Jesper på 25. jul. 2017 kl. 18:59

2017-07-25T18:59:14Z

Carsten: Riddaren Sankt Göran

2017-06-25T08:30:02Z

Riddaren Sankt Göran

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Riddaren Sankt Göran]] !!
|-
|}

[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]

<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''

<br><big><big>'''99. Riddaren Sankt Göran'''</big></big>

'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]
</center>

::1. Lofvad vare allsmäktige Gud,
::Desslikes hans välsignade Son!
::Jag vill en visa qväda
::Om den riddaren Sankte Jöran.

::::- - -

::2. »Hör du, Jöran, hvad jag säger dig,
::Du skallt mitt ärende uträtta
::Till Cappadociam, den store stad;
::Der skall du med drakenom strida.»

::3. »Den staden är både bred och lång,
::Der bor en hednisk konung inne,
::För samma stad ligger en drake,
::Han ligger der staden till mene.»

::4 »Den draken har så underlig sed,
::Hvar dag vill han hafva sin föda,
::Både folk och fä och hvad han får;
::Så månd' han den staden utöda.»

::5. »Hvar dag han icke sin födo får,
::Han blåser andan öfver muren;
::Alla de, hans anda känna få,
::De blifva derutaf strax döde.»

::6. »Den hafver en så underlig sed,
::Hvar dag vill han hafva sin föda,
::Både folk och fä förderfvar han,
::Så ock månd' staden utöda.»

::7. »Den dagen han ej sin föda får,
::Luktar hans anda så svåra,
::Han gångar sig alt för den staden
::Och blås sin anda öfver muren.»

::8. »Alla de, hans anda känna få,
::De blifva deraf strax döde;
::Så länge blåser han i den stad,
::Att han ligger aller i öde.»

::9. Konungen gaf dem ett annat råd,
::Hvar dag en menniska gifva:
::»Så må detta dock länga vårt lif,
::Och så må vi längre få lefva.»

::10. Då hvarfven voro omkring gångne,
::På konungens dotter månde det falla;
::Borgarne gingo för slottet in,
::Hans endaste dotter utkalla.

::11. Han böd för henne både silfver och gull,
::Han ville det gerna utgifva;
::Borgarne sade: »vi vilje det ej,
::Våre barn ock gerna lefva.»

::12. »Konung, I hållen det I hafven sagt
::Och gören oss icke till mene!
::Eller vi gåm i slottet in
::Och brytom ned både stockar och stene.»

::13. »Gäck nu ut, min käraste dotter,
::Du skalt till draken gånga;
::Jag hade dig aktat en konungs son
::Och icke den draken till handa.»

::14. Jungfrun klär sig i bästa kläder,
::I de bästa, som hon hade;
::Så tar hon med sig sitt lekelamb
::Och så af slottet utgångar.

::15. Jungfrun hon gångar af slottet nid,
::Så ynkelig var hennes läte;
::Fader och moder kysste henne tå,
::Så bitterlig månde de gråta.

::16. Jungfrun hon gångar på gatan fram,
::Hon vrider sina händer så svåra,
::Och hvart ett barn i staden var,
::De fälde för henne tårar.

::17. De följde henne på marken ut,
::Guds hjelp kom henne till fromma;
::Hon steg sig uppå en liten hög,
::Hon mente draken skulle komma.

::18. Som hon steg uppå den lilla hög,
::Den stund var icke för länge,
::Der kom Sankt Jöran ridandes,
::Hans häst för allom springer.

::19. Riddcr Sankt Jöran kom ridandes,
::Hans häst för allom månd' springa;
::Baneret var hvitt, korset var rödt,
::Det förde han i sina händer.

::20. Hans baner var hvitt, hans kors var rödt,
::Det förde han i sina händer;
::Hans harnesk det sken allt som en sol,
::Ty jungfrun honom ej kände.

::21. »Stånden I här, min sköna jungfru,
::Hvi sörjen I så svåra:
::Hvad är eder till möda lagdt,
::I sägen det uppenbara?»

::22. »Detta är mig till mödo lagdt,
::Mig enom drakan att gifva;
::I riden bort, fager ungersven,
::Om eder lyster längre lefva.»

::23. »Jag hafver Gudi lofvat detta,
::Och eder, jungfru, desslikes;
::I dag vill jag eder hjelpa,
::Eller skall jag sjelfver stjelpa.»

::24. »Riden bort nu, fager ungersven,
::I gören eder intet till mene,
::Ty detta är nog att jag skall dö,
::Jag dör nu heller allena.»

::25. »Skulle jag nu så rida bort,
::Så måtte jag det ej bekänna;
::Jag skall eder frälsa i dag,
::Om I viljen Kristi tro anamma.»

::26. »Gerna vill jag Kristi tro taga
::Och Gud allena åkalla;
::Kunnen I mig frälsa i dag,
::Vid Kristi tro vill jag hålla.»

::27. »Vårom Herre gifver jag eder
::Och Kristo Jesu bekänner.»
::Och så kom draken af denne sjö,
::Sankte Jöran emot honom ränner.

::28. Han stack honom i munnen in,
::Hans glafven flög allt i stycker;
::Ingen fogel flyger så snart,
::Som han sitt svärd utrycker.

::29. Ingen fogel flyger så snart,
::Som han sitt svärd utryckte;
::Han månd' honom med Guds namn binda,
::Att han sin mun återlyckte.

::30. »I gången fram, min kära jungfru,
::Lägger på hans hals ert bälte,
::Så att er fader och moder se
::Att I nu ären frälste.»

::31. De ledde den draken allt till den stad,
::Konungen på muren månd' ropa,
::Och allt det folk, som i staden var,
::Började då till att löpa.

::32. De ledde den draken allt till den stad;
::Sankt Jöran och den jungfru sköna
::Bådo konungen taga vid Kristi tro,
::Eller staden blir all öde.

::33. »Gerna tager jag vid Kristi tro,
::Och dertill allt mitt rike,
::Och jag gifver eder min kära dotter,
::Kunde hon vara eder like.»

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Folklore]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]

@@ Linje 132: / Linje 132: @@
-::19. Riddcr Sankt Jöran kom ridandes,
+::19. Ridder Sankt Jöran kom ridandes,
 ::Hans häst för allom månd' springa;
 ::Baneret var hvitt, korset var rödt,

Riddaren Sankt Göran - Revisjonshistorikk

Jesper på 25. jul. 2017 kl. 18:59

Carsten: Riddaren Sankt Göran