Ur relation från Lule lappmark - Revisjonshistorikk

Carsten på 1. mar. 2026 kl. 07:20

2026-03-01T07:20:43Z

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

2026-03-01T07:07:00Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 1. mar. 2026 kl. 07:05

2026-03-01T07:05:51Z

Carsten: Spirri-Nils: Ur relation från Lule lappmark

2026-02-28T21:16:55Z

Spirri-Nils: Ur relation från Lule lappmark

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Ur relation från Lule lappmark]] !!
|-
|}

[[Fil:Lapponia 330 Eng.jpg|thumb|550px|<center>Illustration fra Schefferus: ''Lapponia'' </center>]]
<center>
 '''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]]''' '''Spirri-Nils'''
 <big><big>'''Ur relation från Lule lappmark'''</big></big>

ca. 1670</center>

''I Uppsala Universitetsbibliotek förvaras ett samlingsband i folio med signum S. 164, hvilket tillhört SCHEFFERUS och för hvars innehåll redogjorts i Sv. Landsm. XVII. 1, s. 5 f. I detsamma ingår bl. a. en handskrifven, kortfattad redogörelse för lapparnas offrande, björnfest och plägseder vid frieri, hvilken tydligen är original och bär titeln "SPIRRI NILLS relation om offrandhe." Datering saknas: förmodligen är dock manuskriptet tillkommet på 1670-talet. Dess uppgifter om offrandet har SCHEFFERUS begagnat och fullständigt aftryckt i sin "Lapponia", s. 110 f.; af dem framgår, att de hänföra sig till Lule lappmark; själf var SPIRRI NILS lapp. De öfriga delarna af hans relation, för fullständighetens skull äfven notiserna om frieriet, aftryckas här nedan:''

'''I. Lapparnas björnfest och plägseder vid frieri'''

»När dhe hafwa kookat biörnen tagha dhe alla ryggebeenen och trädha på ett spöö i ordningh dett eena effter dett andra såsom dhett natuurlighen tillforendhe hafwer warit. hoopfoogatt tillijka medh hufwudhet, sedhan läggia dhe de andra beenen och ordenteligen tillhoopa nedher på marken och wällta ståckar thär på, att hundar och andhra diuur sådhant ey rööra eller bårtagha skoole, och medhan dhet kookas siunga och dantza the effter sitt wahnligha sätt.

Den som hafwer slagitt biörn går inthet ihn genom kåttedören vthan genom ett hål innerst ihn på gafwelen strax renner han 3 gångor kringh om elldhen, sedhan gifz honom Allderbark dhen han tuggar och i medhler tijdh låther han såsom een biörn.

Till ett kenmärke sömes sedhan medh theen i hans mössa, och kiortellärm item [?] een messinghznaghel i samma faath som biörnekiöttett oplägges på.

När Brudgumen will frija reesar han till brudhens förälldrar medh brenwijn, och angijfwer sitt ährendhe, andra reesan han tijtkommer gifz honom Swahr. Men hwar honom swaret icke behagar, betahla brudens förälldrar hwadh som brudgummen spenderat hafwer.

Daghen för än bröllopet angår bära dhe som budne äre kiött och ost tijt som gestebudhet skall stå och kasta ihn genom ett hål på kåttan.»

'''II. Lapparnas offrande'''

(Så uppger Nils Spirri, som själv är av lappsläkt, at stundom användas även kattor, hundar, får och höns.)

»I Luleå Lappmarck dyrkas Stoorjunkaren medh åtskyllige offrar, såsom kattor, hundar, lamb, och höns.»

(Nils Spirri säger:)

»Fiorton daghar för Michaelismässe uthugge the sigh een ny trägudh. Bredhe wijd träguden slachta the reenen, sedan thaga the alla beenen uthur Reen, och smöria alt öfwer sin afgud, både blood och Reenflådt, den de sedan tillijka medh beenen i Iorden neder- grafwa.»

==Kilder==
I. K. B. Wiklund, ''En nyfunnen skildring af lapparnas björnfest'', Le Monde Oriental, 1912; s. 43f. 
II. Johannes Schefferus: ''Lapponia'', 1673, s. 110f; ''Lappland'', s. 1956, s. 143f

 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Spirri-Nils]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 1. mar. 2026 kl. 07:20
Linje 45:		Linje 45:
	(Nils Spirri säger:)		(Nils Spirri säger:)

−	»Fiorton daghar för Michaelismässe uthugge the sigh een ny trägudh. Bredhe wijd träguden slachta the reenen, sedan thaga the alla beenen uthur Reen, och smöria alt öfwer sin afgud, både blood och Reenflådt, den de sedan tillijka medh beenen i Iorden ~~neder- grafwa~~.»	+	»Fiorton daghar för Michaelismässe uthugge the sigh een ny trägudh. Bredhe wijd träguden slachta the reenen, sedan thaga the alla beenen uthur Reen, och smöria alt öfwer sin afgud, både blood och Reenflådt, den de sedan tillijka medh beenen i Iorden nedergrafwa.»

@@ Linje 1: / Linje 1: @@
+{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
-[[Fil:Lapponia 330 Eng.jpg|thumb|550px|<center>Illustration fra Schefferus: ''Lapponia'' </center>]]
+|- style="background-color:#e9e9e9"
 [[Fil:Lapponia 330 Eng.jpg|thumb|550px|<center>Illustration fra Schefferus: ''Lapponia'' </center>]]