Carsten på 28. mai 2022 kl. 20:28

2022-05-28T20:28:50Z

Carsten: Viktor Rydberg: Undersökningar i germanisk mythologi - I

2022-05-28T17:27:16Z

Viktor Rydberg: Undersökningar i germanisk mythologi - I

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Undersökningar i germanisk mythologi - I]] !!
|-
|}

[[Fil:Viktor Rydberg2.jpg|thumb|300px|right|<center>Viktor Rydberg 1828-1895</center>]]

<center><big><big><big>'''Undersökningar i germanisk mythologi'''</big></big></big> <big><big>'''Del I'''</big></big>

 '''[[Viktor Rydberg biografi|Viktor Rydberg]]'''
 Stockholm, 1886
</center>

<blockquote>
'''Indhold'''

<big>'''I. Vandringssagorna och mythen om urtiden'''</big>

:'''I) Inledning'''

::'''''A) Fornarien'''''
:::1) Bruket af orden german och germanisk
:::2) Den ariska språkfamiljen
:::3) Hypothesen om ariernas asiatiska ursprung
:::4) Hypothesen om ariernas europeiska ursprung
:::5) Det europeiska Arien

::'''''B) Forngermanien'''''
:::6) Forngermaniens läge. Forngermanisk stenålder

:'''II) Vandringssagorna under medeltiden'''

::'''''A) Den lärda sagan om utvandringen från Troja-Asgard'''''
:::7) Trojasagan i Heimskringla och pros. eddan
:::8) Trojasagan i Heimskringla och pros. eddan ''(forts.)''
:::9) Saxos ställning till Trojasagan
:::10) Trojasagans äldre skeden
:::11) Upprinnelsen till sagan om frankernas trojanska börd
:::12) Hvarför Oden fick intaga Antenors plats som trojansk utvandrarehöfding
:::13) Den isländska Trojasagans material
:::14) Resultat af föregående undersökning

::'''''B) Minnen i medeltidens folksägner af den hedniska vandringssagan'''''
:::15) Longobardiska vandringssagan
:::16) Saksiska och schwabiska vandringssagan
:::17) Frankiska vandringssagan
:::18) Jordanes om gothernas, gepidernas, herulernas utvandring. Burgundernas vandringssaga. Spår af en alamannisk
:::19) Germaniska vandringssagan hos Tacitus

:'''III) Mythen om den germaniska urtiden och utflyttningarna från Norden.'''

:::20) Menniskoskapelsen. Urlandet. Scef kulturbringaren
:::21) Scef kulturbringaren identisk med Heimdall-Rig urpatriarken
:::22) Heimdallssonen Borgar-Sköld den andre patriarken
:::23) Borgar-Skölds son Halfdan den tredje patriarken. Identiteten af Gram, Halfdan Berggram och Halfdan Borgarsson
:::24) Halfdans fiendskap med Örvandel och Svipdag
:::25) Halfdans identitet med Mannus i »Germania»
:::26) De af Heimdall lärda heliga runorna
:::27) Trolldomsväsendet. Gullveig-Heid. Urmänsklighetens försämring
:::28 a) Heimdall och soldisen
:::28 b) Brytning mellan gudarne och urtidskonstnärerna. Fimbulvinter och utvandringar
:::29) Bevis, att Halfdan är identisk med Helge Hundingsbane
:::30) Halfdans födelse och fredsålderns slut. Ättenamnen Ylfing, Hilding, Budlung
:::31) Halfdans skaplynne. Vapenmythen
:::32) Den naturmythiska betydelsen af Halfdans strider. Kriget med hjältarne från Svarins hög
:::33) Öfversigt af Svipdagsmythen i dess beröringspunkter med mythen om Halfdan
:::34) Världskriget. Dråpet på Gullveig-Heid. Rådstämman mellan asar och vaner
:::35) Gullveig-Heid. Hennes identitet med Aurboda, Angerboda, Hyrrokin. Mythen om svärdvaktaren och Fjalar
:::36) Världskriget ''(forts.)'' Fredsbrottet mellan asar och vaner. Belägringen af Asgard. Vanernas seger
:::37) Världskriget ''(forts.)'' Stridens betydelse i religiöst-rituelt afseende
:::38) Världskriget ''(forts.)'' Groas söners krig med Hadding. Dennes ungdomsäfventyr
:::39) Världskriget ''(forts.)'' Gudaklanernas ställning till de krigförande
:::40) Världskriget ''(forts.)'' Haddings nederlag. Loke och Heimdall
:::41) Världskriget ''(forts.)'' Haddings vistelse i östern. Försoning mellan asar och vaner. Hunkriget. Hadding återvänder och segrar. Lokes straff
:::42) Halfdan och Hamal. Amalerna. Hamal och den kilformiga slagordningen Urbilden till Bråvallaslaget
:::43) Haddings identitet med Dieterich af Bern. Dieterichsagans härkomst från mythen om Mannus-Halfdans söner

<big>'''II. Mythen om underjorden'''</big>

:::44) Medeltidssagor med rötter i underjordsmythen. Erik vidförles saga
:::45) Medeltidssagor ''(forts.)'' Isländska sagor om Gudmund å Glansfälten
:::46) Medeltidssagor ''(forts.)'' Saxo om underjordsherrskaren Gudmund
:::47) Medeltidssagor ''(forts.)'' Fjallerus och Hadingus i underjorden
:::48) Medeltidssagor ''(forts.)'' En frisisk saga hos Adam af Bremen
:::49) Analys af de i n:o 44–48 omtalade sagorna
:::50) Analys ''(forts.)'' Frågan om Odains-akers bestämmelse
:::51) Gudmunds identitet med Mimer
:::52) Mimers lund. Lif och Leifthraser
:::53) Lif och Leifthraser ''(forts.)'' Asmegirna. Mimers plats i mythen. Underjordens numina
:::54) Den iraniska mythen om Mimers lund
:::55) Mimers lunds uppgift i världsförnyelsen
:::56) Kritik af Gylfaginnings kosmographi
:::57) Ordet Hel i språkbruket
:::58) Ordet Hel i Vegtamskvida och Vafthrudnersmal
:::59) Ordet Hel i Grimnersmal. Hvergelmers källa
:::60) Ordet Hel i Skirnersmal. Skildring af Nifelhel. Den mythiska betydelsen af när Rimthursarnes och sjukdomsandarnes Hadesafdelning
:::61) Ordet Hel i Völuspa. Hvilka Hels innevånare äro.
:::62) Ordet Hel i Allvissmal. Varelseklasserna i Hel
:::63) Ordet Hel i öfriga ställen. Resultat af undersökningen
:::64) Urds tjänarinnor
:::65) Till kosmographien. De svärdfallnes väg till Valhall
:::66) Korningen. Medeltidsfabeln om »ristning med spjutudd»
:::67) De icke svärdfallnes psykopomper. Lokedottern identisk med Leikin
:::68) De dödas gemensamma väg till Hades
:::69) Asarnes två tingsplatser. Asarnes maktområde och ödesdisens. Domen öfver de döde
:::70; Domen öfver de döde ''(forts.)'' Målrunor. ''Orðs tirr. Námœli''
:::71) Domen öfver de döde ''(forts.)''
:::72) Hadesdrycken
:::73) Hadesdrycken ''(forts.)'' Hadeshornet
:::74) Efter domen. De saliges lott
:::75) Efter domen ''(forts.)'' De osaliges lott. Naportarne
:::76) Strafforterna
:::77) Strafforterna ''(forts.)'' Salen å Nastränderna
:::78) Straffortema ''(forts.)'' Lokes straffhåla. Gylfaginnings förblandning af Muspels söner och Suttungs söner
:::79) Världskvarnen. Hennes förblandning med Frodekvarnen
:::80) Världskvarnen ''(forts.)''
:::81) Världskvarnen och stjärnehimmeln. Mundelföre
:::82) Världskvarnen ''(forts.)'' Den heliga eldens uppkomst. Heimdalls identitet med Rigvedas Agni. Heimdalls motsats Loke
:::83) Mundelföres identitet med Lodur
:::84) Gudamodern Natt
:::85) Narve identisk med Mimer. En pseudo-Narve i pros. eddan
:::86) De två jätteklanerna
:::87) Identiteten af Mimer och Völundssagans Nidhad
:::88) Öfversigt af Mimers namn och epithet
:::89) Mjödmythen
:::90) Mjödmythen ''(forts.)'' Månen och mjödet. Nannas fader är luftkretsväktaren och månguden
:::91) Mythen om månguden ''(forts.)''
:::92) Måndisen Nanna. Merseburgformeln. Baldersnamnet Falr
:::93) Kosmographisk öfversigt
:::94) De sju sofvarne
:::95) Till mythologiens anthropologi

<big>'''III. Ivaldeslägten'''</big>

:::96) Svipdag och Groa
:::97) Svipdag utanför Asgardsporten. Menglads identitet med Fröja
:::98) Svipdag medför till Asgard Völunds hämdesvärd
:::99) Svipdags fader Örvandel stjärneheroen. Hans epithet ''Sólbjartr''
:::100) Svipdag har räddat Fröja ur jättehand. Svipdag identisk med Otharus
:::101) Svipdag i Saxos berättelse om Hotherus
:::102) Svipdagssynonymet Eirekr. Ericus Disertus hos Saxo
:::103) Svipdagssynonymet Eirekr ''(forts.)''
:::104) Völundssvärdets senare öden
:::105) Svipdagsepithetet Skirner. Völundssvärdets namn Gambanteinn
:::106) Svipdags senare öden och död. Fröjaepithetet Mardöll. Brisingamen. Svipdagsepithetet Hermod
:::107) Minnen af Svipdagsmythen
:::108) Svipdags fader Örvandel. Dennes identitet med Egil och Ibor
:::109) Fröj uppfostrad hos Örvandel och Völund. Örvandelsepithetet Isolf. Völundsepithetet Aggo
:::110) Svipdags farfader Ivalde. Örvandel, Völund och Slagfinn Ivaldes söner
:::111) Följderna af domen öfver Ivaldes söner. Parallelmythen i Rigveda
:::112) Följderna af domen öfver Ivaldes söner ''(forts.)'' Njords försoningsförsök
:::113) Bevis, att Ivaldes söner äro identiske med Ölvaldes
:::114) Bevis, att Ivaldes söner äro identiske med Ölvaldes ''(forts.)''. Thorsdrapa
:::115) Öfversigt af bevisen i n:o 113, n:o 114
:::116) En blick på Thjasse-Völund-mythen. Hlébarðr. Gambanteinn
:::117) Skyddsvakten vid Hvergelmer och Elivågor
:::118) Slagfinns identitet med Gjuke. Ivaldes söner äro niflungarne
:::119) Niflungaskatten
:::120) Slagfinns synonym. Slagfinn stjärneheros
:::121) Slagfinns synonym ''(forts.)'' Hans roll i Baldersmythen. Bil-Idun
:::122) Öfversigt af Ivaldesönernas synonym
:::123) Ivalde
:::

-----

</blockquote>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Viktor Rydberg]]

@@ Linje 8: / Linje 8: @@
-[[Fil:Viktor Rydberg2.jpg|thumb|300px|right|<center>Viktor Rydberg<br>1828-1895</center>]]
+[[Fil:Viktor Rydberg2.jpg|thumb|300px|right|<center>Viktor Rydberg (1828-1895)</center>]]
-<center><big><big><big>'''Undersökningar<br> i germanisk mythologi'''</big></big></big><br><big><big>'''Del I'''</big></big>
+<center><big><big><big>'''Undersökningar<br> i germanisk mythologi'''</big></big></big><br><big><big>'''Första delen'''</big></big>
 <br> '''[[Viktor Rydberg biografi|Viktor Rydberg]]'''

Undersökningar i germanisk mythologi - I - Revisjonshistorikk

Carsten på 28. mai 2022 kl. 20:28

Carsten: Viktor Rydberg: Undersökningar i germanisk mythologi - I