Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

2024-05-27T15:28:19Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 27. mai 2024 kl. 15:27

2024-05-27T15:27:46Z

Carsten: Sjuttonde Sången (Kalevala, Collan)

2024-05-23T08:33:48Z

Sjuttonde Sången (Kalevala, Collan)

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Kalevala (Castrén)]] !!
|-
! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Sjuttonde Sången (Kalevala, Collan)]] !!
|-
|}

[[Fil:Väinämöinen2.jpg|thumb|300px|<center>'''Väinämöisen''' Maleri af ''Akseli Gallen-Kallela''</center>]]

<center>'''[[Finsk religion og mytologi|Temaside: Finsk religion og mytologi]]'''

<big><big>'''[[Kalevala (Collan)| Kalevala]]'''</big></big>

 öfversatt af '''Karl Collan'''

<big><big><big>'''Sjuttonde Sången'''</big></big></big></center>

-----

 '''Sjuttonde Sången''. Wäinämöinen går att hemta de trenne orden hos Antero Wipunen och väcker denne ur hans sömn underjorden: 1—98. — Wipunen uppslukar Wäinämöinen, som då börjar att häftigt plåga honom i hans inre: 99—146. — Wipunen söker genom mångahanda besvärjelser befria sig från sin gäst, men Wäinämöinen hotar att ej draga dädan, innan han erhållit de tre saknade orden: 147—526. — Wipunen sjunger nu för Wäinämöinen hela sin vishet; denne uppstiger ur hans inre, återgår till sitt arbete och fulländar båten: 527—628.
 

-----

<blockquote>
::Gamle trygge Wäinämöinen,
::När han icke orden funnit
::Uti Tuoni-gudens boning,
::Det evinnerliga hemmet,
::Tänker ständigt i sitt sinne,
::Öfverlägger i sitt hufvud,
::Hvar han orden skulle finna,
::Trolldoms-språken sig förskaffa.

::Honom mötte då en herde,
::10. Denne talade och sade:
::"Hundra ord du kunde finna,
::Tusen ämnen för att sjunga,
::Der hos Antero Wipunen,
::I den starke mannens mage,
::Men en väg du måste färdas,
::Måste längs en gångstig vandra,
::Alltför god är ej den vägen,
::Icke heller alltför dålig:
::Först du springa får en sträcka
::20. Öfver qvinno-nålars uddar,
::Derpå bör du gå ett stycke
::Öfver männers hvassa klingor,
::Och till sist du muste löpa
::Öfver bett af hjeltars yxor."

::Gamle trygge Wäinämöinen,
::Vill sig dock åstad begifva,
::Träder in i smedens smedja,
::Yttrar dessa ord och säger:
::"Hör mig smed, o Ilmarinen!
::30. Hamra nu af jern mig skoplagg,
::Smid af jern mig tvenne handskar,
::Gör mig ock af jern en skjorta,
::Smid dertill ännu en jern-stång.
::Gör en stål-stör mot betalning,
::Foga stål uti dess inre,
::Hamra smidbart jern deröfver,
::Ty jag går att ord mig hemta,
::Går att snärje-ord mig skaffa
::Ur den starke mannens mage,
::40. Från den gamle Wipunens läppar."

::Det var smeden Ilmarinen,
::Han till orda tog och sade:
::"Wipunen är död ren länge,
::Länge Antero har hvilat
::Från de fällor, dem han utlagt,
::Från de snaror, dem han gillrat;
::Inga ord du der kan finna,
::Får ej ens ett halft af honom."

::Gamle trygge Wäinämöinen
::50. Gick likväl och lydde icke,
::Steg på första dagen varsamt
::Öfver qvinno-nålars uddar,
::Skred med sorglös gång den andra
::Öfver männers hvassa klingor,
::Svängde sig på tredje dagen
::Öfver bett af hjeltars yxor.

::Wipunen, den sångförfarne,
::Han, den gamle starke mannen,
::Hvilade med sina sånger,
::60. Slumrade med sina trollord;
::Aspen vexte på hans skuldror,
::Björken stod uppå hans tinning,
::Alen från hans käk sig höjde,
::Från hans skägg en videbuske,
::Och en ekorr-gran från pannan,
::Furan, barrklädd, från hans tänder.

::Wäinämöinen nu sig närmar.
::Blottar svärdet, drager stålet,
::Ur dess slida, gjord af läder,
::70. Buren vid det mjuka bältet,
::Fäller aspen från hans skuldror,
::Nedslår björken från hans tinning,
::Från hans käk den stora alen,
::Videbusken ifrån skägget,
::Ekorr-granen från hans panna,
::Furan, barrklädd från hans tänder.

::Nu sin stör af jern han drifver
::In i munnen på den starke,
::In uti det öppna svalget
::80. Mellan käkarne som gnissla,
::Yttrar dessa ord och säger:
::"Menskans träl, stå upp ur hvilan,
::Ur din slummer under jorden,
::Ur den långa sömn du sofvit!"

::Wipunen, den sångförfarne,
::Vaknar genast upp ur sömnen,
::Känner att han hårdt är träffad,
::Plågas af en häftig smärta,
::Biter uti Wäinös jernstör,
::90. I det öfra, mjuka jernet,
::Kan dock icke stålet bita,
::Icke äta jernets hjerta.

::Härvid, medan Wäinämöinen
::Tätt vid munnens rand har stannat,
::Snafvar han med högra foten,
::Slinter plötsligt med den venstra
::In i gapet på den gamle,
::Halkar ned uti hans käftar.

::Wipunen, den sångförfarne,
::100. öppnar straxt sin mun än mera,
::Vidgar sina begge käftar,
::Slukar mannen och hans klinga,
::Sväljer ner uti sin strupe
::Gamle trygge Wäinämöinen.

::Wipunen, den sångförfarne,
::Tar till orda nu och säger:
::"Mycket jag i tiden ätit,
::Ätit får och ätit getter,
::Ätit en och annan gallko,
::110. Ätit mången galt derjemte,
::Dylik spis jag dock ej smakat,
::Aldrig än en sådan munsbit!"

::Sjelf den gamle Wainämöinen
::Tog till orda nu och sade:
::Nu min ofärd tyckes stunda,
::Nödens dag tycks nu sig närma.
::Uti denna Hiisis håla,
::Uti denna Kalmas kätta!"
::
::Eftertänkte, öfverlade,
::120. Hur han här sig borde skicka;
::Wäinö bar en knif i bältet,
::Med ett brokigt skaft af masur,
::Häraf gjorde han en farkost,
::Skapade en båt, med vishet,
::Rodde upp och ner med båten
::Ifrån tarm till tarm beständigt;
::Genom alla inre gångar,
::Genom hvarje vrå han framgled.

::Wipunen, den gamle sångarn,
::130. Härom ej sig stort bekymrar,
::Men den gamle Wäinämöinen
::Reder sig att börja smida,
::Företager sig att hamra:
::Gör en smedja af sin skjorta,
::Bälgar utaf skjortans ärmar,
::Af sin pels en pust han bildar,
::Bälgens rör af sina byxor,
::Rörets mun af sina strumpor;
::Knäet han till städ begagnar
::140. Och till slägga armens båge.

::Smider raskt och hamrar ifrigt,
::Under klang och dån och rassel,
::Utan att om natten hvila,
::Utan uppehåll om dagen,
::I den starke mannens mage,
::I den kraftuppfylldes sköte.

::Wipunen, den sångförfarne,
::Sjelf till orda tog och sade:
::"Hvem bland männer kan du vara,
::150. Hvilken ur de hjeltars skara?
::Hundra hjeltar har jag slukat,
::Bragt om lifvet tusen männer,
::Har dock ej din like slukat!
::Kolen stiga mig i munnen,
::Bränder träda på min tunga,
::Jernets slagg uti min strupe.

::"Fly, vidunder, vandra hädan,         ''Sånger för aflägsnande af plågor" v. 157—504.
::Drag åstad, du landets plåga,
::Innan jag din moder uppsökt,
::160. Vändt mig till den ålderstigna!
::Om jag åt din moder säger,
::Yppar detta för den gamla,
::Får din moder mer att göra,
::Större blir den gamlas möda,
::När sig sonen illa skickar,
::Barnet skada förorsakar.

::"Icke vet jag det med visshet,
::Ej egentligen jag inser,
::Hvadan du är hitslängd, Hiisi,
::170. Hvadan du, förvägne, kommit
::För att bita här och fräta,
::För att gnaga, för att äta?
::Är du en af skaparn alstrad,
::En af Gud mig pålagd sjukdom,
::Eller ock ett verk af menskor,
::Frambragt, hitbragt af en annan,
::Är för någon lön du tingad,
::Vunnen kanske för betalning?

::"Om du är af skaparn alstrad,
::180. En af Gud mig pålagd sjukdom,
::Anförtror jag mig åt skaparn,
::Och på Gud jag mig förlitar:
::Gud ej öfverger de goda,
::Skaparn ej förgör de vackra.

::"Om du är ett verk af menskor,
::En af andra frambragt plåga,
::Får jag nog ditt ursprung veta,
::Stället, der engång du föddes!"

::"Derifrån är plågan kommen,
::190. Derifrån har smittan utgått:
::Från de vise männens nejder,
::Från de sångförfarnes trakter,
::Från de onde andars hemvist,
::Från de fält, der trollmän dväljas,
::Långt från Kalmas öde moar,
::Från den fasta jordens inre,
::Från de döde männens boning,
::Från de hädangångnes gårdar,
::Från den mull, som pösig sväller,
::200. Från den mark, som jemnt är upprörd,
::Från det grus, som rörs i hvirflar,
::Från den lösa sand, som gnisslar,
::Från lågländta, sanka dälder,
::Från de kärr, der mossa saknas.
::Från den löst uppsvällda gungflyn,
::Och från källor, hvilka sorla,
::Ifrån Metsä-Hiisis håla,
::Ifrån fem bergstoppars klyftor,
::Ifrån kopparbergets hjessa,
::210. Från det malmuppfyllda fjellet,
::Ifrån granar, hvilka susa,
::Furor, som för vinden brusa,
::Från en murken martalls krona,
::Från i toppen ruttna tallar,
::Från den trakt, der räfvar skrika,
::Från den mo, der elgar jagas,
::Ifrån björnens stenrös-grotta,
::Från dess håla mellan klippor,
::Från det fjerran Pohjas gränser,
::220. Från det vida Lapplands marker,
::Ifrån sveder utan löfskott,
::Från ännu ej plöjda marker,
::Ifrån krigets vida sträckor,
::Från de fält, der männer kämpa,
::Från det vissna gräs som prasslar,
::Från det varma blod, som ryker,
::Från det vida hafvets fjärdar,
::Från dess stora, öppna sträckor,
::Från hafsbottnens svarta gyttja,
::230. Från ett djup af tusen famnar,
::Från de strida strömmars brusning,
::Från de hvirflar, hvilka sjuda,
::Från den vilda Rutja-forsen,
::Från det starka vattenfallet,
::Från den bakre deln af himmeln,
::Från regnlösa skyars kanter,
::Från vårvindens väg i rymden,
::Från den plats, der stormen sofver.

::"Har då derifrån du kommit,
::240. Är det derifrån du fastnat
::In uti ett skuldlöst hjerta,
::In i ett obrottsligt sköte,
::För att gnaga här och äta,
::För att rista, för att fräta?

::"Vik då hädan, Hiisis spårhund,
::Digna ner, du Manas racka,
::Fly, du lede, ur mitt sköte,
::Bortgå, odjur, ur min lefver,
::Upphör att mitt hjerta fräta,
::250. Att min mjelte undergräfva,
::Att min mage genombråka,
::Att uppskaka mina lungor,
::Att min nafle söndergnaga,
::Att besvära mina sidor,
::Att min ryggrad genomfara,
::Att i mina höfter hugga!

::"Om ej jag har mannakrafter,
::Vill en starkare jag sända,
::För att plågan undanrödja,
::260. Den förfärliga förgöra!

::"Jordens mödrar upp jag kallar.
::Väcker åkerns äldste värdar.
::Alla svärdsmän upp ur marken.
::Alla ryttare ur sanden,
::Till mitt stöd och till min styrka.
::Till mitt värn och till mitt bistånd.
::Under dessa svåra mödor.
::Under dessa hårda plågor.

::"Om du detta dock ej aktar,
::270. Om för dessa ej du viker,
::Kom då, skog, med dina kämpar.
::Enris-snår, med dina skaror,
::Res dig, tallskog, med ditt husfolk.
::Insjö, med din barnaskara,
::Kommen, hundra män med klingor,
::Tusen jernbeklädde hjeltar,
::För att denne Hiisi hugga,
::För att denne Juutas krossa!

::"Om ej detta ens du aktar,
::280. Om du ej det minsta viker,
::Stig då upp, du vattnets moder,
::Höj din mössa blå ur vågen,
::Höj din fina fåll ur källan,
::Upp ur dyn ditt rena anlet,
::Att mig svage hjelte värna,
::Att mig klene man beskydda,
::Att jag skuldfri ej förtäres,
::Icke utan sjukdom dödas!

::"Om ej detta ens du aktar,
::290. Om du ej en hårsmån viker:
::Kom, naturens höga dotter,
::Kom, du sköna, gyllne moder,
::Som är äldst bland alla qvinnor,
::Tidigast bland alla mödrar,
::Kom att dessa smärtor skåda,
::Att afvända nödens dagar,
::Att afvältra denna börda,
::Att aflägsna denna smitta!

::"Och om detta ej du aktar,
::300. Om du ej en hårsmån viker:
::Kom, från himlens nafle, Ukko,
::Kom från kanten af ditt åskmoln!
::Skynda hit, der du behöfves,
::Närma dig, då hit du kallas,
::Att det onda undanjaga,
::Trolldoms-skadorna fördrifva
::Med din eldigt skarpa klinga,
::Med ditt svärd, som blixtar ljungar!

::"Fly, vidunder, vandra hädan,
::310. Vik ifrån mig, landets plåga!
::Här för dig en plats ej finnes,
::Äfven om du plats behöfde:
::Red ditt hemvist annorstädes,
::Flytta längre bort din bostad,
::Der din värd sig uppehåller
::Och der din värdinna vandrar!

::"När du sedan dit har kommit,
::Hunnit målet för din vandring,
::Uppnått dem som fram dig alstrat,
::320. Dem som bragt dig uti dagen,
::Låt då märka att du kommit,
::Gif dem då ett hemligt tecken,
::Dundra såsom åskan dundrar,
::Blänk som blixtens ljungeld blänker,
::Undansparka gårdens portar,
::Rif ett bräde bort från fönstret
::Och förflytta dig i stugan,
::Fladdra in liksom en hvirfvel,
::Grip dem baktill uti foten,
::330. Invid hälen, der den smalnar,
::Värdarne längst bort i hörnet
::Och värdinnorna i dörrvrån;
::Utgräf ögonen på värden,
::Sönderslå värdinnans hufvud,
::Krök till krokar deras fingrar,
::Vrid på sned hvartenda hufvud!

::"Vore detta ej tillräckligt,
::Flyg som tuppen då till tåget,
::Som en kyckling fram till gården,
::340. Med ditt bröst emot dess sophög,
::Nedslå hästen i dess spilta,
::Boskapen i ladugården,
::Nedtryck hornen uti smutsen,
::Svansen ner mot golfvets plankor,
::Vräng på snedden djurens ögon,
::Kringvrid hastigt deras nackar!

::"Om dig stormen hitfört, sjukdom,
::Om af strömmen hit du hemtats,
::Om en vårvind fram dig burit,
::350. Om af frost och köld du hitbragts,
::Må du stormens stråt beträda,
::Fly längs vårens vindars slädväg,
::Utan att i träden hvila,
::Att i någon al dig sätta,
::Bort till kopparbergets hjessa,
::Till det malmuppfyllda fjellet,
::Att dig stormen der må vagga,
::Vårens vind dig der må vårda!

::"Om från fästets rymd du kommit,
::360. Från regnlösa skyars kanter,
::Stig då åter upp mot himlen,
::Höj dig upp mot fästets rymder,
::Till de moln, som droppar stänka,
::Upp till stjernorna, som tindra,
::Att som eld deruppe brinna,
::Att i form af gnistor spraka
::Uppå solens vandringsbana
::Och der månens ring sig hvälfver!

::"Är du bragt af vattnets vågor,
::370. Hitförd utaf hafvets böljor,
::Återvänd då ner i vattnet,
::Stig ånyo ner i böljan,
::Ner till gyttje-slottets kanter,
::Ner på vatten-åsens skuldror.
::Att af hafvets vågor vaggas,
::Af det djupa vattnet gungas!

::"Om du är från Kalmas moar,
::Från de hädangångnes hemvist,
::Uppsök då ditt hem ånyo,
::380. Återvänd till Kalmas gårdar,
::Till dess mull, som pösig sväller.
::Till dess mark, som jemnt är upprörd,
::Uti hvilken skaror stupa,
::Starke männers hopar sjunka!

::"Om du, oförsynte, kommit
::Ifrån Metsä-Hiisis håla,
::Från hans boning, byggd af tallar,
::Från hans hem, af furor timradt,
::Manar jag dig dit tillbaka,
::390. Bort till Metsä-Hiisis håla,
::Till hans hem, af furor timradt,
::Till hans boning, byggd af tallar,
::Att du der må bo och vistas,
::Ända tills dess tiljor ruttna,
::Svamp utur dess väggar vexer,
::Taket upptill sammanstörtar!

::"Dit jag äfven dig besvärjer,
::Dit jag manar dig, du lede:
::Till den gamle björnens ide,
::400. Till björninnans bo, den gamlas,
::Bort till låga, sanka dälder,
::Till de kärr, som aldrig tina,
::Till den ständigt lösa gungflyn,
::Ner i lätt upprörda källor,
::Sjöar, hvarest fisk ej finnes,
::Helt och hållet aborrlösa!

::"Om ej der en plats du finner,
::Längre bort jag dig besvärjer:
::Bort till Pohjas fjerran gränser,
::410. Till det vidtutsträckta Lappland,
::Bort till sveder utan löfskott,
::Till ännu ej plöjda marker,
::Der ej sol, ej måne finnes
::Der ej dagen gryr i öster!
::Skönt är der för dig att vara,
::Ljuft det blir dig der att vandra:
::Elgar man i träden upphängt,
::Stora renar der man nedgjort,
::Till den hungriges förtäring,
::420. Till den lystne mannens mättnad.

::"Dit jag äfven dig besvärjer,
::Manar dig, och dig fördrifver:
::Till den strida Rutja-forsen,
::Hvirfveln, som af lågor sjuder,
::Dit de höga träden stupa,
::Tallar ner med roten rulla,
::Hela stora furor störta,
::Träd med rika kronor falla;
::Simma der, du onde hedning,
::430. Uti forsens vilda vågsvall,
::Hvirfla i de vida vattnen,
::Bygg och bo bland trängre böljor!

::"Om ej der en plats du finner,
::Vill jag dig ännu besvärja
::Till den svarta Tuoni-elfven,
::Den evärdeliga strömmen,
::Derifrån du aldrig slipper,
::Aldrig här i tiden kommer,
::Förrän dig jag sjelf befriar,
::440. Förrn jag nalkas till din räddning,
::Färdas fram mod nio gumsar,
::Dem en enda tacka burit,
::Närmar mig med nio oxar,
::Dem en enda ko har framfödt,
::Åker fram med nio hingstar,
::Dem att enda sto har kastat.

::"Men om skjuts du skulle önska,
::Om du häst begär för färden,
::Skall jag nog dig skjuts förskaffa,
::450. Ger dig gerna häst för färden:
::Hiisi har en präktig fåle,
::En med eldröd man, på fjellet,
::Som ur nosen lågor frustar,
::Flåser flammor fram ur munnen;
::Utaf jern dess hofvar äro.
::Fötterna af stål beredda,
::Lätt de springa uppför backar,
::Ledigt uppför däldens branter,
::Om blott ryttaren är duglig,
::460. Om han drifver på med ifver.

::"Men är detta ej tillräckligt,
:: Skaffa skidor då af Hiisi,
::Sök dig alträds-don hos Lempo,
::Hemta stafven hos den onde!
::Skida så kring Hiisis marker,
::Ila genom Lempos lunder,
::Raskt kring Hiisis alla marker,
::Kring den ondes marker högljudt;
::Ligger någon sten i vägen,
::470. Må den sprängas uti stycken;
::Spärras vägen utaf ruskor,
::Må de brista uti bitar;
::Står en hjelte midt på vägen,
::Må du honom undanskjuta!

::"Öfverflödige, drag hädan,
::Far, du onde, dina färde,
::Innan dagen åter randas,
::Förrn Guds morgonrodnad uppgår,
::Förrän solen upp sig höjer,
::480. Förrän hanen höres gala;
::Nu är tid för dig att bortgå,
::Att, du onde, hädan draga;
::Månen lyser dig på färden,
::Skiner på den stråt du vandrar!

::"Om du ej nu genast viker,
::Om du, hund, ej drager hädan,
::Får jag utaf örnen näfvar,
::Hvassa klor af blod-utsugarn,
::Tänger, som i köttet knipa,
::490. Fötter, greniga, af höken,
::Hvarmed jag dig, onde, griper,
::Dig för evigt tuktar, niding,
::Tills ej mer ditt hufvud röres
::Och ej andan mer du drager.

::"Fordom vek ju äfven Lempo,
::Fastän alstrad af en moder,
::Vek, när man om Gud fick kunskap,
::När sitt bistånd skaparn sände;
::Skall ej äfven du då vika,
::500. Som ej framfödts af en moder,
::Du, en hund, som herre saknar,
::Racka, som ej moder eger,
::Nu, vid denna tidens slutpunkt,
::Medan denna måne svinner!"

::Gamle trygge Wäinämöinen
::Tog till orda nu och sade:
::"Godt det är mig här att vara.
::Nöjsamt jag min tid fördrifver:
::Bröd jag får utaf din lefver,
::510. Fettet sofvel ger till lefvern;
::Lungorna till kokning duga,
::Späcket kan som mat förtäras!

::"Jag mitt smedjestäd förlägger
::Djupare uti ditt hjerta;
::Starkare jag slår min slägga
::Mot de allra värsta ställen,
::Att du aldrig mer mig slipper,
::Ej så länge tiden varar,
::Om ej ord jag får förnimma,
::520. Trolldoms-formler af dig lära,
::Ord tillfyllest af dig höra,
::Tusen ämnen för att sjunga,
::Och ej orden hemlighållas,
::Trolldoms-formlerna ej döljas,
::Deras kraft ej göms i jorden,
::Fastän trollkarln sjelf har bortgått."

::Wipunen, den sångförfarne,
::Han, den gamle, starke mannen,
::Som i munnen visdom gömde
::530. Och oändlig kraft i bröstet,
::Uppslog kistan, full af trollord,
::Öppnade sin sångar-låda,
::För att sjunga goda qväden,
::Fram de bästa sånger lägga,
::Dessa djupa ursprungs-runor,
::Dessa ord om tidens upphof,
::Dem ej hvarje barn kan sjunga,
::Dem ej hvarje hjelte fattar,
::Här i dessa onda dagar,
::540. Detta tidehvarf som viker.

::Ursprungsord han sjöng grundenligt,
::Trolldoms-runor uti ordning,
::Sjöng, hur enligt skaparns vilja
::Och allsmäktiga befallning,
::Luften ur sig sjelf blef framfödd,
::Vattnet sig från luften skilde,
::Jorden sig ur vattnet höjde,
::Och ur jorden allt, som vexer;
::Sjöng hur månen blifvit danad,
::550. Huru soln på fästet sattes,
::Huru luftens stolpar restes
::Och på himlen stjernor ströddes.

::Wipunen, den sångförfarne,
::Sjöng med vishet nu förvisso:
::Aldrig har väl hörts och skådats,
::Aldrig nå'nsin här i tiden,
::Den som bättre kunnat sjunga,
::Som en högre konst besutit;
::Orden stego från hans läppar,
::560. Tungan talte lika lifligt
::Som en fåle benen svänger.
::Springarn sina hofvar lyfter.

::Sjunger dagarne igenom.
::Natt på natt förutan afbrott;
::Solen stannar för att höra,
::Gyllne månen står och lyssnar.
::Vågorna på fjärden tystna,
::Böljorna i vikens böjning,
::Floder höra upp att svalla,
::570. Rutjas fors ej längre brusar,
::Wuoksi hejdas uti loppet,
::Jordan-flodens vågor stanna.

::Derpå gamle Wäinämöinen,
::Då han orden nu fått höra,
::Då har trollord fått tillfyllest,
::Då han lärt sig goda formler,
::Började sig bort begifva,
::Ut ur Wipunens mun, den gamles
::Ur den starke mannens mage,
::580. Ur den maktförseddes sköte.

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"O du Antero Wipunen,
::Öppna nu den vida munnen,
::Upplåt dina breda käftar,
::Att jag ur din mage slipper
::För att hemåt mig begifva!"

::Wipunen, den sångförfarne,
::Sjelf till orda tog och sade:
::"Många ting jag ätit, druckit,
::590. Tusen ämnen har jag slukat,
::Men ännu ej något sådant
::Som den gamle Wäinämöinen;
::Väl du gjort då hit du kommit,
::Bättre gör du då du bortgår!"

::Wipunen, den sångförfarne,
::Öppnade det breda gapet,
::Vidgade sin mun än mera,
::Upplät sina vida käftar;
::Men den gamle Wäinämöinen
::600. Ur den vises mun sig höjde,
::Ur den starke mannens mage,
::Ur den maktförseddes sköte,
::Framgled hastigt ut ur munnen,
::Nedsteg nu på mon med lätthet,
::Lika vig som gyllne ekorn,
::Som en mård med gyllne bringa.

::Nu på väg han sig begifver,
::Kommer så till smedens smedja.
::Sade smeden Ilmarinen:
::610. "Har du orden nu förnummit,
::Har du lärt dig goda trollord,
::Hvarmed båtens sidor fogas,
::Akterbogen sammanfästes
::Och din farkosts förstäf reses?"

::Gamle trygge Wäinämöinen
::Sjelf till orda tog och sade:
::"Hundra ord jag har förnummit:
::Tusen ämnen för att sjunga;
::Orden har jag bragt i dagen,
::620. Hemtat upp dem ur det dolda."

::Derpå till sin båt han trädde.
::Till sin sinnrikt redda verkstad,
::Fick sin goda farkost färdig,
::Sammanfaste sjelfva borden
::Och fulländade dess bakstam,
::Fick också dess förstäf upprest:
::Otäljd formade sig båten,
::Utan att en spån sig löste.
</blockquote>
 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Karl Collan]]
[[Kategori:Finsk mytologi]]

@@ Linje 10: / Linje 10: @@
-[[Fil:Väinämöinen2.jpg|thumb|300px|<center>'''Väinämöisen''' <br> Maleri af ''Akseli Gallen-Kallela''</center>]]
+[[Fil:Väinämöinen2.jpg|thumb|300px|<center>'''Väinämöinen''' <br> Maleri af ''Akseli Gallen-Kallela''</center>]]
 <center>'''[[Finsk religion og mytologi|Temaside: Finsk religion og mytologi]]'''
@@ Linje 156: / Linje 156: @@
 ::Wipunen, den sångförfarne,
-::<FONT COLOR=grey><small>100.</small></FONT> öppnar straxt sin mun än mera,
+::<FONT COLOR=grey><small>100.</small></FONT> Öppnar straxt sin mun än mera,
 ::Vidgar sina begge käftar,
 ::Slukar mannen och hans klinga,

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 27. mai 2024 kl. 15:27
Linje 1:		Linje 1:
−	{\| ~~class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"~~	+	[[Fil:Väinämöinen2.jpg\|thumb\|300px\|<center>'''Väinämöisen''' <br> Maleri af ''Akseli Gallen-Kallela''</center>]]
−	\|~~- style="background-color:#e9e9e9"~~
−	~~!align="~~center~~" valign="top" width="40%" \|~~ '''~~Velg språk~~''' ~~!!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="~~center~~" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk~~
−	\|-
−	~~! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif\|32px\|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link=Kalevala (Castrén)~~]] !!
−	\|-
−	~~! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Sjuttonde Sången (Kalevala, Collan)]] !!~~
−	\|-
−	\|}

Sjuttonde Sången (Kalevala, Collan) - Revisjonshistorikk

Carsten på 22. jun. 2024 kl. 14:01

Jesper på 27. mai 2024 kl. 15:29

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 27. mai 2024 kl. 15:27

Carsten: Sjuttonde Sången (Kalevala, Collan)

@@ Linje 788: / Linje 788: @@
 [[Kategori:Tekster på svensk]]
 [[Kategori:Karl Collan]]
-[[Kategori:Finsk mytologi]]
+[[Kategori:Finsk-ugrisk mytologi]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 27. mai 2024 kl. 15:28
Linje 1:		Linje 1:
−	~~[[Fil~~:~~Väinämöinen2.jpg~~\|~~thumb\|300px~~\|~~<center>~~'''~~Väinämöisen~~''' ~~<br> Maleri af ''Akseli Gallen~~-~~Kallela''</center>~~]]	+	{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
		+	\|- style="background-color:#e9e9e9"
		+	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
		+	\|-
		+	! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif\|32px\|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link=Kalevala (Castrén)]] !!
		+	\|-
		+	! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Sjuttonde Sången (Kalevala, Collan)]] !!
		+	\|-
		+	\|}