Första delen: Gudalära (Læstadius) - Revisjonshistorikk

Carsten på 13. des. 2023 kl. 13:00

2023-12-13T13:00:45Z

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

2023-11-24T14:45:27Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 24. nov. 2023 kl. 14:44

2023-11-24T14:44:36Z

Carsten på 24. nov. 2023 kl. 10:12

2023-11-24T10:12:25Z

Carsten på 24. nov. 2023 kl. 08:37

2023-11-24T08:37:40Z

Vis endringer

Carsten på 22. nov. 2023 kl. 13:26

2023-11-22T13:26:15Z

Vis endringer

Carsten på 21. nov. 2023 kl. 10:49

2023-11-21T10:49:13Z

Vis endringer

Carsten på 20. nov. 2023 kl. 07:44

2023-11-20T07:44:56Z

Vis endringer

Carsten på 19. nov. 2023 kl. 14:16

2023-11-19T14:16:39Z

Vis endringer

Carsten på 17. nov. 2023 kl. 15:34

2023-11-17T15:34:06Z

Vis endringer

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 13. des. 2023 kl. 13:00
Linje 17:		Linje 17:


−	<big>Första delen <br><big><big>'''Gudalära'''</big></big></big></center>	+	<big>'''Första delen''' <br><big><big>'''Gudalära'''</big></big></big></center>

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 24. nov. 2023 kl. 14:45
Linje 1:		Linje 1:
		+	{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
		+	\|- style="background-color:#e9e9e9"
		+	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
		+	\|-
		+	! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link=Första delen: Gudalära (Læstadius)]] !!
		+	\|-
		+	\|}
		+

	[[Fil:Larslevilaestadius.jpg\|thumb\|200px\|<center>Lars Levi Læstadius</center>]]		[[Fil:Larslevilaestadius.jpg\|thumb\|200px\|<center>Lars Levi Læstadius</center>]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 24. nov. 2023 kl. 14:44
Linje 1:		Linje 1:
−	~~{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"~~
−	~~\|- style="background-color:#e9e9e9"~~
−	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
−	\|-
−	~~! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link=Första delen: Gudalära (Læstadius)]] !!~~
−	\|-
−	\|}
−

	[[Fil:Larslevilaestadius.jpg\|thumb\|200px\|<center>Lars Levi Læstadius</center>]]		[[Fil:Larslevilaestadius.jpg\|thumb\|200px\|<center>Lars Levi Læstadius</center>]]

@@ Linje 8: / Linje 8: @@
 <center>'''Lars Levi Læstadius'''
@@ Linje 22: / Linje 23: @@
 '''§. 1.'''
-[[Fil:Runebomme - Jessen.jpg|700px|right|thumb|<center>Den omtalte spåtromme, som Læstadius har kendt fra Knud Leems store værk om samerne.<br> Numrene i teksten henviser til trommefigurernes nummerering på billedet.</center>]]Lapparna såsom icke egande hvarken undervisnings anstalter eller skrifkonst, kunde alldrig blifva så stora Philosopher, att de genom tänkande kunnat komma till erkännende af en enda Gud. Af samma skäl kunde de icke blifva Naturalister, rationalister eller Deister. Det fordras nemligen en viss tankestyrka, för att kunna känna till ett sådant resultat i religionen. Men känslan för Religion, eller tron på det öfvernaturliga, var hos Lapparna lika lefvande, som hos andra nationer. Man kan icke heller påstå, att Deras Gudalära varit orimligare än andra Hedningars. De hade väl bilder, men dessa skulle endast föreställa det Gudomliga. På sin höjd trodde kanske de allra dummaste, att något af Gudakraften meddelades den helgade Bilden. Offer voro brakliga; men att de äfven skolat braka mennisko-offer, torde vara mindre troligt. Uti sin Gudstjenst hafva de varit mycket nitiske, och den minsta förseelse emot antagna bruk skulle fösonas med offer.
+Lapparna såsom icke egande hvarken undervisnings anstalter eller skrifkonst, kunde alldrig blifva så stora Philosopher, att de genom tänkande kunnat komma till erkännende af en enda Gud. Af samma skäl kunde de icke blifva Naturalister, rationalister eller Deister. Det fordras nemligen en viss tankestyrka, för att kunna känna till ett sådant resultat i religionen. Men känslan för Religion, eller tron på det öfvernaturliga, var hos Lapparna lika lefvande, som hos andra nationer. Man kan icke heller påstå, att Deras Gudalära varit orimligare än andra Hedningars. De hade väl bilder, men dessa skulle endast föreställa det Gudomliga. På sin höjd trodde kanske de allra dummaste, att något af Gudakraften meddelades den helgade Bilden. Offer voro brakliga; men att de äfven skolat braka mennisko-offer, torde vara mindre troligt. Uti sin Gudstjenst hafva de varit mycket nitiske, och den minsta förseelse emot antagna bruk skulle fösonas med offer.
 Tron på ett lif efter detta, tyckes hafva varit allmän hos hela nationen. Dermed var också föreställningen om straff och belöning i en annad verld förenad. Uti tron på de dödas uppståndelse, hafva Lapparna gått vida längre än greker och Romare.
@@ Linje 29: / Linje 30: @@
-'''§. 2.'''
+'''§. 2.'''[[Fil:Runebomme - Jessen.jpg|500px|right|thumb|<center>Den omtalte spåtromme, som Læstadius har kendt fra Knud Leems store værk om samerne. Numrene i teksten henviser til trommefigurernes nummerering på billedet.</center>]]
 Emedan menniskan tänker i tid och ram, och den ena ideen alltid gifver anledning till en följande, så har jag här framstält den Lappska mythologien i ett slags system. Genom den alphabetiska ordningen tappar sammanhanget allt för mycket, och ett register i slutet, gör samma tjenst, som en alphabetiske ordning. Det är derföre icke meningen, att de Mythologiska föremålen skola hafva tillkommit i den ordning, som systemet utvisar. Det är nämligen troligt, att onda eller för menniskan Skadliga väsenden framträda först i inbillningen, och att fruktan för dem gifvit anledning, att tänka sig Goda,de förre motsatte och öfverlägsne Gudamakter. Hela mythologiens väsende tyckes icke vara annat än en strid mellan Goda och onda magter, liksom striden mellan det Goda och Onda i menniskans inre, är den axel hvar om kring hela hennes lif och väsende hvälfer sig.