Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

2024-05-07T15:25:17Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 7. mai 2024 kl. 15:23

2024-05-07T15:23:10Z

Carsten: Tredje Sången (Kalevala, Collan)

2024-05-03T04:57:02Z

Tredje Sången (Kalevala, Collan)

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Kalevala (Castrén)]] !!
|-
! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Tredje Sången (Kalevala, Collan)]] !!
|-
|}

[[Fil:Sång 3 (Gallen-Kallela).jpg|thumb|300px|<center>Illustration til Tredje Sången, af Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) </center>]]

<center>'''[[Finsk religion og mytologi|Temaside: Finsk religion og mytologi]]'''

<big><big>'''[[Kalevala (Collan)| Kalevala]]'''</big></big>

 öfversatt af '''Karl Collan'''

<big><big><big>'''Tredje Sången'''</big></big></big></center>

-----

 '''Tredje Sången'''. Wäinämöinen blir genom sin sångkonst vida berömd: 1—20. — Joukahainen begifver sig ut att i sång täfla med Wäinämöinen, men då denne är honom öfverlägsen, utmanar han Wäinämöinen till strid och förtörnar honom genom smädefulla ord, tills han omsider blir sjungen ner i ett kärr: 21—330. — Joukaliainen råkar nu i stor nöd och lofvar sin syster Aino till maka åt Wäinämöinen, som nu löser honom ur kärret: 331—476. — Joukahainen återvänder sorgsen hem och omtalar utgången för sin moder: 477—524. — Modren gläder sig högeligen öfver att få Wäinämöinen till svärson, men Aino gripes af oro och brister i tårar: 525 —580.
 

-----

<blockquote>
::Gamle trygge Wäinämöinen
::Lefver framåt ut i tiden
::Uppå Wäinö-hemmets sveder,
::Uppå Kalevalas moar.
::Sjunger sina goda sånger,
::Qväder dem med konst och insigt;
::Sjunger dagarne igenom,
::Natt på natt förutan afbrott
::Om förgångna tiders minnen,
::10. Djupa ursprungsord från fordom,
::Dem ej hvarje barn kan sjunga,
::Icke hvarje hjelte fattar
::Här i dessa onda dagar,
::Detta tidehvarf som bort flyr.

::Rykten vida kring förspordes,
::Sägner spridde sig i fjerran
::Om den gamle Wäinös sångkonst,
::Om den höge hjeltens vishet:
::Sägner spriddes långt mot söder,
::20. Hunno ända upp till Pohja.

::Det var unge Joukahainen,
::Magre ynglingen från Lappland:
::Ut i byn engång han vandrar,
::Hör då underliga rykten.
::Hör att sånger blifvit sjungna,
::Vida bättre qväden ljudit
::Uti Wäinöläs svedjelunder,
::Uppå Kalevalas moar.
::Än han sjelf förmådde sjunga,
::30. Lärt sig qväda af sin fader.

::Högt förtörnas han häröfver,
::Afund väckes i hans sinne,
::Då i sånger Wäinämöinen
::Anses honom öfverlägsen.
::In han träder till sin moder.
::Kommer till den ålderstigna.
::Säger nu sig vilja vandra,
::Längta att sig bort begifva
::Bort till Wäinö-hemmets stugor
::40. Att med Wäinämöinen täfla.
::Men hans far förbjuder honom
::Och hans moder honom nekar
::Att till Wäinölä sig begifva
::Och med Wäinämöinen täfla:
::"Der skall du med sång besvärjas
::Och med trolldomsqväden drifvas
::Djupt i snön, allt intill munnen,
::Och med händerna i luften,
::Att du ej en arm kan röra,
::50. Icke mer en fot kan vända!"

::Sade unge Joukahainen:
::"God är väl min faders kunskap,
::Ännu bättre är min moders,
::Bäst är dock min egen insigt!
::Om en täflan jag begynner,
::Om bland män jag mig försöker:
::Mina sångare jag sjunger,
::Qväder dem som mig besvärja.
::Sjunger sjeif den bäste sångarn
::60. Till den sämste ibland alla,
::Qväder sten-skor på hans fötter.
::Trädbeklädnad kring hans länder.
::På hans bröst en tyngd af stenar,
::Öfver skuldrorna en stenklump,
::Handskar utaf sten på handen,
::Hjelm af sten uppå hans hjessa."

::Ut han gick, och lydde icke,
::Tog sin egen gode vallak,
::Tog sin häst, som frustar lågor
::70. Och hvars fötter gnistor sprida:
::Hästen han i redet spände
::För sin guldbeprydda släde;
::Sjeif i släden sig han satte.
::Tog sig plats uti sin skrinda,
::Gaf sin häst ett slag med snärten,
::Med den perlbesatta pisken;
::Framåt hastar raske springarn
::Ilar dädan, lätt i loppet.

::Fram med mycket gny han färdas,
::80. Åker en dag, åker tvenne,
::Åker inpå tredje dagen;
::Nalkas på den tredje dagen
::Wäinö-hemmets svedjemarker,
::Kalevalas vida moar.

::Gamle trygge Wäinäniöinen,
::Den evärdelige siarn.
::Färdas fram på sina vägar,
::Lugn sin stråt tillryggalägger
::Öfver Wäinöläs svedjemarker,
::90. Öfver Kalevalas moar.

::Joukahainen då sig närmar,
::Möter honom uppå vägen:
::Deras stänger sammanstöta,
::Draglänk fastnar emot draglänk,
::Rankorna tillhopa häfta,
::Loka emot loka drifves.

::Här de stanna uppå vägen,
::Stanna och besinna saken;
::Svett från deras lokor dryper,
::100. Ånga står kring deras stänger.

::Gamle Wäinäniöinen frågar:
::"Af hvad slägt är du väl fostrad,
::Då så tanklöst här du kommer,
::Oförsynt emot mig åker,
::Söndrar mina böjda rankor,
::Krossar lokan, gjord af ungträd,
::Slår min släde uti stycken,
::Arma skrindan uti spillror?"

::Nu den unge Joukahainen
::110. Yttrade ett ord och sade:
::"Jag är unge Joukahainen,
::Men säg du din börd och härkomst:
::Af hvad stam är du då fostrad.
::Född af hvilket uselt följe?"

::Gamle trygge Wäinämöinen
::Nämnde nu sitt namn för honom.
::Yttrade derpå och sade:
::"Är du unge Joukahainen,
::Drag dig då en mån åt sidan,
::120. Ty du är till åren yngre!"

::Men den unge Joukahainen
::Svarar dessa ord och säger:
::"Här ej fråga är om ungdom.
::Och om ålderdom ej heller!
::Den i visdom öfverlägsne,
::Den som eger högre insigt.
::Han må stanna qvar på vägen,
::Unnan må den andre vika!
::Är du gamle Wäinämöinen,
::130. Den evärdelige sångarn,
::Må vi börja då att sjunga.
::Må vi ordets makt försöka.
::Må vi här hvarandra pröfva,
::Man mot man i sång oss mäta!"

::Gamle trygge Wäinämöinen
::Yttrar då ett ord och säger:
::"Hvad lär jag väl kunna duga
::Uti sång och annan kunskap.
::Jag, som all min tid har lefvat
::140. Här på dessa öde sveder,
::Och på hemmets åkerrenar
::Hört allenast hemmets gökar?
::Men likväl och det oaktadt:
::Säg mig, låt mig la förnimma
::Hvad du främst dig tror begripa,
::Vet dig känna framför andra?"

::Sade unge Joukahainen:
::"Kanske vet jag ett och annat!
::Detta vet jag med bestämdhet,
::150. Känner det fullkomligt säkert:
::Nära taket är hvart rökfång,
::Lågan icke långt från härden.
::Lätt är lifvet för en sjöhund.
::Skälen, som i sjön sig vältrar:
::Lax han finner rundtomkring sig.
::Slukar sik i egen närhet;
::Släta äro sikens åkrar,
::Taket jemnt i laxens boning;
::Gäddan leker under kyla,
::160. Slemmynt fisk i vinterväder;
::Aborrn, skygg, med krokig nacke,
::Simmar hösten om på djupet,
::Leker mellan grund om sommarn.
::Slår i vattnet invid stränder.

::"Om ej detta nog dig synes,
::Vet jag ännu något annat,
::Känner än en sak derjemte:
::Uti Pohja plöjs med renar,
::Men med häst i södern plöjes
::170. Och med elg längst bort i Lappland
::Pisa-bergets träd jag känner.
::Furorna på Hornas klippa:
::Stora träd bär Pisa-berget,
::Hornas klippa höga furor.

::"Trenne svåra forsar finnas,
::Trenne stora, vida sjöar,
::Trenne höga berg derjemte
::Under detta himlafäste:
::Hälläpyörä uti Häme,
::180. Kaatrakoski i Karelen
::Ha ej Wuoksi öfverträffat,
::Icke Imatra besegrat."

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Barnakunskap, qvinnoinsigt,
::Ej en skäggprydd hjeltes visdom,
::Icke ens den gifte mannens!
::Sjung mig djupa ursprungsqväden,
::Om evärdeliga ämnen!"

::Nu den unge Joukahainen
::190. Yttrade ett ord och sade:
::"Finkens ursprung väl jag känner,
::Vet att finken är en fogel,
::Och den gröna orm ett kräldjur,
::Och en fisk i vattnet girsen;
::Känner ock att jern är härdigt,
::Att den svarta mull är bitter
::Och det heta vatten plågsamt,
::Samt att elden häftigt bränner.

::"Vatten är äldst bland läkemedel
::200. Forsens skum bland trolldomssalvor
::Bland besvärjare är skaparn,
::Gud bland läkare den äldste.

::"Vattnets upphof är ur berget,
::Elden sitt från himlen leder,
::Jernet har af rost sitt ursprung,
::Kopparn sitt ur hårda klippan.

::"Våta tufvan är äldst bland marker
::Videt tidigast bland trädslag,
::Furan första byggnadsvirket;
::210. Stenen gaf den första gryta."

::Gamle trygge Wäinämöinen
::Tog till orda nu och sade:
::"Vet du kanske ännu något,
::Eller är ditt pladder slutadt?"

::Sade unge Joukahainen:
::"Än jag minnes något litet,
::Minnes vissa flydda tider,
::Då jag plöjde hafvets fåror,
::Uthögg oceanens hålor,
::220. Gräfde ut för fiskar gömslen,
::Danade de dolda djupen,
::Då jag sänkte insjövattnen,
::Vältrade tillhopa kullar,
::Sammanförde höga klippor.

::"Var dessutom femte mannen,
::Var den sjunde ibland hjeltar,
::I att dana denna jorden,
::I att luftens rymder bygga,
::I att resa luftens poster,
::230. I att bära himlabågen,
::Leda månen på sin bana,
::I att understödja solen,
::Karlavagnens bana rikta,
::Och på himlen utströ stjernor."

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Detta ljuger du förvisso;
::Ej du syntes dåförtiden,
::När som hafvets fåror plöjdes,
::Oceanens hålor höggos,
::240. Gömslen gräfdes ut för fiskar,
::När de dolda djupen gjordes,
::Och när insjövattnen sänktes,
::Kullar vältrades tillhopa,
::Höga klippor sammanfördes.

::"Icke heller såg man till dig,
::Hörde af dig lika litet,
::När som denna jord blef danad,
::När man byggde luftens rymder,
::Reste luftens höga poster,
::250. När man uppbar himlabågen,
::Ledde månen på sin bana,
::Och när solen understöddes,
::Riktning gafs åt Karlavagnen,
::Stjernor uppå himlen ströddes."

::Men den unge Joukahainen
::Svarade härtill och sade:
::"Om hos mig ej visdom finnes,
::Hos mitt svärd jag visdom söker.
::O du gamle Wäinämöinen,
::260. Sångare med breda munnen,
::Låt oss våra klingor mäta,
::Uti tvekamp svärden pröfva!"

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Icke särdeles jag rädes
::Dina svärd och all din insigt,
::Dina spjut och dina anslag,
::Men likväl och det oaktadt
::Vill mitt svärd jag icke pröfva
::I en strid med dig, du arme,
::270. Med dig, stackare, i tvekamp."

::Nu den unge Joukahainen
::Vred sin mun, sitt hufvud svängde
::Och sitt svarta hår han slängde,
::Yttrade ett ord och sade:
::"Den som ej en tvekamp vågar,
::Ej sitt svärd i strid vill pröfva,
::Jag med sång till svin förvandlar,
::Till ett djur med nedsänkt tryne;
::Slike hjeltar jag besvärjer,
::280. En åt ett håll, en åt annat,
::Drifver dem uppå en dynghög,
::Föser dem mot fähusknuten!"

::Då förtörnas Wäinämöinen,
::Grips af vrede och af blygsel;
::Sjelf begynner han att qväda,
::Företager sig att sjunga.
::Ej hans sång är barnajoller,
::Barnajoller, qvinnopladder:
::Sången är en skäggprydd hjeltes;
::290. Den ej hvarje barn kan sjunga,
::Ej bland ynglingar ens hälften,
::Ej bland fästmän tredjedelen,
::Här i dessa onda dagar,
::Detta tidehvarf som svinner.
::Väldigt qväder Wäinämöinen,
::Sjöar svalla, jorden skälfver,
::Kopparbergen våldsamt skaka,
::Fasta hällar höras dåna,
::Klippor remna uti stycken,
::300. Stenar rassla uppå stranden.

::Öfver Joukahainens loka
::Qvad han telningar af löfträd,
::På hans rankor videbuskar,
::På hans remtyg qvad han sälgar;
::Qvad hans släde, guldutsirad,
::Till en ruska ner i träsket
::Och den perlbesatta pisken
::Till ett strandens rö vid hafvet;
::Qvad hans häst med bläs i pannan
::310. Till en sten vid forsens strandbrädd.
::Qvad hans svärd med gyllne handtag
::Till en ljungeld uppå himlen,
::Och hans brokigt prydda båge
::Till regnbåge öfver vattnen;
::Qvad hans fjäderprydda pilar
::Att som snabba hökar segla,
::Och hans hund med sneda käftar
::Till en grundfast sten i jorden.

::Joukahainens mössa qvad han
::320. Till en molnspets, uppåt riktad,
::Handskarne uppå hans händer
::Till två neckrosblad i insjön,
::Qvad derpå hans blåa mantel
::Upp i fästets rymd, till strömoln,
::Och det mjuka yllebältet
::Till en stjerne-rad på himlen.

::Sjelfve Joukahainen qvad han
::Intill midjan ner i kärret,
::Intill höfterna i ängen
::330. Och till armarne i sandmon.

::Nu den unge Joukahainen
::Märkte väl och fann förvisso
::Att han råkat rätta vägen,
::Att han hunnit fram på färden,
::Kommit sig i sångartäflan
::Med den gamle Wäinämöinen.

::Ena fotens kraft han pröfvar,
::Men förmår ej foten höja;
::Vill försöka med den andra:
::340. Sko af sten han bar på denna.

::Nu den unge Joukahainen
::Känner sig af ångest gripen,
::Råkar i allt större vånda,
::Yttrar slutligen och säger:
::"O du vise Wäinämöinen,
::Du, en siare evärdlig!
::Tag besvärjelsen tillbaka,
::Återtåg de helga orden,
::Lös mig utur detta trångmål,
::350. Rädda mig ur detta läge,
::Jag utfäster god betalning,
::Lofvar dig den högsta lösen!"

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Godt, hvad vill du då mig gifva
::Om besvärjelsen jag bortta'r,
::Återkallar mina qväden,
::Löser dig ur detta trångmål,
::Räddar dig ur detta läge?"

::Unge Joukahainen svarar:
::360. "Tvenne goda bågar har jag,
::Tvenne ypperliga armborst;
::En af dem slår till med styrka,
::Och den andra skjuter säkert;
::Du må välja den dig lyster!"

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Bryr jag mig om dina bågar,
::Dina armborst, arme dåre!
::Bågar har jag sjelf tillräckligt,
::Radade kring alla väggar,
::370. Hängande på alla knaggar:
::Utan karl på jagt de vandra,
::Ströfva kring i skogen sjelfmant."
::Och han sjunger Joukahainen
::Ännu djupare än dittills.

::Sade unge Joukahainen:
::"Tvenne goda båtar har jag,
::Tvenne ypperliga fartyg;
::Snabb i kapprodd är den ena,
::Och den andra stor och rymlig;
::380. Tag af dessa någondera!"

::Gamle Wäinämöinen svarar:
::"Dina båtar bry mig föga,
::Väcka hos mig ingen åtrå;
::Båtar har jag sjelf tillräckligt:
::Hvarje rullstock fullbelastad,
::Hvarje vikstrand täckt af båtar,
::En del säkra uti stormar,
::Andra gående i motvind."
::Och den unge Joukahainen
::390. Ännu djupare han qväder.

::Sade unge Joukahainen:
::"Tvenne goda hingstar har jag,
::Tvenne ypperliga fålar;
::Snabb i loppet är den ena,
::Och den andra rask i redet;
::Välj bland dessa den dig lyster!"

::Sade gamle Wäinämöinen:
::"Dina hästar bry mig föga,
::Dina schäckar ganska litet;
::400. Hästar eger jag väl äfven,
::Full besatt hvarenda spilta,
::Hvarje skjul af hästar uppfyldt;
::Klart på deras rygg syns vattnet,
::Och en sjö af fett på gumpen."
::Och han qväder Joukahainen
::Djupare ännu än dittills.

::Sade unge Joukahainen:
::"O du gamle Wäinämöinen!
::Återtag de helga orden,
::410. Tag besvärjelsen tillbaka,
::Och en hjelm med guld jag ger dig,
::Ger dig hatten full med silfver,
::Vunnet af min far i kriget,
::Hemtadt hem ur hårda strider!"

::Gamle Wäinämöinen svarar:
::"Ej jag bryr mig om ditt silfver,
::Icke om ditt guld, du arme!
::Sjelf jag har deraf tillräckligt,
::Hvarje bod till trängsel uppfylld,
::420. Alla kistor öfverfulla.
::Gammalt guldet är som månen,
::Silfret åldrigt såsom solen."
::Och han sjunger Joukahainen
::Ännu längre ned i kärret.

::Sade unge Joukahainen:
::"O du gamle Wäinämöinen,
::Hjelp mig nu ur detta trångmål,
::Lös mig ur mitt svåra läge:
::Mina sädesstackar ger jag,
::430. Afstår alla mina åkrar
::Som betalning för mitt hufvud,
::Som min egen lösepenning!"

::Gamle Wäinämöinen svarar:
::"Dina stackar ej jag önskar,
::Dina åkrar lika litet;
::Sjelf jag har deraf tillräckligt,
::Öfverallt jag åkrar eger,
::Stackar uppå hvarje svedland,
::Har betydligt bättre åkrar,
::440. Vida herrligare stackar."
::Och den unge Joukahainen
::Ständigt längre ned han qväder.

::Nu den unge Joukahainen
::Slutligen af ångest gripes,
::Då i dyn han står till hakan.
::Intill skägget uti gyttjan;
::Mossa ren hans mun berörer,
::Trädens rötter nå hans tänder.

::Sade unge Joukahainen:
::450. "O du vise Wäinämöinen,
::Du, en siare evärdlig!
::Tag tillbaka trolldomsorden,
::Låt ännu mig arme lefva,
::Släpp mig upp från detta ställe,
::Vattnet neddrar mina fötter,
::Sand berör mitt öga redan!

::"Om besvärjelsen du löser,
::Trolldomsorden återtager,
::Ger jag dig min syster Aino,
::460. Lofvar dig min moders dotter,
::Att bli den din stuga städar,
::Den som sopar golfvets tiljor,
::Den som skurar dina mjölkkärl,
::Den som dina mantlar tvättar,
::Som dig väfver gyllne täcken
::Och som honingsbröd dig bakar."

::Nu den gamle Wäinämöinen
::Fröjdade sig högeligen
::Att få Joukahainens syster
::470. Till ett stöd på gamla dagar;
::Plats han tog på glädjestenen,
::Satte sig på sångarhällen,
::Sjöng en stund och sjöng en annan,
::Sjöng en tredje stund derjemte;
::Så besvärjelsen han löste,
::Tog tillbaka trolldomsorden.

::Men den unge Joukahainen
::Kom nu upp ur dyn med hakan,
::Höjde skägget utur gyttjan,
::480. Och hans häst steg fram ur stenen,
::Släden framstod utur ruskan,
::Pisken ur ett rö vid stranden.

::I sitt åkdon han sig satte,
::Slängde sig uti sin släde,
::Åkte bort med dystert sinne,
::Med bekymmer i sitt hjerta,
::Till sin gamla goda moder,
::Hemåt, till den ålderstigna.

::Fram med mycket brak han färdas,
::490. Med ett sällsamt gny mot hemmet;
::Släden krossar han mot rian,
::Fimmerstängerna mot trappan.

::Men hans moder anar oråd
::Och hans fader honom frågar:
::"Har med flit du krossat släden,
::Fimmerstängerna med afsigt?
::Säg, hvi far du fram så sällsamt,
::Åker hem så oförståndigt?"

::Nu den unge Joukahainen
::500. Började att bittert gråta,
::Sorgsen och ined nedsänkt hufvud,
::Med åt sidan lutad mössa,
::Med af smärta stela läppar,
::Näsan nedtryckt öfver munnen.

::Modren skyndar då att fråga,
::Spörjer, då hon ser hans smärta:
::"Hvarför gråter du, min gosse,
::Unge son, säg hvi du sörjer,
::Med af smärta stela läppar,
::510. Näsan ner mot munnen sjunken?"

::Sade unge Joukahainen:
::"O min moder, som mig burit!
::Skäl sig nogsamt hafva yppat,
::Svåra saker förefallit,
::Orsak nog jag har att sörja,
::Mångahanda skäl att klaga:
::Derför all min tid jag gråter,
::Sörjer hela lifvet genom,
::Att jag Aino bort har gifvit,
::520. Lofvat bort min moders dotter
::Åt den gamle Wäinämöinen,
::Åt en sångare till maka,
::Till ett stöd åt skröplig gubbe,
::Som i vrån beständigt sitter."

::Modren gnuggar sina händer,
::Begge händerna hon gnuggar,
::Yttrar så ett ord och säger:
::"Gråt ej, du min egen gosse!
::Här är icke skäl att gråta,
::530. Ingen orsak till bekymmer:
::Se det har jag städse hoppats,
::Önskat mig i alla tider
::Att till frände få den höge,
::Få en hjelte in i slägten,
::Wäinämöinen till min svärson,
::Till min måg den store sångarn!"

::Unge Joukahainens syster
::Brister sjelf i bittra tårar,
::Gråter en dag, gråter tvenne,
::540. Sittande på hemmets trappa,
::Gråter sorgsen i sitt sinne,
::Full af tryckande bekymmer.

::Hennes moder då sig yttrar:
::"Hvarför gråter du min Aino?
::Se, en ansedd make får du,
::Till en hög mans hem du kommer,
::Der du kan vid fönstret sitta,
::Jollra sysslolös på bänken."

::Dottren svarar då och säger:
::550. "O min moder, som mig burit!
::Skäl jag har ju dock att sörja:
::Jag mitt sköna hår begråter,
::Dessa unga rika lockar,
::Dessa mina mjuka flätor,
::Dem jag redan måste täcka,
::I min ungdom undangömma!

::"Och i all min tid jag sörjer
::Öfver solens ljufva klarhet,
::Öfver månens milda skimmer,
::560. Hela himlafästets fägring,
::Dem jag nu får öfvergifva,
::Dem som ung jag nödgas Iemna
::Hemma på min broders slöjdplats,
::Utanför min faders fönster!"

::Modren svarar då sin dotter,
::Till sitt barn den gamla säger:
::"Toka, gå med dina tårar,
::Dumma barn, med dina sorger!
::Här är intet skäl att sörja,
::570. Ingen orsak till bekymmer.
::Ty Guds sol ju skiner äfven
::Annorstädes uti verlden,
::Än invid din faders fönster
::Eller vid din broders gårdsgrind:
::Också vexa bär på kullar,
::Smultron uti svedjelunder,
::Dem du, stackars barn, kan plocka,
::Äfven längre bort i verlden,
::Än uti din faders lunder,
::580. På din broders svedjemoar!"

</blockquote>
 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Karl Collan]]
[[Kategori:Finsk mytologi]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 7. mai 2024 kl. 15:23
Linje 1:		Linje 1:
−	~~{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"~~
−	~~\|- style="background-color:#e9e9e9"~~
−	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
−	\|-
−	~~! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif\|32px\|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link=Kalevala (Castrén)]] !!~~
−	\|-
−	~~! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Tredje Sången (Kalevala, Collan)]] !!~~
−	\|-
−	\|}
−
−
	[[Fil:Sång 3 (Gallen-Kallela).jpg\|thumb\|300px\|<center>Illustration til Tredje Sången, <br>af Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) </center>]]		[[Fil:Sång 3 (Gallen-Kallela).jpg\|thumb\|300px\|<center>Illustration til Tredje Sången, <br>af Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) </center>]]

Tredje Sången (Kalevala, Collan) - Revisjonshistorikk

Carsten på 22. jun. 2024 kl. 13:53

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 7. mai 2024 kl. 15:23

Carsten: Tredje Sången (Kalevala, Collan)

@@ Linje 754: / Linje 754: @@
 [[Kategori:Tekster på svensk]]
 [[Kategori:Karl Collan]]
-[[Kategori:Finsk mytologi]]
+[[Kategori:Finsk-ugrisk mytologi]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 7. mai 2024 kl. 15:25
Linje 1:		Linje 1:
		+	{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
		+	\|- style="background-color:#e9e9e9"
		+	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
		+	\|-
		+	! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif\|32px\|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link=Kalevala (Castrén)]] !!
		+	\|-
		+	! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Tredje Sången (Kalevala, Collan)]] !!
		+	\|-
		+	\|}
		+
		+
	[[Fil:Sång 3 (Gallen-Kallela).jpg\|thumb\|300px\|<center>Illustration til Tredje Sången, <br>af Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) </center>]]		[[Fil:Sång 3 (Gallen-Kallela).jpg\|thumb\|300px\|<center>Illustration til Tredje Sången, <br>af Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) </center>]]