiena och troo på Gudh, doch lijkwäll älska the mycket sina förfäders wildfarellsser, och sigh ther på mycket beroopa, at deras förfäder, dem the kalla Gambleälder, så och så lefwat och sådana sedher brukat och öfwat hafwa. Ähr för Den skull mycket swårt till at uthroota deras här till öfwadhe wijdhSkiepellser.
 Ty Lapparna ähro grofwe afgudhe dyrckiare the offra sine trää afgudar, ''Thor'' eller ''Thor''döhn, sampt Stohrjunckaren och Sohlen, som wijdare skall förmälas, älska och mycket timmeligh och förgängeligh godz och egendomb, som sine Rehnar, Sölfwer och penningar, huilket the hålla för sitt högsta godha, at wara Rijk och förmögen.

@@ Linje 9: / Linje 9: @@
 <center>
-[[Fil:Rheen 01.png|thumb|500px|Illustrationen är i förminskad skala reproduoerad ur D 65; de på densamma förekommande anteckningarna lyda på följande sätt. Vid den på trumman slående lappens huvud står: Här slåhr lappen på Sin Spåå trumba.; på spåtrumman, i övre avdelningen (= till höger): Stiernor — Månen — Thoor — tienaren. — Stooriunkar — tienare (uppifrån nedåt vid de fyra figurer som stå på mittstrecket); i nedre avdelningen (= till vänster): ''Christ[us] — Apostlar'' (vid de på det nedre strecket stående tre figurerna), Siö (under de vågiga linierna till vänster om, resp. över solens bild), Solen — diur. Djurbilderna synas skola föreställa björn, varg, hare, ekorre, ren, ormar, svan. Under den liggande lappen står skrivet: Häär ligger lappen vnder trumban; på den över honom liggande trumman: ''Thoor. — tienaren. — Stoorjunkar'' — tienaren — ''Christus — Apostlar — Solen''.]]
+[[Fil:Rheen 01.png|thumb|500px|Illustrationen är i förminskad skala reproducerad ur D 65; de på densamma förekommande anteckningarna lyda på följande sätt. Vid den på trumman slående lappens huvud står: Här slåhr lappen på Sin Spåå trumba.; på spåtrumman, i övre avdelningen (= till höger): Stiernor — Månen — Thoor — tienaren. — Stoorjunkar — tienare (uppifrån nedåt vid de fyra figurer som stå på mittstrecket); i nedre avdelningen (= till vänster): ''Christ[us] — Apostlar'' (vid de på det nedre strecket stående tre figurerna), Siö (under de vågiga linierna till vänster om, resp. över solens bild), Solen — diur. Djurbilderna synas skola föreställa björn, varg, hare, ekorre, ren, ormar, svan. Under den liggande lappen står skrivet: Häär ligger lappen vnder trumban; på den över honom liggande trumman: ''Thoor. — tienaren. — Stoorjunkar'' — tienaren — ''Christus — Apostlar — Solen''.]]
 <br>'''Samuel Rheen'''<br>(1615–1680)
 <br><br><big><big>'''En kortt Relation om Lapparnes Lefwerne och Sedher'''</big></big>
@@ Linje 92: / Linje 92: @@
 <big>'''14. Om lapparnas förnemste afgudar Som the dyrckia, såsom och om theras Offer, sampt huru och på hwadh Rum the offra'''</big>
-[[Fil:Rheen 03.png|thumb|500px|Illustrationen är i förminskad skala reproducerad ur D 65 ock innehåller följaude anteckningar: överst till höger Hornen som ståå kringom Stoorjunckaren.; på avgudabilderna från vänster till höger tienaren. — Sohnen. — Stoorjunckaren — Gumman. — dottren.; vid den knäböjande lappen Häär faller lappen på sina knä och offrar Stoorjunckaren.]]Deras förnämste afgudar ähro desse tree, ''Thor'' eller Tohrdöhn, Storjunckaren och Sohlen.
+[[Fil:Rheen 03.png|thumb|500px|Illustrationen är i förminskad skala reproducerad ur D 65 ock innehåller följande anteckningar: överst till höger Hornen som ståå kringom Stoorjunckaren.; på avgudabilderna från vänster till höger tienaren. — Sohnen. — Stoorjunckaren — Gumman. — dottren.; vid den knäböjande lappen Häär faller lappen på sina knä och offrar Stoorjunckaren.]]Deras förnämste afgudar ähro desse tree, ''Thor'' eller Tohrdöhn, Storjunckaren och Sohlen.
 Den förste som ähr ''Thor'' eller tohrdöhn hålla the wara ett lefwande tingh som så dundrar i himmelen, och hans Embete wara at dödha och dräpa alle Troll, som the mena allestädes wahra i fiällen, i Bergh och i siöar, afmåla honom för den skull medh een hammar i handen.