Sakrale stednavne i Norden Ordforklaring - Revisjonshistorikk

Carsten på 14. des. 2017 kl. 10:25

2017-12-14T10:25:00Z

Vis endringer

Carsten: /* T */

2017-12-14T09:52:18Z

Carsten: /* tun */

2017-12-14T09:23:39Z

tun

Carsten: /* tun */

2017-12-14T09:23:18Z

tun

Carsten: /* tun */

2017-12-14T09:23:01Z

tun

Carsten på 14. des. 2017 kl. 09:10

2017-12-14T09:10:48Z

Carsten: /* S */

2017-12-14T08:18:11Z

Carsten: /* S */

2017-12-14T08:03:32Z

Carsten på 14. des. 2017 kl. 07:44

2017-12-14T07:44:06Z

Carsten: /* S */

2017-12-10T23:03:02Z

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 14. des. 2017 kl. 09:52
Linje 435:		Linje 435:
	* Grundbetydning: lille indsø		* Grundbetydning: lille indsø
	** "gno. ''tjǫrn'' f. (Gen. ''tjarnar'', Flt. ''tjarnir'') ’Tjern, liden Indsø’; også brugt om Vandpytter og Vandhul. Der findes allerede i MA. en Sideform af Intetkjøn, tjarn (Gen. tjarns), hvoraf ofte Kjens-, Kjøns-, Tjens- som første Led i Nutidsnavne (Kjensli, Kjensmo, Kjønsøen osv.). ([http://www.norskstadnamnleksikon.no/grunnord.aspx Oluf Rygh: ''Norske Gaardnavne''], nov. 2017.)		** "gno. ''tjǫrn'' f. (Gen. ''tjarnar'', Flt. ''tjarnir'') ’Tjern, liden Indsø’; også brugt om Vandpytter og Vandhul. Der findes allerede i MA. en Sideform af Intetkjøn, tjarn (Gen. tjarns), hvoraf ofte Kjens-, Kjøns-, Tjens- som første Led i Nutidsnavne (Kjensli, Kjensmo, Kjønsøen osv.). ([http://www.norskstadnamnleksikon.no/grunnord.aspx Oluf Rygh: ''Norske Gaardnavne''], nov. 2017.)
−
−
−	~~----~~
−	~~===== tolft =====~~
−	* Gammelsvensk:
−	* Grundbetydning:

@@ Linje 448: / Linje 448: @@
 * Grundbetydning: oprindelgt hegn, gærde, senere: den nærmeste jord omkring gården
 ** "''tún'' n. (Gen. ''túns'', Dat. ''túni'', Flt. i Gårdnavne ''túnir'' f.) har opr. betydet ’Gjerde’ (samme Ord som tydsk Zauri) og derefter ’indhegnet Sted’. Det tør være muligt, at det har havt denne Betydning endnu i de ældste af de norske Gårdnavne, hvori det forekommer. I Norge har det i den historiske Tid været brugt om Gårdspladsen på en Gård (fordi den var indhegnet), tildels også med Indbefatning af de omgivende Bygninger (derfor på Vestlandet om de forskjellige Parter eller Brug i en Gård). Sammensætninger findes både med vin (Túnin, Túninjar) og med heimr (Túneimr, nu tildels i Udtalen forandret til Tanum, Tannum, Tønnum, Tonneim). Udtales på Østlandet Ton og kan da forvexles med det under tó omtalte Toen; som andet Led ofte afkortet til ''-tu'' eller ''-to''. ([http://www.norskstadnamnleksikon.no/grunnord.aspx Oluf Rygh: ''Norske Gaardnavne''], nov. 2017.)
-** "'''tuna''' Ordet ''tun'' betyder från början 'gärdesgård' och har på vanligt sätt också kommit att beteckna det inhägnade området. Betydelsen 'gärdesgård' är svagt styrkt i nordiska språk men ännu levande i den tyska motsvarigheten, ''Zaun''. Den dominerande betydelsen i nordiska språk är 'inhägnat område', så i isländskan, där bin betecknar den inhägnade marken omkring boningshuset. Ofta används ''tun'' om inhägnader för djur, så (i formen ton) i dalsländsk dialekt, även i sammansättningarna ''griseton'' och ''svineton'', och i det från fornnorskt lagspråk kända ''nautatún'' 'inhägnad för nötkreatur'. Det är naturligt att ett ord för 'inhägnad' tas i bruk i ortnamn. På Island finns över 100 gårdar med namn på ''-tún'', och ännu vanligare är detta
+** "'''tuna''' Ordet ''tun'' betyder från början 'gärdesgård' och har på vanligt sätt också kommit att beteckna det inhägnade området. Betydelsen 'gärdesgård' är svagt styrkt i nordiska språk men ännu levande i den tyska motsvarigheten, ''Zaun''. Den dominerande betydelsen i nordiska språk är 'inhägnat område', så i isländskan, där bin betecknar den inhägnade marken omkring boningshuset. Ofta används ''tun'' om inhägnader för djur, så (i formen ton) i dalsländsk dialekt, även i sammansättningarna ''griseton'' och ''svineton'', och i det från fornnorskt lagspråk kända ''nautatún'' 'inhägnad för nötkreatur'. Det är naturligt att ett ord för 'inhägnad' tas i bruk i ortnamn. På Island finns över 100 gårdar med namn på ''-tún'', och ännu vanligare är detta element i norska gårdnamn. Den engelska motsvarigheten, ''-ton'', är det vanligaste engelska bebyggelsenamnselementet (jfr eng. ''town'' 'stad', som är samma ord som tun). (SOL)

@@ Linje 448: / Linje 448: @@
 * Grundbetydning: oprindelgt hegn, gærde, senere: den nærmeste jord omkring gården
 ** "''tún'' n. (Gen. ''túns'', Dat. ''túni'', Flt. i Gårdnavne ''túnir'' f.) har opr. betydet ’Gjerde’ (samme Ord som tydsk Zauri) og derefter ’indhegnet Sted’. Det tør være muligt, at det har havt denne Betydning endnu i de ældste af de norske Gårdnavne, hvori det forekommer. I Norge har det i den historiske Tid været brugt om Gårdspladsen på en Gård (fordi den var indhegnet), tildels også med Indbefatning af de omgivende Bygninger (derfor på Vestlandet om de forskjellige Parter eller Brug i en Gård). Sammensætninger findes både med vin (Túnin, Túninjar) og med heimr (Túneimr, nu tildels i Udtalen forandret til Tanum, Tannum, Tønnum, Tonneim). Udtales på Østlandet Ton og kan da forvexles med det under tó omtalte Toen; som andet Led ofte afkortet til ''-tu'' eller ''-to''. ([http://www.norskstadnamnleksikon.no/grunnord.aspx Oluf Rygh: ''Norske Gaardnavne''], nov. 2017.)
-** "'''tuna''' Ordet ''tun'' betyder från början 'gärdesgård' och har på vanligt sätt också kommit att beteckna det inhägnade området. Betydelsen 'gärdesgård' är svagt styrkt i nordiska språk men ännu levande i den tyska motsvarigheten, ''Zaun''. Den dominerande betydelsen i nordiska språk är
+** "'''tuna''' Ordet ''tun'' betyder från början 'gärdesgård' och har på vanligt sätt också kommit att beteckna det inhägnade området. Betydelsen 'gärdesgård' är svagt styrkt i nordiska språk men ännu levande i den tyska motsvarigheten, ''Zaun''. Den dominerande betydelsen i nordiska språk är 'inhägnat område', så i isländskan, där bin betecknar den inhägnade marken omkring boningshuset. Ofta används ''tun'' om inhägnader för djur, så (i formen ton) i dalsländsk dialekt, även i sammansättningarna ''griseton'' och ''svineton'', och i det från fornnorskt lagspråk kända ''nautatún'' 'inhägnad för nötkreatur'. Det är naturligt att ett ord för 'inhägnad' tas i bruk i ortnamn. På Island finns över 100 gårdar med namn på ''-tún'', och ännu vanligare är detta
 element i norska gårdnamn. Den engelska motsvarigheten, ''-ton'', är det vanligaste engelska bebyggelsenamnselementet (jfr eng. ''town'' 'stad', som är samma ord som tun). (SOL)

@@ Linje 448: / Linje 448: @@
 * Grundbetydning: oprindelgt hegn, gærde, senere: den nærmeste jord omkring gården
 ** "''tún'' n. (Gen. ''túns'', Dat. ''túni'', Flt. i Gårdnavne ''túnir'' f.) har opr. betydet ’Gjerde’ (samme Ord som tydsk Zauri) og derefter ’indhegnet Sted’. Det tør være muligt, at det har havt denne Betydning endnu i de ældste af de norske Gårdnavne, hvori det forekommer. I Norge har det i den historiske Tid været brugt om Gårdspladsen på en Gård (fordi den var indhegnet), tildels også med Indbefatning af de omgivende Bygninger (derfor på Vestlandet om de forskjellige Parter eller Brug i en Gård). Sammensætninger findes både med vin (Túnin, Túninjar) og med heimr (Túneimr, nu tildels i Udtalen forandret til Tanum, Tannum, Tønnum, Tonneim). Udtales på Østlandet Ton og kan da forvexles med det under tó omtalte Toen; som andet Led ofte afkortet til ''-tu'' eller ''-to''. ([http://www.norskstadnamnleksikon.no/grunnord.aspx Oluf Rygh: ''Norske Gaardnavne''], nov. 2017.)
 ===== tveit =====
 * Norrønt: '''''þveit''''', f.

@@ Linje 390: / Linje 390: @@
 ----
 ===== skeid =====
-* Norrønt:
+* Norrønt: '''skeið'''
-* Grundbetydning:
+* Grundbetydning: Bane til hestevæddeløb.

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 14. des. 2017 kl. 08:18
Linje 392:		Linje 392:
	* Norrønt:		* Norrønt:
	* Grundbetydning:		* Grundbetydning:
		+
		+
		+	----
		+	=====stavgård=====
		+	* Gammelsvensk: '''''stafgardher''''', m.
		+	* Grundbetydning: stavgård
		+	** "Ägonamnet ''Stavgard'' förekommer ett 50-tal gånger på Gotland och skall rimligen sammanhållas med det från Gutalagen och Gutasagan kända ''stafgardher''. Ordet omtalas där två gånger, i båda fallen i samband med den förkristna religionen. Berömt är Gutalagens stadgande att »ingen må åkalla hult eller högar eller hedniska gudar, helgedomar eller stavgårdar». Utifrån detta sammanhang har ''stafgardher'' vanligen uppfattats som syftande på något slags heliga platser eller kultplatser i förkristen tid. Språkligt sett kan det avse antingen en inhägnad av stavar eller också en inhägnad - gård - runt en eller flera stavar, och båda alternativen har övervägts. Enligt ytterligare ett förslag skulle betydelsen vara '(plats med) järnåldershusgrund(er)', motiverat av att det vid ungefär hälften av de kända ''Stavgård''- lokalerna finns husgrunder från järnåldern, s.k. kämpgravar. En sådan tolkning är dock svår att förena med den språkliga innebörden av ordet. Det förefaller mest rimligt, att namnen innehåller en gammal hägnadsterm, jfr dialektordet ''stavgård'' 'gärdesgård', vilken av allt att döma har kunnat användas om hägnader för rituella ändamål. Många ''Stavgard''-namn är knutna till små höjder i gammal ängesmark, vilket måhända säger något om lokaliseringen av dessa sakrala platser, och det är väl heller inte helt uteslutet att järnåldershusgrunderna på något sätt är relaterade till dem." (SOL)

@@ Linje 374: / Linje 374: @@
 =='''S'''==
 <blockquote>
 ===== set =====
 * Norrønt: '''''setr''''', m.

@@ Linje 364: / Linje 364: @@
 ----
 =====ryd=====
-* Gammeldansk: '''''-''''', m.
+* Norrønt: '''''rjöðr''''', m.
-* Gammelsvensk: '''''-''''', m.
+* Gammelsvensk: '''''rydh''''', m.
-* Grundbetydning:
+* Grundbetydning: rydning
 <br><br><br>

@@ Linje 377: / Linje 377: @@
 * Grundbetydning: bosted
 ** "''-set, -sete, -seto'', vel av gno. ''setr'' n ‘bustad, tilhaldsstad’ i fleirt. ''seter''. Dette er ikkje lenger noko levande appellativ og heller ikkje produktivt i namnelaginga, men finst som siste, reduserte samansetjingsledd i ca. 900 gardsnamn og 1700 seternamn. Usms. er ''Set(e), Seto'' berre i einstaka høve namn på faste bustader. Fem av gardsnamna har vorte sokne- eller heradsnamn, ''Langset'' (Akersh), ''Innset, Tynset'' og ''Vallset'' (Hedm) og ''Nesset'' (MogR). I NG blir vanleg gjort den skilnaden at ein reknar med gno. ''setr'' ‘bustad’ i gardsnamn, men gno. sætr der staden no er seter eller ser ut til å ha vore det tidlegare. Gno. setr og ''sætr'' er nærskylde ord i tyding og opphav, og som appellativ er dei falne saman i forma → seter; men så langt det blir gjort skilnad mellom ''setr'' og ''sætr'' i gno. skrift, synest dei gamle formene av gardsnamna helst gå attende på gno. ''setr'', formene ''-sete, -seto'' svarar til dat. eint. og fleirt." ([http://www.norskstadnamnleksikon.no/grunnord.aspx ''Norsk stadnamnleksikon'', redigert av Jørn Sandnes og Ola Stemshaug], nov. 2017.)
@@ Linje 398: / Linje 404: @@
 <br><br><br>
 </blockquote>
 =='''T'''==