Carsten: OM: Om marknader på isen

2026-07-28T05:07:42Z

OM: Om marknader på isen

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Om marknader på isen]] !!
|-
|}

<center>

 <big>'''Olaus Magnus'''</big>
 <big><big>'''Om marknader på isen'''</big></big>

1555 / 2010

Utdrag ur Olaus Magnus: [[Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)|'''Historia om de nordiska folken''']] ''Historia de gentibus septentrionalibus'' Fjärde boken, kap. 6
</center>

----

'''Nyckelord:''' – Förhatligt svek. – Okända för världen. – Lyckligt lif. – Rof ett brott. – Egendomligt språk. – Marknader på isen. – Nödvändiga varor i Norden. – Fisk mätes i st. f. att vägas. – »Bergchara» [Birkarlar]. – Lappskatt. – Lapparnas fredlighet. – Hemskt stridssätt.
----

[[Fil:OM 4,6.jpg|thumb|600px]]

I OFVANSTAENDE afbildning framställes det urgamla bruket med marknader på isen, som under stark tillströmning af köpmän praktiseras i många landskap och orter, hvarvid man begagnar sig af jämna, öppna isfält. Den berömdaste af dessa marknadsplatser är den i ärkebiskopsstaden Upsala, genom hvilken flyter en betydlig å, som merendels i början af februari tillfryser så starkt, att dess is kan bära en ofantlig mängd af människor liksom af dragare och alla slags handelsvaror. Denna marknad har från urminnes tid till den dag i dag är kallats och kallas alltjämt ''disting'', d. v. s. den plats där den kloka drottning Disa höll ting. Denna högsinnade och rådiga kvinna, som insåg att en stor del af befolkningen på grund af den stränga kölden och den däraf följande sädesbristen äfventyrade att blifva offer för en bitter hungersnöd, tillrådde folket att hellre efter lottkastning draga bort från fädernejorden och söka sig boningsplatser på andra sidan hafvet i främmande land samt där lefva samman i fred och ro och flitigt odla sin jord än under några okloka människors grymma tvångsvälde utplånas från de lefvandes antal. Denna folkvandring är emellertid ej liktydig med den som Paulus Diaconus förmäler hafva företagits från den skandiska halfön af longobarderna. Visserligen kunde anledningen vara densamma, dock med de olikheter som betingas af den ofantliga tidsskillnaden, drottning Disas välde samt den utvandrande menighetens ordning, beskaffenhet, antal och betydenhet. Som emellertid min kärälskelige broder och företrädare, ärkebiskop Johannes Magnus i sin historia skildrat denna tilldragelse, kan jag hänvisa den vetgirige läsaren till hans skildring och själf återvända till marknaderna på isen. Jag kan då nämna, att alla Nordens folk äfvensom deras grannar pläga med största regelbundenhet hålla dessa marknader vid en genom oföränderliga naturtecken fastställd tidpunkt. Därmed förhåller sig på följande sätt: den fullmåne, som följer på den första nytändningen efter heliga tre konungars dag i januari (från midnatt räknadt), hålles för ett osvikligt tecken till angifvande af den tidpunkt, vid hvilken alla lämpligen kunna komma tillstädes vid nämnda marknad å ort som är dem väl bekant, hvarvid den anordning iakttages, att dessa handelsfärder komma att äga rum i en följd af tilltagande, full och aftagande måne, på sådant sätt att månen i sistnämnda skede med sitt sken vägleder hvar och en tillbaka till utgångsorten. De varor, som äro föremål för handel allt efter de köpslåendes önskningar och behof, äro af mångfaldigt slag, såsom värdefulla pälsvaror af olika djur, vidare silfverkärl afsedda att göra tjänst vid måltider äfvensom att tillfredsställa kvinnornas omättliga begär efter prydnadsföremål; yttermera spannmål, metaller, såsom järn och koppar, samt tyger och matvaror. Allt detta föryttras i all gamman genom ömsesidig öfverenskommelse, oftare efter en rättvis värdering af varan än med användande af mått och vikt. Härifrån undantagas likvisst sådana varor, som föreståndarnas kloka förutseende finner behöfliga för landets egna inbyggare under närvarande eller kommande tryckta tider, såsom säd och hästar för krigsbruk, flytande varor, såsom smör och ost, äfvensom fläsk. Dessa varor få, om krig kan väntas, vid af myndigheterna stadgadt vite ej föras ur landet af främmande köpmän eller deras ombud. Äfven på en annan frusen sjö, benämnd Mälaren, hålles vintermarknad i slutet af februari, nämligen utanför staden Strängnäs. Senare, i midten af mars, hålles likaledes marknad på isen å en ort, kallad Oviken, belägen i landskapet Jämtland uppe bland fjällen i gränstrakten mellan Sverige och Norge. Ja man håller på åtskilliga ställen i midten eller slutet af maj, alltså vid en tidpunkt då man i Rom redan har tillfälle att njuta af utsökta frukter, på tilfrusna vatten af stor ytvidd mönstringar af ryttartrupper, vare sig det sker i fredens intresse eller för krigsbehof.

----

 
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]
[[Kategori:Nordisk mytologi og religion]]

Om marknader på isen - Revisjonshistorikk

Carsten: OM: Om marknader på isen