Uppsala och Arkona - Revisjonshistorikk

http://heimskringla.no/index.php?action=history&feed=atom&title=Uppsala_och_Arkona Uppsala och Arkona - Revisjonshistorikk 2026-07-25T18:12:24Z Revisjonshistorikk for denne siden MediaWiki 1.34.0 http://heimskringla.no/index.php?title=Uppsala_och_Arkona&diff=34403&oldid=prev Jesper på 2. mar. 2016 kl. 06:38 2016-03-02T06:38:32Z

<p></p> <table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="nb"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">← Eldre revisjon</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">Revisjonen fra 2. mar. 2016 kl. 06:38</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l293" >Linje 293:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 293:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:UA fig 12.jpg|thumb|400px|''Fig. 12. Perspektiv och plan i 1:500 av templet på Sæból på Island. Skiss av Nils Gellerstedt.'']]På Sæból på Island finnes emellertid lämningar efter en kvadratisk byggnad med 6,5 m.s sida, i storlek således sammanfallande med innerkvadraten i Arkona, omgiven av en, liksom i Uppsala, något osymmetriskt placerad fyrsidig vall med ca 14 m:s , dock ej helt rätvinkliga, sidor, som visar, att där varit en inhägnad (fig. 11). Säkerligen är detta, säger Bugge, lämningar av en kultbyggnad av liknande karaktär som i Arkona och Uppsala och sannolikt uppförd av ilanddrivet eller importerat trä. Den var möjligen uppförd på mitten av 900-talet av Gisle Surson, vilken under Håkon den gode (&<del class="diffchange diffchange-inline">#134</del>; 960) drog från Norge och slog sig ned där. Vid den nordiska arkeologiska undersökning som ägde rum på Island sommaren 1939 fastslogs, enligt Aage Roussell, att anläggningen på Sæból är den enda, som har med sakralt bygge att göra. Bugge gör dock ett undantag för Hofstaðir, varom mera här nedan. Huru helgedomen på Sæból kunnat te sig med altare och gudabilder efter Bugges beskrivning visas i plan och perspektiv å ovanstående bild (fig. 12); jag har därvid antagit att den haft torvtak. </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Fil:UA fig 12.jpg|thumb|400px|''Fig. 12. Perspektiv och plan i 1:500 av templet på Sæból på Island. Skiss av Nils Gellerstedt.'']]På Sæból på Island finnes emellertid lämningar efter en kvadratisk byggnad med 6,5 m.s sida, i storlek således sammanfallande med innerkvadraten i Arkona, omgiven av en, liksom i Uppsala, något osymmetriskt placerad fyrsidig vall med ca 14 m:s , dock ej helt rätvinkliga, sidor, som visar, att där varit en inhägnad (fig. 11). Säkerligen är detta, säger Bugge, lämningar av en kultbyggnad av liknande karaktär som i Arkona och Uppsala och sannolikt uppförd av ilanddrivet eller importerat trä. Den var möjligen uppförd på mitten av 900-talet av Gisle Surson, vilken under Håkon den gode (&<ins class="diffchange diffchange-inline">dagger</ins>; 960) drog från Norge och slog sig ned där. Vid den nordiska arkeologiska undersökning som ägde rum på Island sommaren 1939 fastslogs, enligt Aage Roussell, att anläggningen på Sæból är den enda, som har med sakralt bygge att göra. Bugge gör dock ett undantag för Hofstaðir, varom mera här nedan. Huru helgedomen på Sæból kunnat te sig med altare och gudabilder efter Bugges beskrivning visas i plan och perspektiv å ovanstående bild (fig. 12); jag har därvid antagit att den haft torvtak. </div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> </table>

Jesper http://heimskringla.no/index.php?title=Uppsala_och_Arkona&diff=27163&oldid=prev Jesper på 14. apr. 2014 kl. 17:21 2014-04-14T17:21:59Z

<p></p> <table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface"> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <col class="diff-marker" /> <col class="diff-content" /> <tr class="diff-title" lang="nb"> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">← Eldre revisjon</td> <td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #222; text-align: center;">Revisjonen fra 14. apr. 2014 kl. 17:21</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l31" >Linje 31:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Linje 31:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Av Saxos hela verk känner jag närmare följande fem, alla till danska gjorda översättningar: Anders S. Vedel, 1575,<ref>Den danske Krönike av ''Saxo Grammatikus'', 14 bogen, Kiöbenhaffn 1575, s. CCCCXXXV (435), oversaet av ''Anders Söffrensen Vedel'' MDLXXV, trykt paa ny 1851. Samfundet till danske Litteraturs fremme.</ref> A. H. Godicke, 1752,<ref>Saxonis Grammatici, Historia Danica paa dansk, översättning av A. H. Godicke, Kiöbenhavn 1752. </ref> Fredrik S. Grundvig, 1855,<ref>Höinordens Rikskröniker fra Middelalderen, fordanskede av ''Nic. Fred. Grundtvig'', Kjöbenhavn 1855 (s. 690), och ny upplaga Danmarks Riges Kronike af Saxo Runemester, Köpenhamn 1924. </ref> Fr. Winkel <del class="diffchange diffchange-inline">Hom</del>, 1898<ref>Saxo Grammaticus Danmarks Krönike, oversat av ''Fr. Winkel Horn'', tryckt 1898, 2 delen, s. 218.</ref> och Jörgen Olriks, 1908—11<ref>Sakses Danesaga fra Dan til 1185, oversat av ''Jörgen Olriks'', del 4, s. 122. Ved udvalget for folkeoplysningens fremme, Köbenhavn 1908—11. </ref>. Samtliga dessa fem ha för att få tempelbeskrivningen läsbar tytt den efter bästa förstånd, men var och en på sitt sätt. </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Av Saxos hela verk känner jag närmare följande fem, alla till danska gjorda översättningar: Anders S. Vedel, 1575,<ref>Den danske Krönike av ''Saxo Grammatikus'', 14 bogen, Kiöbenhaffn 1575, s. CCCCXXXV (435), oversaet av ''Anders Söffrensen Vedel'' MDLXXV, trykt paa ny 1851. Samfundet till danske Litteraturs fremme.</ref> A. H. Godicke, 1752,<ref>Saxonis Grammatici, Historia Danica paa dansk, översättning av A. H. Godicke, Kiöbenhavn 1752. </ref> Fredrik S. Grundvig, 1855,<ref>Höinordens Rikskröniker fra Middelalderen, fordanskede av ''Nic. Fred. Grundtvig'', Kjöbenhavn 1855 (s. 690), och ny upplaga Danmarks Riges Kronike af Saxo Runemester, Köpenhamn 1924. </ref> Fr. Winkel <ins class="diffchange diffchange-inline">Horn</ins>, 1898<ref>Saxo Grammaticus Danmarks Krönike, oversat av ''Fr. Winkel Horn'', tryckt 1898, 2 delen, s. 218.</ref> och Jörgen Olriks, 1908—11<ref>Sakses Danesaga fra Dan til 1185, oversat av ''Jörgen Olriks'', del 4, s. 122. Ved udvalget for folkeoplysningens fremme, Köbenhavn 1908—11. </ref>. Samtliga dessa fem ha för att få tempelbeskrivningen läsbar tytt den efter bästa förstånd, men var och en på sitt sätt. </div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #222; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr> </table>

Jesper http://heimskringla.no/index.php?title=Uppsala_och_Arkona&diff=27157&oldid=prev Carsten: Nils Gellerstedt: Uppsala och Arkona - Hvem finder fejlen, som er årsag til den store afstand før og efter kolonneafsnittene? 2014-04-14T16:09:02Z

<p>Nils Gellerstedt: Uppsala och Arkona - Hvem finder fejlen, som er årsag til den store afstand før og efter kolonneafsnittene?</p> <a href="http://heimskringla.no/index.php?title=Uppsala_och_Arkona&diff=27157">Vis endringer</a>

Carsten