Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. V - Revisjonshistorikk

Carsten på 28. feb. 2023 kl. 16:22

2023-02-28T16:22:48Z

Carsten på 6. des. 2021 kl. 10:04

2021-12-06T10:04:46Z

Carsten på 30. nov. 2014 kl. 18:07

2014-11-30T18:07:07Z

Carsten på 30. nov. 2014 kl. 10:03

2014-11-30T10:03:44Z

Vis endringer

Carsten på 30. nov. 2014 kl. 07:40

2014-11-30T07:40:05Z

Carsten på 29. nov. 2014 kl. 21:10

2014-11-29T21:10:40Z

Carsten på 29. nov. 2014 kl. 15:56

2014-11-29T15:56:22Z

Carsten: Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. V

2014-11-29T15:32:10Z

Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. V

Carsten: Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. V

2014-11-29T15:30:30Z

Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. V

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. IV]] !!
|-
|}

[[Fil:Samisk religion 2.jpg|thumb|450px|<center>Samer forsamlede omkring en traditionel tørvehytte.</center>]]

<center><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>
af
 '''[[Edgar Reuterskiöld biografi| Edgar Reuterskiöld]]'''

 <big><big>'''V. Prosten Henric Forbus’ skrifvelse till K. M:t den 29 mars 1727 med berättelse om den norska lappmissionen och lapparnas hedendom.'''</big></big>

</center>

Stormächtigste, Allernådigste Konung.

Jn för Eders Maij:ttz Kongl. Thron medelst denne min underdånigste skrifft. at framträda, föranlåtes iag af det fasliga afguderiet, som i lappmarckerne ännu högst beklageligen öfwas skall, hwilcket alt til denne tiden warit så dolt och lönt hållit, at ingen annan, än lapparne sielfwe afwetat, men nu genom Gudz nåd börjar komma i liuset, således wara beskaffat, såsom hosfölliande beskrifning utvisar, den Eders Kongl. Maij:tt iag i diupaste underdånighet fördristar præsentera, med föregången kortt berättelse om sådant wederstyggeligit wäsendes afskaffande i Dannemarck på lappska orter, hwarest i 12 nästförflutna åhren, enkannerl. sedan 1722, en stor reformation skedd är, och lapparne ifrån sit afguderi til den sanna Gudens dyrckan förmådde. Skulle Eders Maij:tt af Kongl. Nåd och mildhet, de under Eders Maij:ttz Crono Sorterande lappar samma frihet förunna, som Hans Maij:tt af Dannemarck sine undersåtare gifvit, neml:n at de utan något påfölliande wärldzligit straff, måge få giöra sin bekännelse för wederbörande Prästerskap, eller andre der til förordnade, så förhoppas man igenom den alsmechtigas nådige bistånd i Swenska lappmarckerne äfwen samma nytta och frucht, at alt afguderi blir afskaffat och utrotat, och den sanna Gudzdyrckan deste lyckeligare inplantad och stadfästad. Och såsom detta til den stora Gudens H. Namns ähra, lof och pris, samt de eländige lappars, som uti en hednisk vilfarelse swäfva, ändock Gudz ord rikeligen uti en rund tid hos dem bodt, och rent och klart för dem predikat blifvit, sanna omwändelse och eviga wälfärd länder; Altså är man fast försäkrad, at Eders Maij:tt en Kongl. ömhet och sorgfällighet om ett så gudeligit wärckz befrämjande drager, såsom Eders Maij:tt allaredo i lapmarckerne Scholor allernådigst tilförordnat, men i Torneå lappmarck en allenast i Jukasjerf upbygd blifvit, medan ingen wisshet ankommit, om den andra i Koutokeino eller Utisjoki skall komma at stå, hwarom Högwälborne Hr Baron och Landzhöfdingen samt Venerandum Consistorium warit i skiljachtige tanckar, och fördenskull Eders Maij:ttz allernådigste godtfinnande uti underdånighet understält. Gud alla Konungars Konung hafwe Eders Maij:tt uti sin gudomeliga wård, wälsigne Eders Maij:tt med et långt lif, stadig helsa och ett lycksaligt Regemente, samt förläne Eders Maij:ttz Christeliga råd och författningar på nu warande Rikzdag och altid then lycko och framgång, som Eders Maij:tt, samt alla Eders Maij:ttz trogna undersåtare nu och i framtiden innerligen fägnan- och frögdandes warder: att fred och rolighet må wara och blifva innom Sweriges portar, och lycka i Konungens Palatz! Således önskar af hiertat den, som är och ouphörligen til dödedagen förblifwer

<center>Stormechtigste, Allernådigste Konung,

Eders Kongl. Maij:ttz

Underdånigste undersåte

och trogne förebidiare

''Henric Forbus.''

Torneå d. 29 Martii 1727.

___________________

'''En kortt beskrifning om Kongl. Missions Coliegio i Dannemark, om Missionen, LapScholarne, och Lapparnes fasliga afguderi, författad in Martio 1727, Af Henric Forbus.'''</center>

Missions Collegium består af 4 Personer, Hr GeheimRåd Holst, Hr GeheimRåd Monicken, eller en annan för tiden i des ställe, Profess: Theol: i Köpenhamn, Hr Stenbock och Secreteraren Maling. Lector i Trundheim Thomas von Vesten är Collegii Vicarius, men sjelfwa Collegium i Köpenhamn, som blifwit förordnat 1715, och 1716 äro Betjenterne komne i Norige til sin förrättning. Vicarius Collegii von Vesten har 1722 och 1723 uti 1½ åhrs tid warit i Lapmarken Continuerligen och farit omkring, at noga gjöra sig kunnig om Lapska tilståndet, hwilket ock honom gjenom den högstas bistånd wäl lyckats, at han 7 Follianter om det Lapska wäsendet författat och förmodel:n alla Secretesser inhemtat, samt gjordt Gudi en behagelig tjenst medelst de arme Lappars omwändelse ifrån alt afguderje, til den sanna lefwande Gudens dyrkan och tjenande.

Mission förrättas i 3:ne Ampter eller Landzhöfdinge dömen, den 1. är NordLandz Ampt, hwari Lector har sin fulmächtig eller Vicarium, som hafwer Inspection öfwer alle andre Missionarios och Scholæmestarer, Jöns Kildahl wed namn. 2. är Finmarks Ampt, hwari Lectoris Vicarius är Mårten Lund, som sammaledes har inspection öfwer andre Missionarios. Den 3:dje är Trundheims Ampt, derest Petter Johan Muus är Vicarius.

J NordLandz Ampt äro 7 Missionarii och 18 Scholar, samt så många Scholæmestare: i Finmarken 3 Missionarii. 6 Scholar och Scholæmestare: i Trundheims Ampt 1 Missionarius, 3 Scholar och Scholæmestare. Alla Missionarii warda effter 6 åhrs förlöp befordrade til goda Pastorater, och fördenskul antaga gode Män den swåra syslan willigt, at de innom en wiss tid äro försäkrade om promotion. Lectoris fulmächtig Kijldahl hafwer med sin hustru, som är färdig i det Lapska språket, 140 RD:r i lön, en Missionarius 80 RD:r, en Scholæmestare 20 RD:r, å 6 D:r K:mt en RD:r, och måste hwaren hålla sig alt, hwad han behöfwer, för den lönen. Scholasmestare äro mäst naturelle Lappar, doch någre andre dem ibland. Alle Missionarii äro examinerade til Sacros ordines, men ingen undergåt dem, at de ei måge hindras i sin sysla, som förnämligast i informerande och Lapska afguderjets afskaffande består. En Missionarii sysla är at examinera barnen i Scholorne, hwad framsteg de gjordt uti läsningen och Christendomens kundskap, item at fara hela sommaren igjenom ifrån ena Lapkåtan til den andra, och sökja afskaffa alt afguderje: undertiden samlar han månge kåtelag eller hushåld, som wistas när hwarandra, och underwisar dem i Christendomen ; skulle någon ei wilja godwilleligen infinna sig, så hemtas han och föres dit gjenom wissa dertil utskickade. Om winteren informeres de uti 2 weckor ungefär, men om sommaren i längre tid 7 och 8 weckor ibland.

Effter Mickelsmässan<ref>29 sept.</ref> far en Scholæmestare eller Missionarius med 6 Lappar omkring och församlar alle barnen, gossar och flickor til Scholan, äfven mat för dem af de förmögnare ; men de fattigas barn underhållas af Missionen, som har sit underhåld af kyrkjogodz, neml:n en tertial af tjonden uti fisk, korn, smör och ost, den andra tertialen tilhörer Presterskapet, och den 3:dje Konungen. Bemälte kyrkjotertial arrenderes af wissa Personer, och betales i Contant, förutan det, som i mat til Scholæbarnens födo aflefwereres. Scholæmestaren har bekymmer om matdelningen, som utgifwes til hwar wecka för 3 och 4 i hopen, och kokes af barnen sjelfwa. Alle barnen informeras i 4, el:r halffjerde Månader, sä länge Maten tilräcker: en del kan ock förr Dimitteras at fara hem, der maten tryter. Jntet admitteres til H. H. Natward, som icke har bewis af Missionario, at det så wida kommit i sin Christendoms kundskap: icke eller gamle, som ei hafwa sammaledes bewis med sig. Af barnen i Scholarne får man mycket weta om afgudiskt wäsende. Gossarne ligga i särskilt rum och flickorne i annat.

En ångerful Lappe, som i sit samwete röres, tager Missionarius först i förhör om des afgudiska förde wandel, och sedan far fram til des han alla särskildt afhördt, lärdt och underwist hafwer, tå hwar och en åligger at bekjänna 1° sin egen synd, 2° alle andres, som han kan hafwa sig bekant. Wed afhörandet tilsäjes dem Kongl. Nåd, at ingen för sit begångna afguderje skal bli afstraffad, tå han alfwarligen blir åtwarnad ifrån slikt wederstyggeligit wäsende, med förkunnande af Gudz swåra straff, der han widare dermed continuerar. Skulle någon än sedermera förnimmas och beträdas med sådan synd, angifwes det dock icke til afstraffande, utan söker Missionen med godo och lämplighet alt öfwerwinna och icke gjöra sig förhatelig, eller afskräckja Lappen ifrån bekjännelsen. Granneliga effterspanas afgudarnas namn och den tjenst, som dem upoffres, at deste bätre kunna föreställa wederböranderne then synden.

Härhos följer en kort berättelse om Lapparnes afgudar och deras dyrkan :

'''1°''' Skal en del Gudar hafwa sit tilhåld högst wed Stjernhimmelen.

'''2°''' en del i Lufften.

'''3°''' en del på jordene.

'''4°''' en del nedre i jordene och

'''5°''' Mycket djupt ned i jordene.

<center>'''TEKSTEN ER UNDER UDARBEJDELSE'''</center>

----

==Fodnoter==

<references/>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Edgar Reuterskiöld]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]

@@ Linje 10: / Linje 10: @@
 [[Fil:Samisk religion 2.jpg|thumb|450px|<center>Samer forsamlede omkring en traditionel tørvehytte.</center>]]
-<center><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>
+<center>'''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]]'''<br><br><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>
 af
 <br>'''[[Edgar Reuterskiöld biografi| Edgar Reuterskiöld]]'''

@@ Linje 22: / Linje 22: @@
 Stormächtigste, Allernådigste Konung.
-Jn för Eders Maij:ttz Kongl. Thron medelst denne min underdånigste skrifft. at framträda, föranlåtes iag af det fasliga afguderiet, som i lappmarckerne ännu högst beklageligen öfwas skall, hwilcket alt til denne tiden warit så dolt och lönt hållit, at ingen annan, än lapparne sielfwe afwetat, men nu genom Gudz nåd börjar komma i liuset, således wara beskaffat, såsom hosfölliande beskrifning utvisar, den Eders Kongl. Maij:tt iag i diupaste underdånighet fördristar præsentera, med föregången kortt berättelse om sådant wederstyggeligit wäsendes afskaffande i Dannemarck på lappska orter, hwarest i 12 nästförflutna åhren, enkannerl. sedan 1722, en stor reformation skedd är, och lapparne ifrån sit afguderi til den sanna Gudens dyrckan förmådde. Skulle Eders Maij:tt af Kongl. Nåd och mildhet, de under Eders Maij:ttz Crono Sorterande lappar samma frihet förunna, som Hans Maij:tt af Dannemarck sine undersåtare gifvit, neml:n at de utan något påfölliande wärldzligit straff, måge få giöra sin bekännelse för wederbörande Prästerskap, eller andre der til förordnade, så förhoppas man igenom den alsmechtigas nådige bistånd i Swenska lappmarckerne äfwen samma nytta och frucht, at alt afguderi blir afskaffat och utrotat, och den sanna Gudzdyrckan deste lyckeligare inplantad och stadfästad. Och såsom detta til den stora Gudens H. Namns ähra, lof och pris, samt de eländige lappars, som uti en hednisk vilfarelse swäfva, ändock Gudz ord rikeligen uti en rund tid hos dem bodt, och rent och klart för dem predikat blifvit, sanna omwändelse och eviga wälfärd länder; Altså är man fast försäkrad, at Eders Maij:tt en Kongl. ömhet och sorgfällighet om ett så gudeligit wärckz befrämjande drager, såsom Eders Maij:tt allaredo i lapmarckerne Scholor allernådigst tilförordnat, men i Torneå lappmarck en allenast i Jukasjerf upbygd blifvit, medan ingen wisshet ankommit, om den andra i Koutokeino eller Utisjoki skall komma at stå, hwarom Högwälborne Hr Baron och Landzhöfdingen samt Venerandum Consistorium warit i skiljachtige tanckar, och fördenskull Eders Maij:ttz allernådigste godtfinnande uti underdånighet understält. Gud alla Konungars Konung hafwe Eders Maij:tt uti sin gudomeliga wård, wälsigne Eders Maij:tt med et långt lif, stadig helsa och ett lycksaligt Regemente, samt förläne Eders Maij:ttz Christeliga råd och författningar på nu warande Rikzdag och altid then lycko och framgång, som Eders Maij:tt, samt alla Eders Maij:ttz trogna undersåtare nu och i framtiden innerligen fägnan- och frögdandes warder: att fred och rolighet må wara och blifva innom Sweriges portar, och lycka i Konungens Palatz! Således önskar af hiertat den, som är och ouphörligen til dödedagen förblifwer
+Jn för Eders Maij:ttz Kongl. Thron medelst denne min underdånigste skrifft at framträda, föranlåtes iag af det fasliga afguderiet, som i lappmarckerne ännu högst beklageligen öfwas skall, hwilcket alt til denne tiden warit så dolt och lönt hållit, at ingen annan, än lapparne sielfwe afwetat, men nu genom Gudz nåd börjar komma i liuset, således wara beskaffat, såsom hosfölliande beskrifning utvisar, den Eders Kongl. Maij:tt iag i diupaste underdånighet fördristar præsentera, med föregången kortt berättelse om sådant wederstyggeligit wäsendes afskaffande i Dannemarck på lappska orter, hwarest i 12 nästförflutna åhren, enkannerl. sedan 1722, en stor reformation skedd är, och lapparne ifrån sit afguderi til den sanna Gudens dyrckan förmådde. Skulle Eders Maij:tt af Kongl. Nåd och mildhet, de under Eders Maij:ttz Crono Sorterande lappar samma frihet förunna, som Hans Maij:tt af Dannemarck sine undersåtare gifvit, neml:n at de utan något påfölliande wärldzligit straff, måge få giöra sin bekännelse för wederbörande Prästerskap, eller andre der til förordnade, så förhoppas man igenom den alsmechtigas nådige bistånd i Swenska lappmarckerne äfwen samma nytta och frucht, at alt afguderi blir afskaffat och utrotat, och den sanna Gudzdyrckan deste lyckeligare inplantad och stadfästad. Och såsom detta til den stora Gudens H. Namns ähra, lof och pris, samt de eländige lappars, som uti en hednisk vilfarelse swäfva, ändock Gudz ord rikeligen uti en rund tid hos dem bodt, och rent och klart för dem predikat blifvit, sanna omwändelse och eviga wälfärd länder; Altså är man fast försäkrad, at Eders Maij:tt en Kongl. ömhet och sorgfällighet om ett så gudeligit wärckz befrämjande drager, såsom Eders Maij:tt allaredo i lapmarckerne Scholor allernådigst tilförordnat, men i Torneå lappmarck en allenast i Jukasjerf upbygd blifvit, medan ingen wisshet ankommit, om den andra i Koutokeino eller Utisjoki skall komma at stå, hwarom Högwälborne Hr Baron och Landzhöfdingen samt Venerandum Consistorium warit i skiljachtige tanckar, och fördenskull Eders Maij:ttz allernådigste godtfinnande uti underdånighet understält. Gud alla Konungars Konung hafwe Eders Maij:tt uti sin gudomeliga wård, wälsigne Eders Maij:tt med et långt lif, stadig helsa och ett lycksaligt Regemente, samt förläne Eders Maij:ttz Christeliga råd och författningar på nu warande Rikzdag och altid then lycko och framgång, som Eders Maij:tt, samt alla Eders Maij:ttz trogna undersåtare nu och i framtiden innerligen fägnan- och frögdandes warder: att fred och rolighet må wara och blifva innom Sweriges portar, och lycka i Konungens Palatz! Således önskar af hiertat den, som är och ouphörligen til dödedagen förblifwer
@@ Linje 57: / Linje 57: @@
-Effter Mickelsmässan<ref>29 sept.</ref> far en Scholæmestare eller Missionarius med 6 Lappar omkring och församlar alle barnen, gossar och flickor til Scholan, äfven mat för dem af de förmögnare ; men de fattigas barn underhållas af Missionen, som har sit underhåld af kyrkjogodz, neml:n en tertial af tjonden uti fisk, korn, smör och ost, den andra tertialen tilhörer Presterskapet, och den 3:dje Konungen. Bemälte kyrkjotertial arrenderes af wissa Personer, och betales i Contant, förutan det, som i mat til Scholæbarnens födo aflefwereres. Scholæmestaren har bekymmer om matdelningen, som utgifwes til hwar wecka för 3 och 4 i hopen, och kokes af barnen sjelfwa. Alle barnen informeras i 4, el:r halffjerde Månader, sä länge Maten tilräcker: en del kan ock förr Dimitteras at fara hem, der maten tryter. Jntet admitteres til H. H. Natward, som icke har bewis af Missionario, at det så wida kommit i sin Christendoms kundskap: icke eller gamle, som ei hafwa sammaledes bewis med sig. Af barnen i Scholarne får man mycket weta om afgudiskt wäsende. Gossarne ligga i särskilt rum och flickorne i annat.
+Effter Mickelsmässan<ref>29 sept.</ref> far en Scholæmestare eller Missionarius med 6 Lappar omkring och församlar alle barnen, gossar och flickor til Scholan, äfven mat för dem af de förmögnare; men de fattigas barn underhållas af Missionen, som har sit underhåld af kyrkjogodz, neml:n en tertial af tjonden uti fisk, korn, smör och ost, den andra tertialen tilhörer Presterskapet, och den 3:dje Konungen. Bemälte kyrkjotertial arrenderes af wissa Personer, och betales i Contant, förutan det, som i mat til Scholæbarnens födo aflefwereres. Scholæmestaren har bekymmer om matdelningen, som utgifwes til hwar wecka för 3 och 4 i hopen, och kokes af barnen sjelfwa. Alle barnen informeras i 4, el:r halffjerde Månader, sä länge Maten tilräcker: en del kan ock förr Dimitteras at fara hem, der maten tryter. Jntet admitteres til H. H. Natward, som icke har bewis af Missionario, at det så wida kommit i sin Christendoms kundskap: icke eller gamle, som ei hafwa sammaledes bewis med sig. Af barnen i Scholarne får man mycket weta om afgudiskt wäsende. Gossarne ligga i särskilt rum och flickorne i annat.
@@ Linje 96: / Linje 96: @@
-Någre hålla före, at Rariet sammaledes skal wara en Gud, men af andre wil förstås dermed Radiens macht.
+Någre hålla före, at '''Rariet''' sammaledes skal wara en Gud, men af andre wil förstås dermed Radiens macht.
@@ Linje 102: / Linje 102: @@
-'''2&deg;''' Bland Gudarna i Luflften är
+'''2&deg;''' Bland Gudarna i Lufften är
@@ Linje 111: / Linje 111: @@
-&deg; '''GissenOlmai''', en Gud, som råder öfwer wäderleken, snjö och is Honom offras, at is ei skulle wara Renarne til skada, och at snjöwädret måtte ophöra.
+&deg; '''GissenOlmai''', en Gud, som råder öfwer wäderleken, snjö och is. Honom offras, at is ei skulle wara Renarne til skada, och at snjöwädret måtte ophöra.
@@ Linje 162: / Linje 162: @@
-Ther är ock '''Nemogvelle''', rofwefisk, som fås, när barnet första gången omdöpes: ty det kan döpas med Troldop mer än en gång, som skjer derföre, at barnet, som sjukt är, skal tå få en ny hälsa och et nyt namn, hwarwid brukas dessa orden : jag döper tig N: i Nemogvelles namn, och du skal lefwa wäl och lyckel:n med det namnet, som är afgudiskt, effter fadren, farfadren etc, som har hafft Nemogvelle, och tå kan tillika med hans namn barnet få äfven hans Nemogvelle, hwilken offta kan wisa sig och gå för Lappen wed kjär och watn, undertiden på kyrkjowägen, när lappen i watn dricker Saracas blod, hwarpå han sedan anammar H. H. Natward.
+Ther är ock '''Nemogvelle''', rofwefisk, som fås, när barnet första gången omdöpes: ty det kan döpas med Troldop mer än en gång, som skjer derföre, at barnet, som sjukt är, skal tå få en ny hälsa och et nyt namn, hwarwid brukas dessa orden: jag döper tig N: i Nemogvelles namn, och du skal lefwa wäl och lyckel:n med det namnet, som är afgudiskt, effter fadren, farfadren etc, som har hafft Nemogvelle, och tå kan tillika med hans namn barnet få äfven hans Nemogvelle, hwilken offta kan wisa sig och gå för Lappen wed kjär och watn, undertiden på kyrkjowägen, när lappen i watn dricker Saracas blod, hwarpå han sedan anammar H. H. Natward.
@@ Linje 226: / Linje 226: @@
-b. På ganska få trummor afsat den stora Alsmäclitiga Guden.
+b. På ganska få trummor afsat den stora Alsmächtiga Guden.
@@ Linje 241: / Linje 241: @@
-g. Beifwe, Solen, som skal hafwa solringen [[Fil:Samisk religion 3.jpg|45px]] til ära etc. Des  dotter heter BeifweNeide, Soljungfrun.
+g. Beifwe, Solen, som skal hafwa solringen [[Fil:Samisk religion 3.jpg|45px]] til ära etc. Des  dotter heter BeifweNeide, SolJungfrun.

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 30. nov. 2014 kl. 18:07
Linje 220:		Linje 220:


−	En afsatt Laptrummma med sina figurer, såsom hon på någre ställen funnen är, och en kortt förklaring och berättelse derom Sub literis et numeris :	+	En afsatt Laptrummma med sina figurer, såsom hon på någre ställen funnen är, och en kortt förklaring och berättelse derom Sub literis et numeris:

−

−	<~~FONT COLOR=darkred~~><center>'''~~TEKSTEN ER UNDER UDARBEJDELSE~~'''</center></~~FONT COLOR=darkred~~>	+	a. Är Laptrumma, af oval figur nästan. [[Fil:Samisk religion 7.jpg\|thumb\|500px\|<center><small>Laptrumma</small></center>]]
		+
		+
		+	b. På ganska få trummor afsat den stora Alsmäclitiga Guden.
		+
		+
		+	c. Radien, den förnämsta afguden, som skal gifwa själen til menniskjan.
		+
		+
		+	d. KjewaRadien, mindre än Radien.
		+
		+
		+	e. Rananeid, fjelsgudinna, som gjör fjellen bara och gröna til Renfödan.
		+
		+
		+	f. Horagalles, Thordöns Gud, Pajanolmai också kallad.
		+
		+
		+	g. Beifwe, Solen, som skal hafwa solringen [[Fil:Samisk religion 3.jpg\|45px]] til ära etc. Des dotter heter BeifweNeide, Soljungfrun.
		+
		+
		+	h. Bjexolmai, sommarGud, rådande öfwer wäder, wind och watn.
		+
		+
		+	i. Passevarasarva, lyckosRen, som skal hjelpa at strida emot andre Noider och Passevaraolmai, h. e. heliga fjelsmän, eller Spiritus familiares.
		+
		+
		+	K. Lodegvelle, Trulkarlens fisk, at fara til Iamaimo etc:a
		+
		+
		+	L. GissenOlmai, gud öfwer wäderleken.
		+
		+
		+	m. 3:ne Atlikes, hwilko Söndagen helges til ära, kallas ock Ailkes och Ailesolmai.
		+
		+
		+	n. Passevara, helige Fjel.
		+
		+
		+	O. Leiboimai, skytterjes gud, en björn afmålad bredewed.
		+
		+
		+	p. Måne, hwilko Juulemånaden offres och helges.
		+
		+
		+	q. En Ring, hwarwed Lappen slår med hammaren [[Fil:Samisk religion 8.jpg\|25px]] hwilken ring om han föres til lit: b. c. d etc, är det lyckeligit, och der han stadnar, offres den guden; men om han föres til N: 1. 2. 3. är det olyckeligit: i synnerhet om '''baja''' [[Fil:Samisk religion 9.jpg\|25px]] et så gjordt grenigt trä, föres til bem:te Figurer Sub literis, och rättar sig ända i wädret, är det mycket lyckeligit: men om intetdera röres, betyder ei godt.
		+
		+
		+	r. Possioacca.
		+
		+
		+	s. Passevaragvelle, helig fjelsfisk.
		+
		+
		+	t. Kasolmai, Gud för fiskerjen.
		+
		+
		+	u. Mader[a]ca, Gudinna för qwi[n]folken at bistå dem.
		+
		+
		+	Maderacas 3:ne döttrar:
		+
		+	x. Saraca, skal gifwa kroppen i Moderlifwet.
		+
		+	y. Uxaca, som förändrar et pigebarn<ref>I originalet felaktigt ''piltebarn''.</ref> til Son i Moder lifwet.
		+
		+	z. Juxaca bewarar barnen för stöt och fal.
		+
		+
		+	1:o Rotaimo, pinoplats.
		+
		+
		+	2:o Vurneslodde, onde gudar.
		+
		+
		+	3:o Iamaimo, dödeland.
		+
		+
		+	<center>N o t a n d u m.</center>
		+
		+
		+	1° När Laptrumman är af nyo gjord, måste en liten gosse, af 5 el:r 6 åhr, först slå derpå, hwarigjenom hon blir lyckelig och behörigen helgad.
		+
		+
		+	2° När Noiden el:r Trulkarlen skal fara antingen til Iamaimo, effter någon själ, eller strida emot andre Noider, eller hemta någon kundskap om stöld, med mera, så slår han med hammaren på Laptrumman, Joikar tillika med 3 el:r 4 qwinnor, fälas om kåtan såsom ursinnig, tager med handen i eld och kolbrand, skjär sig med knif öfwer händer och armarne, som intet skadar honom; ty han skal gjordt sig hård, och omsider faller i loge<ref>Finska ''langela loveen'' »falla i ett ekstatiskt tillstånd af medvetslöshet» (jfr Fellman II 117 f.). Då detta ord eljest icke synes vara kändt eller belagdt från lapskt område, måste man antaga, att denna notis härrör från von Westens undersökningar i Finmarken, där äfven andra mytologiska ord af finskt ursprung användes (t. ex. ''vesi-tursas'' »sjörå», Qvigstad, s. 83). Äfven Sigvard Kildal har samma berättelse och term (s. 449 f.).</ref>, h: e: ned på gålfwet eller marken, såsom andelös, tå hans själ skal wara på sin forrätning utom kroppen, hwilken en piga skal sedan upwäckja med joikning, eller en wiss dertil författad song, den Noiden gifwer en liten lön, men sjelf får en stor wedergjälning. När han kommer sig före och stiger up, berättar han ifrigt om sit äfwentyr och den fahran, som han swäfvat uti, at des lön deste rundeligare må bli betalt, samt hwad han uträtta kunnat, eller intet. Och såsom djefwulen är en förfaren Physicus, som af naturliga ordsaker se kan, om den sjuka skal dö, eller blifwa ved lifwet; altså gifwer han sådant swar gjenom Noiden: undertiden ock intet, när han sjelf det icke weta kan.
		+

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 30. nov. 2014 kl. 07:40
Linje 134:		Linje 134:


−	'''Saraca''' el:r '''Saredni''' är den första Maderacas dotter, som skal gifwa barnet kroppen i Moderlifvet, hwilko Radien nedsändt själen. Saraca skal hafwa smärta wed barnafödandet, såsom qwinnan sjelf. Det afgudiska Sacramentet, som brukas ante Sacram Coenam, skjer denna Saraca til ära, effter hon gifwit krop och blod, ty ätes och drickes tå hennes lekamen och blod. Effter någras mening, skal tå Saracas blod drickas och Leiboimais lekamen ätas, men måste wara förståt om Radiens, som gifwit själen, medan någre skola äta Radiens lekamen och dricka Sarednis blod. Saraca åk[a]lles af hafwande qwinnor, och om Juul drickes hennes skål, sedan man slagit ned til henne, hwad hon hafwa skal, bre[n]dwin el:r annat, som wankas, och kallas det nedslagne Atseimes ‘. När et barn omdöpes, som offta skje kan, för des siukdom, så skjer det mäst i Sarednis namn, ibland ock i någon annan afgudz, och gifwes barnet et nyt namn, som i fjellen Lapparne emellan behålles. Drycken, som om Juuledag nedslås, kan ock offras til andre Gudar.	+	'''Saraca''' el:r '''Saredni''' är den första Maderacas dotter, som skal gifwa barnet kroppen i Moderlifvet, hwilko Radien nedsändt själen. Saraca skal hafwa smärta wed barnafödandet, såsom qwinnan sjelf. Det afgudiska Sacramentet, som brukas ante Sacram Coenam, skjer denna Saraca til ära, effter hon gifwit krop och blod, ty ätes och drickes tå hennes lekamen och blod. Effter någras mening, skal tå Saracas blod drickas och Leiboimais lekamen ätas, men måste wara förståt om Radiens, som gifwit själen, medan någre skola äta Radiens lekamen och dricka Sarednis blod. Saraca åk[a]lles af hafwande qwinnor, och om Juul drickes hennes skål, sedan man slagit ned til henne, hwad hon hafwa skal, bre[n]dwin el:r annat, som wankas, och kallas det nedslagne Atseimes<ref>bör i det norska originalet ha lydt ''at seimes'' (jfr s. 96, not 1); måste vara ett norskt ord.</ref>. När et barn omdöpes, som offta skje kan, för des siukdom, så skjer det mäst i Sarednis namn, ibland ock i någon annan afgudz, och gifwes barnet et nyt namn, som i fjellen Lapparne emellan behålles. Drycken, som om Juuledag nedslås, kan ock offras til andre Gudar.

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 29. nov. 2014 kl. 21:10
Linje 79:		Linje 79:

	'''5°''' Mycket djupt ned i jordene.		'''5°''' Mycket djupt ned i jordene.
		+
		+
		+
		+	'''1°''' Jbland de Gudar, som äro högst wed stjernhimmelen, är '''Radien''' den förnämsta, så kallad i Uhmeå Lapmark och Barsen<ref>Läsfel för Vefsen.</ref>, '''VeraldenRad''' i Jukasjerf, '''WeraldenOlmai''' i Arioplog och Pitheå Lapmark, betre söder '''Radien''' och '''KjewaRadien''' hwilken är ringare än Radien, af soml:a hållen för Radiens macht. Om samma Radien är på et ställe, eller allestädes, kan ei wetas; doch hafwa Lapparne under Radiens namn ei förståt den sanna Guden, som ses deraf, at en del a part hafft (grufweligit at nämna) den sanna Guden afmålad på sin laptrumma, näst in til och öfwer om Radien, hwilken bland annat skal också gifwa lycko til Renarnas förkofring och wälgång, besynnerligen när han hålles för KjewaRadien, hwarpå alle ei weta gjöra åtskildnad, utan i ställe at de skola offra til KyrwaRadien för Renarne, såsom gjemenl:n skjer, säja de offret wara til Radien, såsom de ei wiste af någon Kjewa-Radie.
		+
		+
		+	Radiens förnämsta wärk skal wara, at nedsända själen uti menniskjan i Moderlifwet, hwilken själ Gudinnan Maderaca emottager och lefwererar til sin dotter Saraca, som skal låta wäxa kroppen til själen, at det blir et fulkomligit foster. Radien skal ock taga de dödas själar til sig, sedan de en tid warit uti Jamaimo eller dödeland, et stycke ned i jordene, de quo infra.
		+
		+
		+	Men de Olydige emot Gudarna komma i Rotaland, mycket djupt ned i jordene, och ei i Jamaimo: komma ei eller til Radien, utan blifwa altid i pino, hos Rota, h: e: en pinoafgud.
		+
		+
		+	'''Rananeid''' är en Gudinna, som äfwen skal bo högt up wed stjernhimmelen, doch ei så högt aldeles, såsom Radien. Skal wara för fjellen en gudinna, och gjöra fjellen bara, samt gifwa nyt gräs och mosa til Renarnas födo. Offret skjer fördenskul til henne.
		+
		+
		+	Någre hålla före, at Rariet sammaledes skal wara en Gud, men af andre wil förstås dermed Radiens macht.
		+
		+
		+
		+
		+	'''2°''' Bland Gudarna i Luflften är
		+
		+
		+	'''1° [[Fil:Samisk religion 3.jpg\|thumb\|200px\|<center>Solring</center>]]Beifwe''', eller Solen, som med sit skjen och wärma förfriskar jorden och gifwer Renfödan. Offret til henne har warit et qwikt creatur, eller ock om Johannis affton en mjölgröt med mjölk och smör uti, henne til ära kokad, som är kallad Solgröt: item en ring gjord, som kallas Solring: äfwen är offrat til henne för åtskillige sjukdomar.
		+
		+
		+	'''2° Horagalles''', Thordön, wed Jukasjerf '''pajanolmai''' och '''ahkegas''' kallad: i Arioplog på begge sidor om fjelryggen '''Horagalles''' och '''Ahkegas'''; i Trundheims Ampt och Uhmeå Lapmark '''Horanorja'''. Denne slår i sin wrede både menniskjor och creatur ihjäl, äfwenledes stora stycken af bergen, hwilkens wrede at stilla och dämpa, är offret skjedt til honom, af en OxRen. Han förmenes wara blåkläd, af och an fara i skyn, och gifwa dunderslag och blixt, hwarföre ock honom til ära en hammar gjöres af 2 famnars längd, wäl utskurin och påritad, som med blod här och der bestänkes och smörjes. Somliga mena at Horagalles och Rariet skola wara et.
		+
		+
		+	'''3° GissenOlmai''', en Gud, som råder öfwer wäderleken, snjö och is Honom offras, at is ei skulle wara Renarne til skada, och at snjöwädret måtte ophöra.
		+
		+
		+	'''4° Månen''', hwilko Decembris Månaden offres, at tå et wist arbete afstås: item en ring, som hänges på wäggen, theri et hol är gjordt, at Månen skal skina gjenom det holet och ringen.
		+
		+
		+	'''5° Bjexolmai''', sommargud, rådande öfr wäder och wind, watn och haf. Honom offres en skyffel af trä.
		+
		+
		+	'''6°''' Äro 3:ne '''Ailkes''', eller '''Atlikes''' och '''Ailesolmai''' kallade. Dem skal fredagen, lögerdagen och Söndagen wara offrade och helgade; men mästaparten hålla före, at fredagen helgas Saracæ, eller Saredni, lögerdagen Radien och Söndagen de 3:ne Ailkes. Derföre, när på de dagarne är syndat medelst arbete eller annat, är bem:te afgudomen offrat til försoning.
		+
		+
		+
		+
		+	'''3°''' Gudarne på jordene äro
		+
		+
		+	'''1° Leiboimai''', en Gud för skytterje, hwilko offres, sjunges, gjöres bön och knäfal.
		+
		+
		+	'''2° Kasolmai''', en gud för fiskerjen, hwilko äfwen offres, såsom til andre Gudar.
		+
		+
		+	'''3°''' Qwinnan '''Mader[a]ca''', som med 3:ne sina döttrar skal wara qwinnokjönet til hjelp, och skal inmängja sig i sina döttrars syslor.
		+
		+
		+	'''Saraca''' el:r '''Saredni''' är den första Maderacas dotter, som skal gifwa barnet kroppen i Moderlifvet, hwilko Radien nedsändt själen. Saraca skal hafwa smärta wed barnafödandet, såsom qwinnan sjelf. Det afgudiska Sacramentet, som brukas ante Sacram Coenam, skjer denna Saraca til ära, effter hon gifwit krop och blod, ty ätes och drickes tå hennes lekamen och blod. Effter någras mening, skal tå Saracas blod drickas och Leiboimais lekamen ätas, men måste wara förståt om Radiens, som gifwit själen, medan någre skola äta Radiens lekamen och dricka Sarednis blod. Saraca åk[a]lles af hafwande qwinnor, och om Juul drickes hennes skål, sedan man slagit ned til henne, hwad hon hafwa skal, bre[n]dwin el:r annat, som wankas, och kallas det nedslagne Atseimes ‘. När et barn omdöpes, som offta skje kan, för des siukdom, så skjer det mäst i Sarednis namn, ibland ock i någon annan afgudz, och gifwes barnet et nyt namn, som i fjellen Lapparne emellan behålles. Drycken, som om Juuledag nedslås, kan ock offras til andre Gudar.
		+

@@ Linje 3: / Linje 3: @@
 !align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
 |-
-! Denne teksten finnes på følgende språk ► !!  !! !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. IV]] !!
+! Denne teksten finnes på følgende språk ► !!  !! !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. V]] !!
 |-
 |}

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 29. nov. 2014 kl. 15:32
Linje 40:		Linje 40:

	___________________		___________________
		+
		+
		+