Tors hammare - Revisjonshistorikk

Jesper på 5. feb. 2019 kl. 15:27

2019-02-05T15:27:17Z

JJ.Sandal på 5. feb. 2019 kl. 12:46

2019-02-05T12:46:44Z

JJ.Sandal på 5. feb. 2019 kl. 12:45

2019-02-05T12:45:16Z

Magnus på 4. feb. 2019 kl. 19:12

2019-02-04T19:12:45Z

Magnus på 4. feb. 2019 kl. 19:07

2019-02-04T19:07:21Z

Magnus på 4. feb. 2019 kl. 18:49

2019-02-04T18:49:23Z

Magnus på 4. feb. 2019 kl. 18:42

2019-02-04T18:42:24Z

Magnus på 4. feb. 2019 kl. 18:24

2019-02-04T18:24:03Z

Magnus på 4. feb. 2019 kl. 18:12

2019-02-04T18:12:40Z

Magnus på 4. feb. 2019 kl. 18:10

2019-02-04T18:10:23Z

@@ Linje 10: / Linje 10: @@
 <center>
 '''<big><big>Tors hammare</big></big><br><small>Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens månadsblad</small>'''<br><small>april 1872</small><br>
-Hans Hildebrand
+[[Hans Olof Hildebrand biografi|Hans Hildebrand]]
 </center>
@@ Linje 54: / Linje 54: @@
 [[Kategori:Torshammer]]
 [[Kategori:Artikler]]

@@ Linje 52: / Linje 52: @@
 [[Kategori:Alfabetisk indeks]]
 [[Kategori:Tekster på svensk]]
 [[Kategori:Artikler]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 5. feb. 2019 kl. 12:45
Linje 1:		Linje 1:
		+	{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
		+	\|- style="background-color:#e9e9e9"
		+	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
		+	\|-
		+	! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link=Tors hammare]] !!
		+	\|-
		+	\|}
		+
		+
	<center>		<center>
	'''<big><big>Tors hammare</big></big><br><small>Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens månadsblad</small>'''<br><small>april 1872</small><br>		'''<big><big>Tors hammare</big></big><br><small>Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens månadsblad</small>'''<br><small>april 1872</small><br>

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 4. feb. 2019 kl. 19:12
Linje 40:		Linje 40:

	<references />		<references />
		+
		+	[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
		+	[[Kategori:Tekster på svensk]]
		+	[[Kategori:Artikler]]

@@ Linje 1: / Linje 1: @@
 <center>
-'''Tors hammare<br><small>Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens månadsblad</small>'''<br><small>april 1872</small><br>
+'''<big><big>Tors hammare</big></big><br><small>Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens månadsblad</small>'''<br><small>april 1872</small><br>
 Hans Hildebrand
 </center>

@@ Linje 25: / Linje 25: @@
 [[Fil:Bilde-hammer.jpg|frameless|center|600px|'''']]
-. En Slägga af silfver, hängande i en ring (fig. 24), funnen på 1770-talet i Täby socken, Roslagen (Inv. 131) 2. En hammare af silfver (fig. 25) med ett skaft, som tilltager i bredd fram emot sjelfva hammarn. Detta smycke, som hänger i en silfverkedja, hittades år 1870 å egorna till N:o 6 Pålstorp i Raus‘ socken. nordvestra Skåne, jämte fragmenter af andra silfversmycken, 7 hela och 28 brutna kufiska silfvermynt, tillhörande åren 899 -916, ett karolingiskt falskmynt samt ett skadadt och utnött; tyskt kejsaremynt (Inv. 4313). Fyndet kan anses tillhöra det tionde århundradet.
+. En Slägga af silfver, hängande i en ring (fig. 24), funnen på 1770-talet i Täby socken, Roslagen (Inv. 131)
 . Silfverhammare (fig. 26), som betydligt afviker från det ursprungliga utseendet. Någon begränsning finnes ej mer mellan skaftet och den egentliga hammarn, hvarjämte det hela förtunnats. De med puns inslagne trepunkterade trianglarne förekomma ganska ofta på den senare hednatidens smycken. Originalet hittades år 1729 i Skåne jämte angelsaksiska och tyska mynt samt brutna silfversmycken (Inv. 116). Ett annat hammarsmycke, detta likt, men mindre (Inv. 2310), är funnet likaledes i Skåne (Assarstorp, Gärdslöfs socken, Vemmenhögs härad) jämte angelsaksiska mynt från konung Etelred (regerade första gången 978—1013, andra gången 1014—1016).

@@ Linje 22: / Linje 22: @@
 Men man satte icke allenast hammarmärket som ett skyddande tecken på hus, bohag o. s. v., utan man bar det på sig, så som man i vara dagar bär ett kors på bröstet. Åtminstone visa fynden ofta hängsmycken i mer eller mindre uppenbar hammarform, för hvilka man svårligen kan finna en rimligare förklaring än den symboliskt-religiösa. De hufvudformer som förekomma i Statens Historiska Museum äro följande.
-[[Fil:Bilde-hammere.jpg|frameless|center|400px|'''']]
+[[Fil:Bilde-hammere.jpg|frameless|center|600px|'''']]
 . En Slägga af silfver, hängande i en ring (fig. 24), funnen på 1770-talet i Täby socken, Roslagen (Inv. 131) 2. En hammare af silfver (fig. 25) med ett skaft, som tilltager i bredd fram emot sjelfva hammarn. Detta smycke, som hänger i en silfverkedja, hittades år 1870 å egorna till N:o 6 Pålstorp i Raus‘ socken. nordvestra Skåne, jämte fragmenter af andra silfversmycken, 7 hela och 28 brutna kufiska silfvermynt, tillhörande åren 899 -916, ett karolingiskt falskmynt samt ett skadadt och utnött; tyskt kejsaremynt (Inv. 4313). Fyndet kan anses tillhöra det tionde århundradet.

@@ Linje 1: / Linje 1: @@
-Tors hammare.
+<center>
-Av Hans Hildebrand, publisert i Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens månadsblad, april 1872.
+'''Tors hammare<br><small>Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens månadsblad</small>'''<br><small>april 1872</small><br>
@@ Linje 17: / Linje 19: @@
 I följd af Tors helgande betydelse för det menskliga lifvet, hvarvid hammarn spelade en framstående rol, ty med hammarn vigdes bruden och med honom helgades bålet, på hvilket den dödes lik brändes, ligger det ganska nära till hands, att Tors hammare skulle få en alllmänt antagen symbolisk betydelse. Något sådant har man ock förmodat, men man har kommit på villospår, i det man sökt Tors hammarmärke i hakkorset [[Fil:Bilde-hakekors.jpg|frameless||20px|'''']].
-Bland andra har etatsrådet Müller i Köpenhamn uttalat sig mot denna tolkning, och han har visat, att hakkorset måste beteckna en gudom, hvars kraft genomgår verlden och sätter henne i rörelse, — något som mera passar in på Odin — samt att vi snarare i tecknet [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||15px|'''']] hafva att se Tors hammarmärke.<ref>Han lemnar dock osagd, om detta [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||15px|'''']] i Norden ursprungligen förestält en hammare, eller om hammarenamnet blifvit tillagdt ett äldre symboliskt tecken, ty [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||15px|'''']] har inom den gamla verlden stor spridning och hög ålder. Enligt min äsigt, är den förra af dlessa uppfattningar fullt befogad. </ref> I Nord-Tyskland ritas ännu till skydd för hus och boskap detta märke, icke fyrarmadt, som hakkorset, utan trearmadt, som det höfves en hammare med det från hans midt utgående skaftet.
+Bland andra har etatsrådet Müller i Köpenhamn uttalat sig mot denna tolkning, och han har visat, att hakkorset måste beteckna en gudom, hvars kraft genomgår verlden och sätter henne i rörelse, — något som mera passar in på Odin — samt att vi snarare i tecknet [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||15px|'''']] hafva att se Tors hammarmärke.<ref>Han lemnar dock osagd, om detta [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||15px|'''']] i Norden ursprungligen förestält en hammare, eller om hammarenamnet blifvit tillagdt ett äldre symboliskt tecken, ty [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||15px|'''']] har inom den gamla verlden stor spridning och hög ålder. Enligt min äsigt, är den förra af dessa uppfattningar fullt befogad. </ref> I Nord-Tyskland ritas ännu till skydd för hus och boskap detta märke, icke fyrarmadt, som hakkorset, utan trearmadt, som det höfves en hammare med det från hans midt utgående skaftet.
 Men man satte icke allenast hammarmärket som ett skyddande tecken på hus, bohag o. s. v., utan man bar det på sig, så som man i vara dagar bär ett kors på bröstet. Åtminstone visa fynden ofta hängsmycken i mer eller mindre uppenbar hammarform, för hvilka man svårligen kan finna en rimligare förklaring än den symboliskt-religiösa. De hufvudformer som förekomma i Statens Historiska Museum äro följande.
 . En Slägga af silfver, hängande i en ring (fig. 24), funnen på 1770-talet i Täby socken, Roslagen (Inv. 131) 2. En hammare af silfver (fig. 25) med ett skaft, som tilltager i bredd fram emot sjelfva hammarn. Detta smycke, som hänger i en silfverkedja, hittades år 1870 å egorna till N:o 6 Pålstorp i Raus‘ socken. nordvestra Skåne, jämte fragmenter af andra silfversmycken, 7 hela och 28 brutna kufiska silfvermynt, tillhörande åren 899 -916, ett karolingiskt falskmynt samt ett skadadt och utnött; tyskt kejsaremynt (Inv. 4313). Fyndet kan anses tillhöra det tionde århundradet.

@@ Linje 17: / Linje 17: @@
 I följd af Tors helgande betydelse för det menskliga lifvet, hvarvid hammarn spelade en framstående rol, ty med hammarn vigdes bruden och med honom helgades bålet, på hvilket den dödes lik brändes, ligger det ganska nära till hands, att Tors hammare skulle få en alllmänt antagen symbolisk betydelse. Något sådant har man ock förmodat, men man har kommit på villospår, i det man sökt Tors hammarmärke i hakkorset [[Fil:Bilde-hakekors.jpg|frameless||20px|'''']].
-Bland andra har etatsrådet Müller i Köpenhamn uttalat sig mot denna tolkning, och han har visat, att hakkorset måste beteckna en gudom, hvars kraft genomgår verlden och sätter henne i rörelse, — något som mera passar in på Odin — samt att vi snarare i tecknet [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||20px|'''']] hafva att se Tors hammarmärke.<ref>Han lemnar dock osagd, om detta BILDE i Norden ursprungligen förestält en hammare, eller om hammarenamnet blifvit tillagdt ett äldre symboliskt tecken, ty [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||20px|'''']] har inom den gamla verlden stor spridning och hög ålder. Enligt min äsigt, är den förra af dlessa uppfattningar fullt befogad. </ref> I Nord-Tyskland ritas ännu till skydd för hus och boskap detta märke, icke fyrarmadt, som hakkorset, utan trearmadt, som det höfves en hammare med det från hans midt utgående skaftet.
+Bland andra har etatsrådet Müller i Köpenhamn uttalat sig mot denna tolkning, och han har visat, att hakkorset måste beteckna en gudom, hvars kraft genomgår verlden och sätter henne i rörelse, — något som mera passar in på Odin — samt att vi snarare i tecknet [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||20px|'''']] hafva att se Tors hammarmärke.<ref>Han lemnar dock osagd, om detta [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||40px|'''']] i Norden ursprungligen förestält en hammare, eller om hammarenamnet blifvit tillagdt ett äldre symboliskt tecken, ty [[Fil:Bilde-t.jpg|frameless||20px|'''']] har inom den gamla verlden stor spridning och hög ålder. Enligt min äsigt, är den förra af dlessa uppfattningar fullt befogad. </ref> I Nord-Tyskland ritas ännu till skydd för hus och boskap detta märke, icke fyrarmadt, som hakkorset, utan trearmadt, som det höfves en hammare med det från hans midt utgående skaftet.
 Men man satte icke allenast hammarmärket som ett skyddande tecken på hus, bohag o. s. v., utan man bar det på sig, så som man i vara dagar bär ett kors på bröstet. Åtminstone visa fynden ofta hängsmycken i mer eller mindre uppenbar hammarform, för hvilka man svårligen kan finna en rimligare förklaring än den symboliskt-religiösa. De hufvudformer som förekomma i Statens Historiska Museum äro följande.