Hammar-Hemtningen I - Revisjonshistorikk

JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 20:14

2013-12-22T20:14:58Z

Jesper: Hammar-Hemtningen I

2013-01-13T09:43:11Z

Hammar-Hemtningen I

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Hammar-Hemtningen I]] !!
|-
! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Hammar-Hemtningen II]] !!
|-
|}

<center>'''Svenska fornsånger''' [[Adolf Iwar Arwidsson]] Stockholm 1834-1842

<big>'''Hammar-Hemtningen (I)'''</big> s. 3-6
</center>

Troligen den äldsta folksång, som ännu återstår oss ifrån forntiden; ämnet och behandlingen göra sådant sannolikt. Den bevisar tillika Edda lärornas allmänlighet i det gamla Norden, der de, ifrån en religiös myth, småningom öfvergåft till folktro och folksägen, samt i denna form slutligen blifvit besjungna inom alla de tre Skandinaviska rikena. På Danska finnes den upptagen uti ''P. Syvs'' Et Hundrede udvalde Danske Viser, Kiöbenhavn 1739, sid. 115, under benämningen: ''Tord af Hafsgaard og Tosse Grefve'', och den Norska varianten: ''Tore Kals Vise'', omtalas sammastädes sid. 424. Ur ''Nyerups'' Udvalgte Danske Viser fra Middelalderen, har den blifvit utesluten. På Tyska anträffas den i ''Grimms'' Altdänische Heldenlieder, sid. 141. Ämnet är detsamma som i ''Thryms Qvida'', uti Poetiska Eddan. - Nedanstående sång är aftryckt ur Kongl. Bibliothekets i Stockholm manuskriptband MS, hvilket deraf innehåller tvenne uppteckningar, den ena i qvart och [[Hammar-Hemtningen II|den andra]] uti oktav format. Den sednare har blifvit lagd till grund för texten, och derunder äro alla varianter anförde ur qvartmanuskriptet, betecknadt med QM. Den finnes förut aftryckt i tidskriften Iduna, häft. VIII, s. 122; likväl utan att någondera handskriften dervid blifvit noggrannt följd.

<blockquote>1.
 Torckar [1] sitter i sina säte, rimmar af [2] sin ferd [3]:
 "Trolltram [4] haar [5] min guldhammar stuhlet, däth var en usell ferd."

 Thorer tämjer fåhlen sin i tömme.

 2.
 "Hör du Locke Lewe [6] legedrängen min,
 "Du skal flyga [7] alt landet omkring och leta [8] up hammaren min."

 Thorer tämjer fåhlen sin i tömme.

 3.
 Däth var Locke Lewe han låtte sig giöra guldvinger [9],
 Flyger han i Trolltrams gård [10], Trolltram [11] stodh och smidde.

 Thorer tämjer m. m.

 4.
 "Höör du gamble Trolletram hvad jagh seijer tig,
 "Haar du Torkers hammar tagit, [12] dölg thet intet för migh." -

 5.
 "Torkars hammar haar jag tagit, jagh [13] döljer honom eij et ord,
 "Femten [14] fambner och fyratijo ligger han [15] under jord."

 6.
 "Seij nu Torkar svar igen, han skal aldrig hammarn få,
 "För ähn jag fåhr Jungfru Froijenborg [16], den vähna solen tå." [17] -

 7.
 "Trolltram [18] sänder dig svahr igen, du kan eij hammaren få,
 "För ähn han fåhr Jungfru Froijenborg, den vähna solen tå."

 8.
 Däth var vähna Frojenborg, hon blef så illa dervidh [19],
 [20] At sprack af hvarje finger och rann på jorden nedh [21].

 9.
 "Höör [22] du kiere syster min, hvadh jagh seijer tigh,
 "[23] Hur mycket guld gehr du mig, åt jagh blihr brud för digh [24]?"

 10.
 Däth var Torker sielfver han låtte [25] bröllopskläde skiera,
 [26] Reser så fil Trolltrams gård, [27] som brude skulle vara.

 11.
 "Hör du gamble Trolletram, om her skal bröllop stå,
 "Så kasta [28] dhe små bägare bort, bähr ihn medh ämmar [29] och såå."

 12.
 Däth var gamble Trolletram, han var henne intet huld:
 "Här må nu [30] vara en Fahners brud, som eij kan blifva full."

 13.
 Svarade Locke Lewe, han mente vinna prijs:
 "Hon har eij ätit i fjorton dagar, så haar hoon längtat hijt."

 14.
 Däth var gamble Trolletram, han gladdes vid thet ord;
 Snart [31] kom Torkers hammar (32) och lades på brudebord.

 15.
 Femton [14] vore dhe små trollen som bure den hammaren ihn,
 Bruden tahr [33] medh ena hand och sticker [34] under [35] skind.

 16.
 Så snart hon den hammarn fick, börjar hon gå omkring
 Femton [14] troll och fyratijo så [36] legger hoon i en ring.

 Thorer tämjer fåhlen sin i tömme.</blockquote>

1) QM. Tårckar. Egentligen ''Thorkarl''; Eddans ''Thor''. Benämnes Danska folkvisan: ''Tord af Hafsgaard'', h.e Asgård; uti den Norska: ''Torekal'', Bonde i ''Asgaalen''.
 2) QM. om.
 3) QM. werldh.
 4) QM. har öfver allt; Trolletram. - I Eddan kallas han; ''Thrymr'' och ''Thursa Drottin''; i Danska visan: ''Tosse Grefven''; i den Norska: ''Jotulen'', h. e. ''Joten''.
 5) QM. hans hammar.
 6) QM. har: Loye, öfver allt der OM. har Lewe. - I Eddan: ''Loke Laufeyarson''. Danska visan ger honom namnet: ''Lokke Leyemand''; den Norska: ''Lokke Lagenson''.
 7) QM. all land.
 8) QM. mig hammarn igen.
 9) I Eddan: valshamn eller fjäderhamn; det sednare äfven i Danska visan.
 10) I Eddan: ''Jotunheim''; i Danska visan: ''Nordnes Field''.
 11) QM. Trolletramen.
 12) QM, så dölg thet ej för migh.
 13) QM. döljern icke et tahl.
 I4) QM. fembtan.
 15) QM. uthi graaff.
 16) QM. Floyenborg. I Eddan: ''Freya''; i Danska visan : ''Fridlefsborg''.
 17) Begge mskptt. Hafva: Solentå.
 18) QM. sände tigh budh igen.
 19) QM. vidh.
 20) QM. Däth sprack af hvar finger bloden uth.
 21) QM. nidt.
 22) QM. min kiere syster.
 23) QM. Huru mycket gehr du uth, at iagh.
 24) Enligt Eddan skulle Heimdall föreslagit Thors förklädning och resa. I Danska visan är detta Frejas råd.
 25) QM. låter
 26) QM. Så drager han i.
 27) QM. där han skulle brud vara.
 28) QM. bort dhe bägare små.
 29) QM. ämbar.
 30) QM. saknar ordet: nu.
 31) QM. Så snart.
 32) QM. tillägger ordet: fram.
 33) QM. tillägger ordet: honom.
 34) QM. tillägger ordet: honom
 35) QM. tillägger ordet: sit.
 36) QM. saknar ordet: så.

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Folklore]]
[[Kategori:Adolf Iwar Arwidsson]]

@@ Linje 19: / Linje 19: @@
 Troligen den äldsta folksång, som ännu återstår oss ifrån forntiden; ämnet och behandlingen göra sådant sannolikt. Den bevisar tillika Edda lärornas allmänlighet i det gamla Norden, der de, ifrån en religiös myth, småningom öfvergåft till folktro och folksägen, samt i denna form slutligen blifvit besjungna inom alla de tre Skandinaviska rikena. På Danska finnes den upptagen uti ''P. Syvs'' Et Hundrede udvalde Danske Viser, Kiöbenhavn 1739, sid. 115, under benämningen: ''Tord af Hafsgaard og Tosse Grefve'', och den Norska varianten: ''Tore Kals Vise'', omtalas sammastädes sid. 424. Ur ''Nyerups'' Udvalgte Danske Viser fra Middelalderen, har den blifvit utesluten. På Tyska anträffas den i ''Grimms'' Altdänische Heldenlieder, sid. 141. Ämnet är detsamma som i ''Thryms Qvida'', uti Poetiska Eddan. - Nedanstående sång är aftryckt ur Kongl. Bibliothekets i Stockholm manuskriptband MS, hvilket deraf innehåller tvenne uppteckningar, den ena i qvart och [[Hammar-Hemtningen II|den andra]] uti oktav format. Den sednare har blifvit lagd till grund för texten, och derunder äro alla varianter anförde ur qvartmanuskriptet, betecknadt med QM. Den finnes förut aftryckt i tidskriften Iduna, häft. VIII, s. 122; likväl utan att någondera handskriften dervid blifvit noggrannt följd.
-<br><br>Thorer tämjer fåhlen sin i tömme.
+::1.
-<br><br>Thorer tämjer fåhlen sin i tömme.
+----