Mythologia Fennica - Revisjonshistorikk

Carsten på 22. jun. 2024 kl. 14:16

2024-06-22T14:16:29Z

Carsten på 2. feb. 2024 kl. 08:25

2024-02-02T08:25:40Z

Carsten på 3. mar. 2023 kl. 16:23

2023-03-03T16:23:56Z

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

2021-11-23T17:02:01Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 23. nov. 2021 kl. 17:00

2021-11-23T17:00:39Z

Carsten på 22. nov. 2021 kl. 14:48

2021-11-22T14:48:40Z

Carsten på 22. nov. 2021 kl. 14:22

2021-11-22T14:22:34Z

Vis endringer

Carsten på 21. nov. 2021 kl. 21:26

2021-11-21T21:26:55Z

Carsten på 21. nov. 2021 kl. 15:53

2021-11-21T15:53:29Z

Carsten på 21. nov. 2021 kl. 14:42

2021-11-21T14:42:38Z

Vis endringer

@@ Linje 4 339: / Linje 4 339: @@
 [[Kategori:Tekster på svensk]]
 [[Kategori:Christfried Ganander]]
 [[Kategori:Samisk mytologi]]

@@ Linje 12: / Linje 12: @@
-'''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]]'''<br><br><big><big><big>'''MYTHOLOGIA FENNICA'''</big></big></big><br>
+'''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]] – [[Finsk religion og mytologi|Temaside: Finsk religion og mytologi]]'''<br><br><big><big><big>'''MYTHOLOGIA FENNICA'''</big></big></big><br>
 <small>ELLER</small><br>
 <big><big>'''FÖRKLARING'''</big></big><br>

@@ Linje 12: / Linje 12: @@
-<big><big><big>'''MYTHOLOGIA FENNICA'''</big></big></big><br>
+'''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]]'''<br><br><big><big><big>'''MYTHOLOGIA FENNICA'''</big></big></big><br>
 <small>ELLER</small><br>
 <big><big>'''FÖRKLARING'''</big></big><br>

← Eldre revisjon	Revisjonen fra 23. nov. 2021 kl. 17:02
Linje 1:	Linje 1:
−	+	{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
	+	\|- style="background-color:#e9e9e9"
	+	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
	+	\|-
	+	! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Mythologia Fennica]] !!
	+	\|-
	+	\|}

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 23. nov. 2021 kl. 17:00
Linje 1:		Linje 1:
−	~~{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"~~	+
−	~~\|- style="background-color:#e9e9e9"~~
−	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
−	\|-
−	~~! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Mythologia Fennica]] !!~~
−	\|-
−	\|}

@@ Linje 4 259: / Linje 4 259: @@
+====='''YFVER-BOER'''=====
@@ Linje 4 267: / Linje 4 280: @@
+====='''ÄINEMÖINEN'''=====
@@ Linje 4 275: / Linje 4 296: @@
+====='''ÖSTERBOTN'''=====

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 21. nov. 2021 kl. 21:26
Linje 3 703:		Linje 3 703:


−	x	+	====='''UHRI PAIKAT'''=====
		+	Offerställen; sådane hade Finnarne så väl som Lapparne, så i hedendomen, som än nästan til våra tider, flere, såsom helgade lunder, stora trän, furun och tallar, stenar, hällar, berg, källor, kyrkor och kyrko-gårdar, dit mjölk, pengar, ja, ända til knappnålar offrades, at återfå sin syn, hälsa – och den som tog af källan eller Offerstället, sådane dit lagde persedlar, troddes krossas, få ögonsjuka, blifva blind. I ''Hattula'' Socken i Tavastland är en sådan sten, där regn-vatten stannar i en ihålighet, där flera surögde tvätta sig och offra dit nålar; det finnes ock källor och träsk, som man besöker för at löga sig. v. ''Eräpyhä & Pyhä maa, Janakkala'' källa &c.
		+
		+	Probsten ''Er. Frosterus'' i ''Anmärkn. öfver Ulo Socken i Mscr''. berättar om ''Offerställen'' följande:
		+
		+	<blockquote>"Beträffande gl. offerställen, så kunna icke monge af them mera namngifvas, förutan hvad som skedt på ''Kehkoses'' hemman 1/4 mihl ned ifrån Mohos kyrka på norra sidan af Elfven, hvars första åboer kommit ifrån ''Kandalaxi'' Sochen i Ryssland, på hvilket hemman en korsboda mitt på gården varit, i hvilken boda blifvit offrat genom särskilte fönster för gåss- och flickebarn, sölfver, tenn, penningar &c. tå the skulle föras ther förbi til kyrkan at döpas, efter alle barn i annor händelse hafva fått något lyte, så at the antingen blifvit döfve, blinde eller dumbe" o.s.v. </blockquote>
		+
		+	En Soldat stjelpte bodan i elfven. Gården som förr varit förmögen blef utfattig.
		+
		+	''Trattila'' et lax-patu ställe uti Pyhä fors och Muhos Capell-gäld; har äfven varit offer-ställe, där en vid namn Philippus offrat kokad lax i en ''tratt'', at ärnå godt lax-fånge, då hans granne åt up det och sade, ''Ruton rualle, Jumala rohkiast andamaan'', h. e. fort til mats och fort at ernå lycka af Gudi.
		+
		+	''Ulo Salå'' kyrka är et offer-ställe, i synnerhet på 2:dra dag Jul.
		+
		+	Landshöfdingen Friherre ''Conrad Gyllenstjerna'' har, efter gjordt löfte, vid et särdeles tilfälle skänkt til detta Capell en Silfver-kalk, med drifvit arbete, samt en rar liten Communion-kanna, med et långt glas-rör samt foten och locket af Sölfver förgylde, med dess namn och vapn.
		+
		+	''Er. Frosteri Mscr. l. c. p. 5. 11 & 10''.
		+
		+
		+	====='''UKKO'''=====
		+	Den äldsta Finnarnes Gudamagt, näst ''Jumala''. Dyrkades vid vår-utsädets görande (''Agricola'') i parallel med ''Wäinämöinen'' och ''Ilmarinen''. Äldre än ''Fornioter'' Finnarnes Stamfader, och efter döden tilbeden som Gud – Se ''Åbo Tidning''. N:o 20, för år 1772.
		+
		+	Honom tilägnas flere egenskaper och värs. Han anropades til alla företaganden, och fruktades för dess ålder och magt.
		+
		+	Den samme, som ''Thor'', ty Finnarne kalla än Thordön eller åskan, ''Ukko, ukkosen ilma, ukon ilmajylinä; ukko jylisee''. Än talas ock om åsk-viggen, som man tror sig hitta där askan nedslagit; en svart hård sten-kil. Sammalunda hade ''Thor'' en vigg, til tecken at han var utdelare af mandom och styrka. ''Thors'' skål signades med hammar-märket och blef drucken til styrka och mandom – Sammaledes dracks ''Ukkos'' skål – Se dess gemål ''Rauni''.
		+
		+	''Ukko'' hos Finnarne var altså den samme som ''Thor'' hos Svenskarne, ''Taranis'' hos Celterne, och ''Atia'' eller ''Ajja'' hos Lapparne – Se ''Taranis'' och ''Taran-ukko''.
		+
		+	''Ukko'' skulle befatta sig med alt; han skulle beskydda alt, äfven boskapen i skogen: hvarföre man, då den utsläptes, önskade:
		+
		+	:Piäk pilwessä käräjät
		+	:Säkehisä selwät neuwot,
		+	:Ettei noita kyllin soisi,
		+	:Kaihi wiljaltan witoisi;
		+	:Wähän minulla olisik,
		+	:Ahollen ajettawia,
		+	:Päällen pälwen pantawia...
		+	:Pantu Akka paimenexi
		+	:Luoja karjan kahtojaxi,
		+	:Iskekk Ukko uta puuta,
		+	:Komauta kongelota,
		+	:Miekalla tuli terällä,
		+	:Kurikalla kultaisella...
		+
		+	Item, vid Björn-jagten sjöngs: ''Ukkoseni lintuseni, käyppä kaiten karjan maita...'' –
		+
		+	''Ukko'' kallas ock ''Pitkäinen'', eller den längste och Högste, äfven ''Isäinen'' och ''vanha mies'', at beteckna dess Faderliga omsorg och allmagt. Ehuru ''Ukko'' var ''Åske-Guden''; så ägde han dock ej ensam den magten at dundra; ty ''Wäinämöinen'' och ''Ilmarinen'' kunde ock låta blixt och dunder fara fram.
		+
		+	''Ukko'' gaf styrka åt svaga, mot Bergs-troll, (dem han med sin åskevigg krossade) tillika med sin maka ''Maan Emoinen'' och tilbådos bägge på en gång således:
		+
		+	:Ukon woima taiwahasta,
		+	:Maasta Maan Emoisen woima
		+	:Wäixeni woimaxeni,
		+	:Pirua pusertamaan,
		+	:Ramulaista kaatamaan...
		+	:Annas wielä Ukko uuluansi
		+	:Wäkeänsi mies wäkewä,
		+	:Wäixeni woimaxeni.
		+	:Ettän taitaisin tapella.
		+	:Että mä häjyn häwitän,
		+	:Tuiki tuimenettomaan,
		+	:Perkele peri katoon...
		+
		+	Se ''Rauni'' & ''Tapio''.
		+
		+	''Ukkos'' magt sträkte sig altså icke allenast til luften, utan ock til Skogs-lundarne; hvarföre han af Harfängare anropas:
		+
		+	:Kostu korpi, mielly mehtä,
		+	:Taiwu ajnonen Tapio,
		+	:Metän Ukko halliparta,
		+	:Ota kullat kullistasi.
		+	:Hopiaiset housustasi,
		+	:Anna Ukko kindaisi,
		+	:Anna Ukko kirwestäsi,
		+	:Jolla puuta hakkailen...
		+
		+	''Ukko'' tycks hafva likhet med ''ωγενοσ'', Ogenus, antiquus Deus, Ukko, ''ωχοσ'' et Nom. propr. i Grækiskan. Emedan ''Ukon malja'' skulle drickas, eller ''Thors skål'' såsom Bisk. ''Agricola'' säger, vid vår-utsädet; så kan ''Ukko'' fattas i bredd med ''Frejjer'', en Svensk afgud, hvars minne äfven dracks i samma afsigt, näml. at befordra god årsväxt och befrämja ymnoghet och välsignelse på alt – Och emedan ''Ukko'' nu i Finskan betyder appellative, en gammal gubbe eller man; så får man räkna, ifrån Ukkos tider de lycklige ''Arilds tider'', som voro under ''Frejjer'', som var i sin regering en lycklig Konung, och blef därföre äfven efter sin död dyrkad; til at välsigna årsväxten – I hans tid svettades honing utur ekarne, floderne runno med mjölk och guld maldes på qvarnarne. Så sjunga skalderne, och de enfaldigare tro det; men det är ej annat än Biskötseln. (Se ''Mehiläinen''). Boskapsskötseln och åkerbruket var i högsta flor; de skötte sina bien, vårdade sina hjordar, brukade sina åkrar, hvaraf de ''njöto rika kärfvor''. Det var det ''guld'', som de slogo på sina qvarnar. Ej under om ''Finnarne'' drucko ''Ukkos'' minne om våren, förväntande af ''Ukko'' en god kornskörd, at få godt öl til ''Wuoden Alkajaiset'' och ''Joulu''.
		+
		+	Ukko skulle bevara i krig, hvarföre han åkallades således:
		+
		+	:Ukko kultainen Kuningas
		+	:Waari wanha Taiwahinen,
		+	:Tee minulle kiwinen miekka,
		+	:Eli rautainen rakenna,
		+	:Eteheni seisomahan,
		+	:Miehen päätä päästämähän.
		+
		+	''Ukko'' skulle drifva Hararne i gildren:
		+
		+	:Ukko kuldainen Kuningas,
		+	:Tuuwwos ilman tuusimatta,
		+	:Waromutta waaputtele.
		+	:Kynsin kytiyxelle (kynnyxelle),
		+	:Käpälön kahan eteen...
		+
		+
		+	====='''UKKONEN'''=====
		+	sen i diminut. Väder- och Åske-Gud – anroptes äfven vid harfångst således:
		+
		+	:Ukkoseni ajnoseni!
		+	:Nostas pilwi luotehesta,
		+	:Toinen lännestä lähetä.
		+	:Kolmas ijästä iske,
		+	:Lomatusten loukautak,
		+	:Sa-a hyytä, sa-a jäätä,
		+	:Näille puillen puhtaille,
		+	:Warwuille walanteille.
		+
		+	Det är: väck up dina väder-ilar ifrån alla streck, låt snöga rim och is på mina giller-stickor...
		+
		+	I sällskap med ''Mehtola mor'' dref han på hararne – Se ''Mehtolæ''. Til honom sjelf heter det:
		+
		+	:Metän kultanen kuningas
		+	:Anna Ukko lampaasi (uuhiasi),
		+	:Lupi Luppa karwasesi;
		+	:Juoxe wimpura wipuhun,
		+	:Pyyrö silmä pyyxeen...
		+
		+
		+	====='''ULAPPALA'''=====
		+	''Koiran Emuu'', Canum nutrix. En hund-patronessa i gamla Runor; kallas, i anseende til det at hundarna födas blinda, ''Pohjolan sokea umpi, Ulappalan umpi silmä''; skulle hämta mjölk åt hästgällare.
		+
		+	:Lypsä tänne maitoansi,
		+	:Tipauta nisuxiansi,
		+	:Rauwan rahnoin pahoin,
		+	:Tulen tuiki polttamihin...
		+
		+
		+	====='''UROS'''=====
		+	Se ''Weden kuningas''.
		+
		+
		+	====='''UXAKKA'''=====
		+	Maderakkas andra dotter, af Lappar tilbeden. Hon skulle förändra dotter til son i moderlifvet. Lapparne hafva offrat til henne, ty Lapparne synes vara bättre betjente med piltebarn än pigbarn, som icke kunna hållas til fiskeri eller skytteri. För sine piltebarn offra de, at få behålla dem til ''Leib-olmai'' tjenst, som är skytteri, efter som ''uxakka'' är altid i oenighet med ''Leib-olmai'' och emot honom. ''Sidenius''.

@@ Linje 38: / Linje 38: @@
 ----
 {| border=0 class="#ffffff plainlinks" style="padding:10px; font-size: 110%;" align=center
-|'''[[#A|A Ä]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#B|B]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#C|C]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#D|D]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#E|E]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#F|F]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#G|G]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#H|H]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#I|I]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#J|J]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#K|K]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#L|L]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#M|M]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#N|N]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#O|O]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#P|P]] &nbsp;&nbsp;&nbsp;[[#R|R]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#S|S]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#T|T]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#U|U]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#V|V]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#Y|Y]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#Ö|Ö]]'''
+|'''[[#A|A Ä]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#B|B]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#C|C]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#D|D]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#E|E]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#F|F]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#G|G]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#H|H]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#I|I]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#J|J]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#K|K]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#L|L]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#M|M]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#N|N]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#O|O]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#P|P]] &nbsp;&nbsp;&nbsp;[[#R|R]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#S|S]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#T|T]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#U|U]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#W|W]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#Y|Y]]  &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#Ä|Ä]] &nbsp;&nbsp;&nbsp; [[#Ö|Ö]]'''
 __NOTOC__
 |}
@@ Linje 3 708: / Linje 3 708: @@
-==<center><big><big><big>'''V'''</big></big></big></center>==
+==<center><big><big><big>'''W'''</big></big></big></center>==
@@ Linje 3 716: / Linje 3 716: @@
-==<center><big><big><big>'''Å'''</big></big></big></center>==
+==<center><big><big><big>'''Y'''</big></big></big></center>==
@@ Linje 3 724: / Linje 3 732: @@
-==<center><big><big><big>'''Ä'''</big></big></big></center>==
+==<center><big><big><big>'''Ö'''</big></big></big></center>==