Carsten: Herr Lager och Jon

2017-06-01T12:40:59Z

Herr Lager och Jon

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Herr Lager och Jon]] !!
|-
|}

[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]

<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''

<br><big><big>'''40. Herr Lager och Jon'''</big></big>

'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]
</center>

::1. Herr Lager han tjente i konungens gård —
:::I varen väl mo'! —
::I femton veckor och dertill ett år.
:::»Tjena troget!» sa' Jon.
::»Ja vånn' det skull' kost' mej det rödaste gull,
:::Jag följer», sa' Jon.

::2. Han tjente der intet så mycket för lön,
::Ty konungens dotter var honom fast skön;
:::»Du blir narrad!» sa' Jon.

::3. När som de det året den sista dag såg,
::Då månde herr Lager bli konungens måg.
:::»Det var orätt!» sa' Jon.

::4. De ledde den bruden åt kyrkones gård,
::På henne så gapade båd' stora och små.
:::»Tyck' ni om'a?» sa' Jon.

::5. Och bruden hon går sig i kyrkan allt in,
::Med rödan gullkrona och bleknande kind.
:::»Stå på dej!» sa' Jon.

::6. Och bruden spatserar i kyrkkoret fram,
::Dess fägring berömde både qvinna och man.
:::»Du blir min!» sa' Jon.

::7. Bruden hon i fägring för altaret står,
::Med röda gullkläder och utslaget hår.
:::»Jag håll' å dej!» sa' Jon.

::8. De drucko i dagar, de drucko i två,
::Men intet ville bruden i sängen gå.
:::»Sitt oppe!» sa' Jon.

::9. De drucko i dagar, de drucko i tre,
::Och intet ville bruden åt sängen se;
:::»Håll ut!» sa' Jon.

::10. Den fjerde dag, när som åt qvällen det led,
::Och då ville bruden åt sängen se,
:::»Blir du sömnig?» sa' Jon.

::11. Och bruden gångar sig i brudstugan fort,
::Dess tärnor drogo af både strumpor och skor.
:::»Du är trötter!» sa' Jon.

::12. Och bruden hon la' sig i sängen allt ned,
::Och Jon lade sig så vackert bredeved.
:::»God afton!» sa' Jon.

::13. Men hastigt kom budskap för herr Lager in:
::Jon ligger och sofver hos bruden din.
:::»De ha' sqvalrat!» sa' Jon.

::14. Häraf blef herr Lager fast ifrig i sinn,
::Så att han båd' blekna' och rodna' om kinn;
:::»Får du ondt?» sa' Jon.

::15. Herr Lager sprang sig öfver bredan bord,
::Att vin, öl och mat utåt golfvet for;
:::»Fälas vackert!» sa' Jon.

::16. I vreden herr Lager han fatta' sitt svärd,
::Och svor han skull' hugga Jon genast ihjel.
:::»Det är rostigt!» sa' Jon.

::17. Jon kasta' herr Lager allt ut mot en vägg,
::Att myggor och flugor förgylde hans skägg;
:::»Det var rätt I» sa' Jon.

::18. Han klappa' på dörren med fingrarna små:
::»Statt upp, sköna jungfru, tag låset ifrå!»
:::»Hon sofver!» sa' Jon.

::19. »Skall jag nu bli ute, tills dagen blir ljus?
::I morgon skall jag gänga inför konungens hus.»
:::»Må göra! sa’ Jon.

::20. Och rätt som den dager på himlen blef ljus,
::Så gingo de begge för konungens hus.
::: »Go' morron!» sa' Jon.

::21. »Min nådigaste konung, ödmjukast jag ber,
::Om lof, att få lägga en klagan här ner.»
::: »Säg sanning!» sa' Jon.

::22. »Den harm, som mig qväl mer än dödspilar sju,
::Är att Jon har sofvit när min unga brud.»
:::»Jag gjorde så!» sa' Jon.

::23. »Efter som I båda hållen henne kär,
::Så skolen I brottas med två skarpa svärd.»
:::»Jag vinner!» sa' Jon.

::24. Om middag till strids de på platsen månd' gå,
::I dag, tro, det gäller att manligen stå.
:::»Slå ifrån dig!» sa' Jon.

::25. Det första slaget, som de slogo te',
::Då slog herr Jon Lager, att han föll på knä.
:::»Du blir efter!» sa' Jon.

::26. Det andra slaget de slogo för sann,
::Dä slog Jon herr Lager, att blodet det rann.
:::»Tork' åf dej!» sa' Jon.

::27. Det tredje slaget, med vrede fast svår,
::Herr Jon slog Lager ett fast dödande sår.
:::»Det läks nog!» sa' Jon.

::28. Men det fjerde slaget, de slogo till mord,
::Då slog Jon herr Lager att han föll till jord.
:::»Ligg stilla!» sa' Jon.

::29. Herr Lagers brud hon sade med glädje alltså —
:::I varen väl mo’! —
::»Mig lyster att fröjdas, att Jon han fick rå.»
:::»Du är min!» sa' Jon.
::»Jag vånn' det skull' kost' mig det rödaste gull,
::: »Jag följer!» sa’ Jon.

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Folklore]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]

Herr Lager och Jon - Revisjonshistorikk

Carsten: Herr Lager och Jon