JJ.Sandal på 23. des. 2013 kl. 18:25

2013-12-23T18:25:33Z

Jesper: Kung Ring (Frithiofs saga)

2013-01-13T09:54:24Z

Kung Ring (Frithiofs saga)

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Kung Ring (Frithiofs saga)]] !!
|-
|}

<center><big>'''[[Frithiofs saga]]'''</big> af Esaias Tegnér (1782-1846)

<big>'''Kung Ring'''</big></center>

<blockquote>Och kung Ring sköt tillbaka sin guldstol från bord,
 och kämpar och skalder
 uppstego att lyssna till kungens ord,
 berömd i Nord;
 han var vis som gud Mimer och from som Balder.

 Hans land var som lunden, der gudar bo,
 och vapnen komma
 ej inom dess gröna, dess skuggiga ro,
 och gräsen gro
 fridlysta derstädes, och rosorna blomma.

 Rättvisan satt ensam, båd' sträng och huld,
 på domarstolen,
 och friden betalte hvart år sin skuld,
 och kornets guld
 låg strödt öfver landet och sken i solen.

 Och snäckorna kommo med bringa svart,
 med hvita vingar,
 från hundrade land och förde från hvart
 mångfaldig art
 af rikdom, som rikdomen tingar.

 Men frihet bodde hos friden qvar
 i glad förening,
 och alla älskade landets far,
 fast en och hvar
 fritt sade på tinget sin mening.

 I tretti vintrar han fredlig och säll
 styrt Nordlands söner,
 och ingen gått missnöjd hem till sitt tjäll,
 och hvarje qväll
 hans namn gick till Oden med folkets böner.

 Och kung Ring sköt tillbaka sin guldstol från bord,
 och alla glade
 uppstego att lyssna till kungens ord,
 berömd i Nord;
 men han suckade djupt, och talte och sade:

 "Min drottning sitter i Folkvangs loft
 på purpurtäcken,
 men här är det gräs öfver hennes stoft,
 och blomsterdoft
 kringånga dess grafhög vid bäcken.

 Ej tar jag drottning så god, så skön,
 mitt rikes ära.
 Till gudarna gick hon, till Valhalls lön;
 men landets bön,
 och barnens, en moder begära.

 Kung Bele, som ofta kom till min sal
 med sommarvinden,
 har lemnat en dotter; hon är mitt val,
 den lilja smal
 med morgonrodnad på kinden.

 Jag vet, hon är ung, och den unga mö
 helst blomman plockar;
 men jag gått i frö, och vintrarna strö
 alltre'n sin snö
 i kungens de glesnade lockar.

 Men kan hon älska en redlig man
 med hvitt i håren,
 och vill hon ta sig de späda an,
 hvars mor försvann,
 så bjuder Hösten sin tron åt Våren.

 Ta'n guld ur hvalfven, ta'n smycken åt brud
 ur skåp af eke;
 och följen, I skalder, med harpoljud,
 ty sångens gud
 är med då vi frie, är med då vi leke." -

 Och ut drogo svenner med buller och bång,
 med guld och böner,
 och skalderna följde, en rad så lång,
 med hjeltesång,
 och stälde sig fram för kung Beles söner.

 De drucko i dagar, de drucko i tre,
 men på den fjerde,
 hvad svar kung Helge dem månde ge,
 åtsporde de,
 ty nu de ville å färde.

 Kung Helge han offrar båd' falk och häst
 i lunden gröna,
 han spörjer båd' vala och offerprest,
 hvad som var bäst
 allt for hans syster, den sköna.

 Men lungorna nekade bifall alltjämt,
 som prest och vala;
 och då gaf kung Helge, den tecknen skrämt,
 sitt nej bestämdt,
 ty menskan bör lyda, då gudar tala.

 Men muntre kung Halfdan han log och sad':
 "Farväl med festen!
 Kung Gråskägg sjelf bort rida åstad,
 jag hulpit glad
 den hedersgubben på hästen."

 Förbittrade draga de sändmän bort
 och budskap bära
 om kungens skymf; men han svarar dem torrt,
 att inom kort
 kung Gråskägg skall hämna sin ära.

 Han slog sin härsköld, som hängde å stam
 i höga linden.
 Då simma drakar på vågen fram
 med blodröd kam,
 och hjelmarna nicka i vinden.

 Och härbud flögo till Helges gård,
 som sade dyster:
 "Kung Ring är mäktig, den strid blir hård;
 i Balders vård,
 i templet jag sätter min syster." -

 Der sitter den älskande vemodsfull
 å fridlyst tilja.
 Hon sömmar i silke, hon sömmar i gull
 och gråter full
 sin barm: det är dagg öfver lilja.</blockquote>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Naturlyrikk og romantikk]]
[[Kategori:Esaias Tegnér]]

Kung Ring (Frithiofs saga) - Revisjonshistorikk

JJ.Sandal på 23. des. 2013 kl. 18:25

Jesper: Kung Ring (Frithiofs saga)