Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. II - Revisjonshistorikk

Carsten på 28. feb. 2023 kl. 15:42

2023-02-28T15:42:38Z

Carsten på 7. des. 2021 kl. 16:09

2021-12-07T16:09:27Z

Carsten på 29. nov. 2014 kl. 11:05

2014-11-29T11:05:31Z

Carsten: Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. II

2014-11-27T10:31:27Z

Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. II

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. II]] !!
|-
|}

[[File:Saami_Family_1900.jpg|thumb|500px|<center>Samisk familie (omkring år 1900)</center>]]

<center><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>
af
<br>'''[[Edgar Reuterskiöld]]'''

<br><big><big>'''II.<br>Kerstin Jakobsdotters uttydning<br>af de lapska orden i von Westens bref.'''</big></big>

</center>

Lappqwinnan Hustru Cherstin Jacobsdotter som mästadehls i sin tid wistatz uthi Medelpad- och Helsingeland, men som kortast umgåtz med Nordska Lapparna, och beklagar sig hafwa tänkt att theras galenskap ey skulle härröra af Hin onde, och theremot åstundar nu mehr och mehr till wäxa uthi den sanna Gudens och sin Frälsares kundskap, hon har, så wida henne kunogt kan wara, följande uttydning lemnat på dhe Lapperska ord, som i Högw: Hr Th. v. Vestens berättelse från Norrige finnas.

:::'''Radienatsie''' wet hon ey annat betyda än som Utterjkin<ref>Torde vara afskrifningsfel för »Utterskin», hvilket dock är en alldeles otänkbar öfversättning af Radienatsie ; i -natsie har hon troligen tyckt sig höra det sydlapska ''nahke'' »skinn».</ref>.

:::'''Veralde nolmai''', elakaste ellr wärste man<ref>En oriktig öfversättning; antingen det svenska ''värre'', som äfven lånats till sydlapska dialekter (t. ex. i ''värranit'' »bli värre»), eller också det sydlapska ''veres'' »elak, argsint» har här föresväfvat henne.</ref>.

:::'''Sladeraia''' ɔ: lögnares gofar<ref>Hos von Westen står Maderaja; hon har tydligen utfrågats efter en dålig kopia af brefvet.</ref>.

:::'''Bieg solmai''' ɔ: Man regerande wärsta wädret.

:::'''Thor''' ellr '''Hor. Thore Horagalles''' idem.

:::'''Adschiegads''' ɔ: menniska stående för en stor eld<ref>Från Jukkasjärvi har Wiklund antecknat, att adj. ''atjek'' begagnas om en person, som är krokig och framåtböjd af sjukdom, och att ortnamnet ''Atjek-pakte'' i anslutning härtill betyder »den mycket branta, nästan öfverhängande klippan». Det är icke uteslutet, att en dylik betydelse äfven kunnat finnas på sydlapskt område, i hvilket fall K. J:s förklaringsförsök kanske skulle sammanhänga därmed, att en person, som står och värmer sig framför en eld, lutar sig fram mot den.</ref>.

:::'''Aile Kesolmai Paive''' ɔ: Aile och Paive betyder båda till Gudz dag eller Sabath. Men Kesolmai, som står emellan, betyder Fahn<ref>Något Kesolmai »fan» finnes icke, ej häller något Aile »söndag». Hos von Westen står Ailekes olmai.</ref>.

:::'''Maderakka''' ɔ: Hustru eller qwinna, puta furiskt updiktad, den gamleste eller af ewighet.

:::'''Sarakka''' ɔ: elliest en qwinna, dok förstås här en yngre än den förra.

:::'''Uggsakka''' ɔ: hustru för låsdören wacht stående att ingen må gå in.

:::'''Jugsakka''' idem putatur.

:::'''Sergoedni — Sarak''' betyder ewighet<ref>Otänkbar öfversättning.</ref>.

:::'''Nojde''' ɔ: wys man eller Trullkarl.

:::'''Store Nojde''' — af wärste slaget och utlärdast i den Scholan, hwilka när dheras söner wilja lära all dheras konst, neka dhe der till, och säya sig hafwa gifwit kropp och siähl för den konsten till '''Ula Kaimo''' ellr '''Mud baimo'''<ref>Fel för von Westens Mubbenaimo.</ref> ɔ: den andra ewiga werlden: Thesse sade och hölt hon för full sanning att the med Satans hielp hwarandra ifrån döden kunna frälsa, fast än dhe 3 dygn warit döde i thet the gä in i Ula Kaimo, kunna ock igänkänna the dödas siähl, samt rycka henne tädan, men sig sielfwa kunna dhe intet hielpa: Heu illa.

:::'''Helbolmai'''<ref>Felskrifning för von "Westens Leibolmai.</ref>, såsom en man som försummar sig wid något godt som står honom före.

:::'''Giasse Olmai'''<ref>von Westens Giaseolmai, hvars giase afser ''tjatse'' »vatten», har af den som utfrågat K. J. utlästs med börjande ''gi-'' i st. f. ''tj-'', så, att hon uppfattat det såsom afseende ''gehtjet'' »se på».</ref> ɔ: en man som ser sig om hwad han skall taga sig före.

:::'''Fauno''' ellr '''Fudno''' ɔ: den wärsta i Helfwetet.

:::'''Rautu''' ɔ: ett land ganska långt norr, som Hennes mohr hemma sagdt.

:::'''Idnu''' ɔ: mor — dok menar hon här förstås en ond mor.

:::'''Kesolmai''', melius Kiebsolmai ɔ: Gamlen eller Hin hårde, som dhe holla för swart, ty Kiebs är swart, Olmai man.

:::'''Saivo''' ɔ: Store Fiäll eller Berg, der röken står ellr de wärsta spöken som der boo, derest ock skola wara kiärnor som går, Salva venia, ellr orenlighet, hwilka om man widrörer, så gå dhe igien och synas intet. Hönsen eller Tuppar gahla ther ock, skall wara långt Norr, sådane Saivo skall dhe holla för sina underhollare.

:::'''Bise''' ellr '''Biss''' idem ett hel. fiäll, ther sådane theras råd ɔ: Spöken finnas, och der som det största är, äro 3 portar, genom den medleste porten går Lappen in dok om midnatz tid, men om ottan eller sen qwäller ut — och skola Lapparne här wid, som wid all annor Superstition wara grufsam Helige, att hon sade sig ey kunna tro några den rätta lärans Ledamöter så eniga wara kunna och ömma för sin Religion.

:::'''Gade'''<ref>von Westen gadse; hennes förklaringsförsök, gjordt med ledning af en oriktig kopia, förfaller alltså.</ref> ɔ: Stå ut med en ting, anat wiste hon ey.

:::'''Sairoolmai'''<ref>von Westen saivoolmai.</ref> ɔ: sielfwa under hollaren i berget.

:::'''Noides Vaigni'''<ref>= trollkarlsanda.</ref> ɔ: wys mans underwisning.

:::'''Saivogelle''' ɔ: dhe som följa — ty Gell betyder Skara, hoop, följe<ref>Oriktig förklaring, grundande sig på oriktig kopia af von Westens saivogvelle.</ref>.

:::'''Kobdu''' eller '''Kobda''' ɔ: Trumma.

:::'''Jami Kaimo''' ɔ: döden hwilken dhe grufwelegen rädas före och wilja ther ifrån befriade och förlossade warda.

:::'''Reinagta''' ɔ: Ondtz bortskaffare<ref>Burman har trott, att von Westens averruncatores malorum skulle vara en öfversättning af Reinagta, jfr ofvan sid. 2, not 3.</ref>.

:::'''Veertos''' ɔ: ond.

:::'''Jonus — Jonsuk''' ɔ: midsommare<ref>Jonus är en felskrifning för originalets Idnus (sid. 2, rad 5 uppifr.).</ref>.

:::'''Udde nemo lauck''' — döpt af något annat<ref>Se ofvan sid. 3, not 2.</ref>.

:::'''Sarakka giesset''' ɔ: en qwinua som ser sig om huru det skall gå<ref>Oriktig förklaring, beroende på felskrifning, se ofvan sid. 3, not 3.</ref>.

:::'''Sarakhi nammo'''<ref>Felskrifning för originalets »i Sarakkæ navn».</ref> ɔ: Skapat Faders namn. Akhi är Fader.

:::'''Vatte le Sarakka biergis'''<ref>Felskrifning, se ofvan sid. 3, not 6.</ref> ɔ: det war en Skapare moder i berget; Ty Sar betyder skapa.

:::'''Sarakka''' qwinna eller Hustru, och med att Skapa dok mehra till ondt.

:::'''Ibmelgare''' ɔ: Wår Herres skiähl, rectius mihi, Siähl, ty Ibmel skall betyda wår Herre och Gare skiähl<ref>d. v. s. skål. fat.</ref>.

:::'''Mubbe naimo''' ellr '''Muble naimo'''<ref>Felskrifningar för originalets Mubbenaimo.</ref> ɔ: den andra werlden. Moble annan Naimo werld.

:::'''Maderakka''' Gaml. Kiäringen, som förr omtalt är.

:::'''Noider''' ɔ: Trullkarlar.

:::'''Harkiölen'''<ref>Jfr sid. 4, not 2.</ref> menar hon wara det samma som Herculs fiäll bort om Ström i Hammar dahl, det ock bönderna ibid: skola afwetta, allenast dhe willia wittna sanningen sade hon, ty af dem köpes, Höns, Hästar, Koor, Kattor, Hundar etc. till offers; Si Fides habenda narranti.

Orden har iag dehls ändrat, effter Hennas stafwelser och som det är stor difference och otaliga Dialecter uthi deras språk, så är wähl troligit, att den ena ey så noga skall förstå den andra.
Hon war ock rädder före att andra Lappkiär. skulle Henne förfölja om dhe finge weta Henne theras hemligheter uppenbara. Jmedlertid tackade hon Gud att hon ey wiste af alt deras afguderi.

''A: A: Burman.''

----

==Fodnoter==

<references/>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Edgar Reuterskiöld]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]

@@ Linje 10: / Linje 10: @@
 [[File:Saami_Family_1900.jpg|thumb|500px|<center>Samisk familie (omkring år 1900)</center>]]
-<center><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>
+<center>'''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]]'''<br><br><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>
 af
 <br>'''[[Edgar Reuterskiöld biografi| Edgar Reuterskiöld]]'''

@@ Linje 49: / Linje 49: @@
 :::'''Nojde''' &#596;: wys man eller Trullkarl.
-:::'''Store Nojde''' — af wärste slaget och utlärdast i den Scholan, hwilka när dheras söner wilja lära all dheras konst, neka dhe der till, och säya sig hafwa gifwit kropp och siähl för den konsten till '''Ula Kaimo''' ellr '''Mud baimo'''<ref>Fel för von Westens Mubbenaimo.</ref> &#596;: den andra ewiga werlden: Thesse sade och hölt hon för full sanning att the med Satans hielp hwarandra ifrån döden kunna frälsa, fast än dhe 3 dygn warit döde i thet the gä in i Ula Kaimo, kunna ock igänkänna the dödas siähl, samt rycka henne tädan, men sig sielfwa kunna dhe intet hielpa: Heu illa.
+:::'''Store Nojde''' — af wärste slaget och utlärdast i den Scholan, hwilka när dheras söner wilja lära all dheras konst, neka dhe der till, och säya sig hafwa gifwit kropp och siähl för den konsten till '''Ula Kaimo''' ellr '''Mud baimo'''<ref>Fel för von Westens Mubbenaimo.</ref> &#596;: den andra ewiga werlden: Thesse sade och hölt hon för full sanning att the med Satans hielp hwarandra ifrån döden kunna frälsa, fast än dhe 3 dygn warit döde i thet the gå in i Ula Kaimo, kunna ock igänkänna the dödas siähl, samt rycka henne tädan, men sig sielfwa kunna dhe intet hielpa: Heu illa.
 :::'''Helbolmai'''<ref>Felskrifning för von "Westens Leibolmai.</ref>, såsom en man som försummar sig wid något godt som står honom före.
@@ Linje 61: / Linje 61: @@
 :::'''Idnu''' &#596;: mor — dok menar hon här förstås en ond mor.
-:::'''Kesolmai''', melius Kiebsolmai &#596;: Gamlen eller Hin hårde, som dhe holla för swart, ty Kiebs är swart, Olmai man.
+:::'''Kesolmai''', melius ''Kiebsolmai'' &#596;: Gamlen eller Hin hårde, som dhe holla för swart, ty Kiebs är swart, Olmai man.
 :::'''Saivo''' &#596;: Store Fiäll eller Berg, der röken står ellr de wärsta spöken som der boo, derest ock skola wara kiärnor som går, Salva venia, ellr orenlighet, hwilka om man widrörer, så gå dhe igien och synas intet. Hönsen eller Tuppar gahla ther ock, skall wara långt Norr, sådane Saivo skall dhe holla för sina underhollare.
@@ Linje 87: / Linje 87: @@
 :::'''Udde nemo lauck''' — döpt af något annat<ref>Se ofvan sid. 3, not 2.</ref>.
-:::'''Sarakka giesset''' &#596;: en qwinua som ser sig om huru det skall gå<ref>Oriktig förklaring, beroende på felskrifning, se ofvan sid. 3, not 3.</ref>.
+:::'''Sarakka giesset''' &#596;: en qwinna som ser sig om huru det skall gå<ref>Oriktig förklaring, beroende på felskrifning, se ofvan sid. 3, not 3.</ref>.
 :::'''Sarakhi nammo'''<ref>Felskrifning för originalets »i Sarakkæ navn».</ref> &#596;: Skapat Faders namn. Akhi är Fader.
@@ Linje 106: / Linje 106: @@
 Orden har iag dehls ändrat, effter Hennas stafwelser och som det är stor difference och otaliga Dialecter uthi deras språk, så är wähl troligit, att den ena ey så noga skall förstå den andra.
 Hon war ock rädder före att andra Lappkiär. skulle Henne förfölja om dhe finge weta Henne theras hemligheter uppenbara. Jmedlertid tackade hon Gud att hon ey wiste af alt deras afguderi.

@@ Linje 12: / Linje 12: @@
 <center><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>
 af
-<br>'''[[Edgar Reuterskiöld]]'''
+<br>'''[[Edgar Reuterskiöld biografi| Edgar Reuterskiöld]]'''
 <br><big><big>'''II.<br>Kerstin Jakobsdotters uttydning<br>af de lapska orden i von Westens bref.'''</big></big>