heimskringla.no - Siste endringer [no]

De to riddere

2026-05-18T15:01:51Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-18T14:59:39Z

Forside

2026-05-18T14:59:15Z

Main Page

2026-05-18T14:58:54Z

De to riddere

2026-05-18T14:58:03Z

De to riddere

Ny side

Små eventyr

2026-05-18T14:44:53Z

Landnáma: Stednavne

2026-05-18T13:18:15Z

Hvaleyrr

Main Page

2026-05-18T08:35:26Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-18T08:32:46Z

Forside

2026-05-18T08:32:14Z

Om häxors bestraffning

2026-05-18T08:30:30Z

OM: Om häxors bestraffning

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Om häxors bestraffning]] !!
|-
|}

<center>

 <big>'''Olaus Magnus'''</big>
 <big><big>'''Om häxors bestraffning'''</big></big>

1555 / 2010

Utdrag ur Olaus Magnus: [[Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)|'''Historia om de nordiska folken''']] ''Historia de gentibus septentrionalibus'' Tredje boken, kap. 21
</center>

----

'''Nyckelord:''' – Vincentii berättelse. – Engelsk spåkvinna. – Kråkans kraxande. – Häxans bekännelse. – Straffets utförare. – Djäflarnas öfverste. – Svart häst. – Skränet hördes fyra mil. – Karentin. – Skamliga mirakler. – Onda andars verk. – De onda bedragas med rätta.

----

[[Fil:OM 3,21.jpg|thumb|600px]]
FÖR ATT MAN ej må tro, att det endast är om de nordiska trollpackorna som sorgliga skildringar här anföras, må man läsa Vincentii Speculum historiale (bok XXV, kap. 26), där han förmäler, hurusom en engelsk kvinna, dårad genom svartkonst, sedan hon hemskt plågats af onda andar, blifvit af dem bortförd genom luften, under det hon utstötte fasansfulla klagoskrän. Hans ord lyda så : I Bethel, en stad i England, lefde en kvinna, som var en spåkvinna och häxa. En dag, medan hon satt vid sin måltid, började en kråka, som hon hade till sin förnöjelse, att upphäfva ett egendomligt, mer än vanligt högljudt kraxande. När matmodern hörde detta, föll knifven ur hennes hand, och hon bleknade. Länge suckade hon och sade så: »I dag har min plog plöjt sin sista fåra ; i dag skall jag få spörja och lida något mycket ledsamt.» Medan hon ännu talade, kom en budbärare till henne och berättade: »I dag har din son dött, och hela hans familj har plötsligt drabbats af döden.» Vid denna underrättelse störtade hon strax till jorden, öfverväldigad af smärta, och lät hämta sina ännu kvarlefvande barn, en munk och en nunna, till hvilka hon under snyftningar sade: »Det har varit mitt olycksaliga öde, att jag städse bedrifvit djäfvulens verk, jag har varit ett afskum af alla laster och mästarinna i förförelser, jag har öfverträdt eder religions föreskrifter och dymedelst bragt mig själf i fördömelse. Nu, eftersom jag vet, att jag skall få till bödlar samma djäflar som varit mina tillskyndare i brott, besvär jag eder vid den kved som födt er, att I försöken att lindra mina plågor: fördömelsen öfver min själ kunnen I ändock ej återkalla. Därför mån I insy min kropp i en hjorthud och innesluta den i en stensarkofag samt fästa locket med järn och bly, hvar jämte själfva stenkistan bör kringgärdas med tre väldiga kedjor. Om jag så fått hvila i ro under tre nätter, skolen I på fjärde dagen jorda mig; ehuruväl jag fruktar, att jorden ej vill hysa mig för mina illgärningars skull. Psalmsångare må vara tillstädes under femtio nätter och mässor sjungas för mig under lika många dagar. Så skedde ock som hon föreskrifvit, men ingenting hjälpte. Ty under de två första nätterna, medan prästkorer sjöngo psalmer omkring liket, infunno sig enstaka djäflar, hvilka utan svårighet bröto upp kyrkporten, ehuru den var stängd med en väldig bom, och ryckte loss de två yttersta kedjorna. Den mellersta åter, som var gjord af starkare gods, förblef oskadad. Tredje natten vid hanegället tycktes hela klostret skakas i sina grundvalar genom bullret af de anstormande fienderna. En varelse, hemskare till uppsyn än de öfriga och mera storväxt, skakade dörrarna med våldsam kraft och slog dem i spillror, hvarpå han med öfvermodiga åthäfvor närmade sig stenkistan, ropade den döda vid namn och befallde henne att stiga upp. Då hon härtill svarade: »Jag kan ej för mina kedjor», sade han: »Du skall blifva fri, och detta till din egen olycka.» Och därmed slet han utan ansträngning itu den kedjan som trotsat de andras vilda försök, alldeles som om det varit blånor, samt sparkade undan locket på stenkistan. I det han därpå fattade kvinnan vid handen, drog han henne med sig i allas åsyn genom kyrkan ned till ingången. Där stod väntande en svart, stolt gnäggande häst, försedd med utstående järngaddar öfver hela kroppen, och på dessa kastades den beklagansvärda kvinnan upp och försvann för åskådarnas blickar jämte hela följet. Men hennes ömkliga rop om stånd förnummos vid pass fyra mil bort. — Om ett annat gyckelspel af djäfvulen, hvilket till följd af dyrkan af orena andar drabbade de arma invånarna i staden Karentin på Rügen, förmäler Saxo (i 14. boken), då han säger, att på denna ort först bedrifvits otukt mellan människor, förförda af onda andar, och att de sedermera på ett afskyvärdt sätt blifvit straffade under den skamliga handlingens utöfvande. Ty då i den staden männen plägade otillåtligt umgänge med kvinnor, brukade de fastna vid dem som hundar och kunde sedan ej ens efter lång väntan komma loss från dem. Stundom upphängdes ett sådant par öfver en stång, och deras ovanliga hopkoppling framvisades såsom ett löjeväckande skådespel för folket. I följd af sådana skamliga under kom man att ägna en festlig kult åt gemena framställningar i bild och lät öfvertyga sig, att det var dessas krafter som åstadkommit hvad som i verkligheten blott varit ett bländverk af djäflar. Sådant allt tillstädjes, enligt den hel. Augustinus (De civit. Dei, bok VIII), genom Guds upphöjda och rättfärdiga dom, till följd af deras brott hvilka förskyllat att så hårdt anfäktas eller underkufvas och bedragas af slika onda andar. Men den som hvarken eftersträfvar ett saligt lif i det tillkommande eller ett fromt lefverne i det nuvarande, han må genom slika offer söka döden i helvetet. Den åter, som ej vill hafva någon gemenskap med illasinnade demoner, behöfver ej rädas, att den vidskepelse, i hvilken dessa väsens kult framträder, skall kunna skada honom, utan må han allenast vidkännas den sanna religionen, genom hvilken det onda blottas och öfvervinnes.

----

 
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]
[[Kategori:Nordisk mytologi og religion]]

Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)

2026-05-18T04:29:56Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Main Page

2026-05-17T05:19:05Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-17T05:18:10Z

Forside

2026-05-17T05:17:13Z

Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)

2026-05-17T05:14:54Z

OM: Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)]] !!
|-
|}

<center>

 <big>'''Olaus Magnus'''</big>
 <big><big>'''Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)'''</big></big>

1555 / 2010

Utdrag ur Olaus Magnus: [[Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)|'''Historia om de nordiska folken''']] ''Historia de gentibus septentrionalibus'' Tredje boken, kap. 20
</center>

----

'''Nyckelord:''' – Vättern. – Visingsö. – Grotta. – Trollkarlen Gilbert. – Kettil. – Mästarens svek. – Straff för de öfverdådiga. – Dædali labyrint. – Nedgången till underjorden. – Fuktigt mörker. – Dödande luft för djur. – Kastrerade tuppar seglifvade. – Porsenas labyrint. – Grottor mot åskslag. – Zamolxis. – Konungars residens.

----

[[Fil:OM 3,20.jpg|thumb|600px]]

I ÖSTERGÖTLAND ligger en betydande insjö med sött vatten, kallad Vättern (om hvilken redan förut tillräckligt talats), i hvars midt finnes en fager aflång ö med två församlingskyrkor. Under den ena af dessa finner man en grotta, till hvilken leder en lång ingång med många smärre hålor, och som har en utgång af ofantligt djup. I denna grotta nedstiga inga andra än på tomt skryt begifna och af nyfikenhet ledda personer, och då måste de vare försedda med brinande lykta och trådnystan för att åter finna utgången. Orsaken till nedstigandet är hufvudsakligen önskan att få se en viss trollkarl vid namn Gilbert, hvilken genom svartkonst (som just vållat hans olycka) blifvit i urminnes tid öfvervunnen och fjättrad på detta ställe af sin egen mästare Kettil, som han djärfts trotsa. Detta gick så till, att läraren kastade en liten käpp med vissa därpå inristade götiska eller rutenska bokstäfver [runor] mot Gilbert, som, då han tog emot den med händerna, blef sittande där fastbunden utan att kunna röra sig. Hvarken med tänderna, som han sökte använda för att göra sig lös, men hvilka fastklibbades liksom af segt beck, eller med fötterna, hvilka på mästarens svekfulla inrådan närmades till stafven och fastnade därvid, var han i stånd att befria sig. Ehuruväl åtskilliga dumdristiga åskådare, drifna af en stark nyfikenhet, pläga löpa till för att taga företeelsen i skärskådande, så våga de likväl ej närma sig för stanken och de farliga dunsterna i grottan, på det de ej må kväfvas af hämmad andedräkt eller strupens tillsnörning. Inträdet försvåras äfven genom af invånarna uppförda jordvallar och stängsel, på det ej öfverdådiga föraktare af faran som galningar skola begifva sig dit in — för att aldrig mer återkomma. Dessutom har man genom det strängaste förbud, liksom i fråga om sådana människor som burit hand på sig själfva, sörjt för, att de som inse de här hotande farorna ej må locka eller genom lockelser förföra andra, som äro oerfarna, till att utforska detta slags skådespel, enär det af många olyckshändelser är nogsamt bekant, att åtskilliga i denna grotta till och med satt sina lif på spel; hvadan man lättare skulle kunna tränga in i och slippa ut ur Dædali hemska labyrint på Kreta — hvilken innehåller ett ytterst inveckladt nät af slingrande gångar, som möta hvarandra och leda bort från hvarandra, samt äger ett stort antal öppningar, som ha ett falskt sken af att vara utgångar, äfvensom återvändsgränder, ledande tillbaka till samma irrgångar — än det skulle vara möjligt att komma in och ut i denna djupa grotta med dess ringlande stig. Något liknande anför Strabo (i 13. boken), då han säger: Nedgången till underjorden är befintlig i ett obetydligt utsprång på ett högt berg och är så afmätt, att den kan släppa igenom en människa och låta henne nå det underbara djupet. Framför denna öppning befinner sig en fyrkantig vall af vid pass ett halft ploglands omfång. Denna är öfver skyggad af ett fuktigt och tätt mörker, så att den som närmar sig den, samma knappt är i stånd att urskilja marken under sina fötter. Luften för öfrigt är oskadlig, fri från det nämnda mörkret och med fullkomlig vindstilla, ty mörkret håller sig inom inhägnaden. Skulle ett djur komma därinom, dör det ögonblickligen; hvadan tjurar, som insläppts dit, falla till marken och föras ut döda. Äfven sparfvar dö plötsligt, men kastrerade tuppar, som införas där, lida intet men, utan begifva sig fram ända till mynningen och titta in samt gå ned i hålet, så länge de kunna hålla andan. Därest någon skulle ha tillfälle att ytterligare rikta sin erfarenhet i hithörande ting, så kan han bese den etruriske konungen Porsenas labyrint, ur hvilken ingen vänder om som ej försett sig med ett garnnystan för att finna återvägen. — Här skulle ännu mera kunna tilläggas af samma art som rörande Gilbert, t. ex. hvad som enligt anförande af Vincentius (i Spec. hist., bok VI, kap. 61) berättas af Helimandus om Virgilius. Men det kan vara nog att med dessa få drag hafva visat, att enfalden är bottenlös. Äfven anordnar man grottor djupt i jorden för att freda sig för åskslag, likaså underjordiska boningar, sådana som t. ex. Zamolxis, en gotisk man eller snarare demon (enligt Herodotus, bok IV), hvilken lefde långt före Pythagoras, synes hafva åstadkommit, kanske i afsikt att, sedan han lefvat där innesluten och efter några år återvändt, inbilla folk att han varit i underjorden och där fått skåda underbara ting. I detta sammanhang skulle äfven kunna nämnas jätten Typhons tillhåll, som omtalas af Justinus och Solinus. — Nåväl, den ofvannämnda ön, som benämnes Visingsö, åtnjuter utomordentligt anseende såsom en ljuflig och trygg vistelseort för konungar, hvilka också där aflidit och blifvit begrafna.

----

 
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]
[[Kategori:Nordisk mytologi og religion]]

Mannen fra Middelalderen (anmeldelse)

2026-05-16T20:41:57Z

Om kejser Tiberius

2026-05-16T16:04:09Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-16T16:01:53Z

Forside

2026-05-16T16:01:22Z

Main Page

2026-05-16T16:00:38Z

Om kejser Tiberius

2026-05-16T15:59:59Z

Om kejser Tiberius

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ►!! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Om kejser Tiberius]] !! !!
|-
|}

<center>[[Små eventyr]]

<big><big>'''Om kejser Tiberius'''</big></big>

''Af Tiberio keisara'' <ref>Teksten findes overleveret i håndskriftet [https://handrit.is/manuscript/view/da/AM04-0764/0#mode/2up AM 764 4to (Reynistaðarbók)] fra omkr. 1380.</ref>

oversat af [[Bruker:Jesper|Jesper Lauridsen]]

Heimskringla.no

© 2026</center>

----
<center>''Tekstgrundlaget for denne oversættelse er Hugo Gering: '' Islendzk æventyri, ''Verlag der Buchhandlung des Waisenhauses, Halle an der Saale, 1882''</center>
----

[[Fil:Tiberios_II_(obverse).jpg|thumb|right|200px|<center>'''Kejser Tiberius 2.'''</center>]]Da der fra Vorherre Jesu Kristi fødsel var gået 570 år, overtog Tiberius<ref>Tiberius 2. Konstantin, østromersk kejser 578-582</ref> den romerske kejsermagt efter Justinus<ref>Justinus 2., østromersk kejser 565-578</ref>, men før Mauricius<ref>Mauricius, østromersk kejser 582-602</ref>; dette var i begyndelsen af Sankt Gregor den Stores<ref>Gregor den Store, pave 590-604</ref> dage.

Om denne Tiberius kan man i begyndelsen læse, at mens han var ridder under kejser Justinus, henvendte både kejseren og andre stormænd sig på bemærkelsesværdig vis til ham og sagde, at han var bedst egnet til at blive hersker. Han afslog dog at påtage sig denne vanskelige opgave, selv om selveste kejseren bad ham om det, men ikke desto mindre kunne han ved Guds vilje ikke unddrage sig kejserdømmet efter Justinus’ død.

Og da han er kommet til magten, regerer han med en anden indstilling end sin forgænger. Justinus var en mægtig krigsmand, og han havde skrabet umådelige rigdomme sammen fra forskellige lande og lagt dem i det romerske skatkammer, men Tiberius styrer sit rige med fred og griber med begge hænder ned i Justinus’ skatkister og deler på Guds vegne ud til fattige, trængende og tilfangetagne, til munke og gejstlige uden for klostrene, til enker og forældreløse, hvilket skaffede ham tilnavnet ''de fattiges fader''.

Han fik sig en dronning ved navn Sofia; hun var meget velanset, men dog mindre villig til at uddele almisser end sin mand, kejseren. Og hun henvender sig ofte til ham og spørger rent ud, hvilken hensigt han har med sine gaver til de fattige, idet hun siger, at kejserens skatkammer er blevet tømt så meget, at der i hofgården knap nok er tærepenge til rådighed. Hun beder ham tænke på, at hans regeringstid ikke bliver ret meget længere, såfremt han fortsætter på denne måde.

Hertil svarer kejseren med den hellige tros oprigtige ord og siger: »Jeg stoler på, at min Gud ikke lader kongsgården gå til grunde, når dens formue anbringes i himmelkongens skatkammer, for han belærte os herskere om en sådan omsorg, da han sagde: ‘Saml jeres skatte i Himmerige, for dér vil hverken møl eller rust fortære jeres gods.’<ref>Se [https://www.bibelselskabet.dk/brugbibelen/bibelenonline/Matt/6 Matt 6,20]</ref> Det er således indlysende, at Herren byder os, at vi skal lægge vores værdier i hans skatkammer — det vil sige i hænderne på de fattige — og såfremt vi gør det, vil han belønne os både i denne verden og i den næste.«

Og kejseren blev ikke skuffet i sine forventninger til sin tro, for kort tid efter, mens han spadserer omkring i sin hal, kommer han til at kigge ned på gulvet, og han ser, at det hellige korstegn var indridset dér. Han tilkalder sine hirdfolk og siger: »Hov, hov! Det ville være ganske uhørt, hvis man kom til at træde på et sådant tegn.« Og uden tøven befaler han, at gulvet skal brydes op, og da det er gjort, finder man tre stenheller, og på dem alle er det samme korsmærke indridset. Da de alle er blevet fjernet, skinner der så stor en mængde guld og sølv under dem, at den, når den blev lagt på vægten i én bunke, udgjorde hundrede tusinde mark. Og efter gamle folks udsagn var dette guld oprindeligt blevet anbragt dér, da den konge, der hed Narses Patricius<ref>En officer under Justinian 1. (østromersk kejser 527-565)</ref>, havde skjult disse værdier, fordi han ikke undte nogen at have gavn af dem. Nu blev der åbnet fuldstændig for at bruge midlerne på de tilfangetagne, så de kunne blive fri, på de fattige, så de kunne blive mætte, og på alle de andre, der havde behov.

----

'''Noter:'''
<references />

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på dansk]]
[[Kategori:Jesper Lauridsen]]

Billeder af Carsten Lyngdrup Madsen

2026-05-16T13:45:53Z

Fil:Kongeegen 2 (clm).jpg

2026-05-16T13:44:35Z

Carsten lastet opp Fil:Kongeegen 2 (clm).jpg == Beskrivelse == Kongeegen i Jægerspris Nordskov, som i dag må støttes af flere krykker, er Nordeuropas ældste træ (ca. 1400 år). Det stod her ikke blot i vikingetiden men også en betydelig del af jernalderen. Illustration af clm. Copyright: © Carsten Lyngdrup Madsen, 2025 Kategori: Kunst Kategori: Carsten Lyngdrup Madsen

Ny side

== Beskrivelse ==
Kongeegen i Jægerspris Nordskov, som i dag må støttes af flere krykker, er Nordeuropas ældste træ (ca. 1400 år). Det stod her ikke blot i vikingetiden men også en betydelig del af jernalderen.
Illustration af clm.
Copyright: © Carsten Lyngdrup Madsen, 2025
[[Kategori: Kunst]]
[[Kategori: Carsten Lyngdrup Madsen]]

Fil:Kongeegen (clm).jpg

2026-05-16T13:43:23Z

Carsten slettet siden Fil:Kongeegen (clm).jpg

Fil:Kongeegen (clm).jpg

2026-05-16T13:43:02Z

Carsten lastet opp en ny versjon av Fil:Kongeegen (clm).jpg == Beskrivelse == Kongeegen i Jægerspris Nordskov, som i dag må støttes af flere krykker, er Nordeuropas ældste træ (ca. 1400 år). Det stod her ikke blot i vikingetiden men også en betydelig del af jernalderen. Illustration af clm. Copyright: © Carsten Lyngdrup Madsen, 2025 Kategori: Kunst Kategori: Carsten Lyngdrup Madsen

Ny side

Fil:OM 3,22.jpg

2026-05-16T09:55:35Z

Carsten lastet opp Fil:OM 3,22.jpg == Beskrivelse == Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken, Bok 3 Kategori:Bilder Kategori:Olaus Magnus

Ny side

== Beskrivelse ==
Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken, Bok 3

[[Kategori:Bilder]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]

Fil:OM 3,21.jpg

2026-05-16T09:55:02Z

Carsten lastet opp Fil:OM 3,21.jpg == Beskrivelse == Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken, Bok 3 Kategori:Bilder Kategori:Olaus Magnus

Ny side

== Beskrivelse ==
Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken, Bok 3

[[Kategori:Bilder]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]

Fil:OM 3,20.jpg

2026-05-16T09:54:28Z

Carsten lastet opp Fil:OM 3,20.jpg == Beskrivelse == Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken, Bok 3 Kategori:Bilder Kategori:Olaus Magnus

Ny side

== Beskrivelse ==
Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken, Bok 3

[[Kategori:Bilder]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]

Om trollredskap i Bottnien

2026-05-16T09:02:10Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Main Page

2026-05-16T07:10:36Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-16T07:09:48Z

Forside

2026-05-16T07:09:18Z

Mera om samma ämne

2026-05-16T07:08:29Z

OM: Mera om samma ämne

Ny side

Mannen fra Middelalderen (anmeldelse)

2026-05-16T05:37:07Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Artikler og forskningsdokumentasjon

2026-05-15T21:33:15Z

Main Page

2026-05-15T21:31:38Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-15T21:30:24Z

Forside

2026-05-15T21:30:01Z

Mannen fra Middelalderen (anmeldelse)

2026-05-15T21:26:18Z

clm: Mannen fra Middelalderen (anmeldelse)

Ny side

Fil:Mannen fra Middelalderen.jpeg

2026-05-15T20:46:53Z

Carsten lastet opp Fil:Mannen fra Middelalderen.jpeg Mannen fra Middelalderen av Bergsveinn Birgisson 2020 Kategori:Bøker Kategori:Bergsveinn Birgisson

Ny side

== Beskrivelse ==
Mannen fra Middelalderen av Bergsveinn Birgisson 2020

[[Kategori:Bøker]] [[Kategori:Bergsveinn Birgisson]]

Små eventyr

2026-05-15T17:44:05Z

Kvinnelige makter - Frøya: Mer enn bare kjærlighet

2026-05-15T12:40:05Z

← Eldre revisjon	Revisjonen fra 18. mai 2026 kl. 15:01
(Én mellomliggende revisjon av samme bruker vises ikke)
(Ingen forskjell)

@@ Linje 14: / Linje 14: @@
 <blockquote>
 '''2026 Maj'''
 * [[Om häxors bestraffning]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Om häxors bestraffning]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[Om Götarnas gudstjänst och offer]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[National-forskeren P. A. Munch, hans liv og virke]] (norsk; ''Christopher Brinchmann'',  1910)

@@ Linje 71: / Linje 71: @@
 * [[Om häxors bestraffning]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Om den fjättrade trollkarlen (på Visingsö)]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 95: / Linje 96: @@
 * [[Om Götarnas gudstjänst och offer]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[National-forskeren P. A. Munch, hans liv og virke]] (Norwegian; ''Christopher Brinchmann'', 1910)

@@ Linje 24: / Linje 24: @@
 <blockquote>
-[[Fil:Djævelen.jpg|right|230px]][[Fil:To_munke.jpg|right|230px]][[Fil:Crane_in_its_vigilance_-_illustration_in_the_Harley_Bestiary.jpeg|right|230px]][[Fil:Skrædder_med_saks.jpeg|right|230px]]
+[[Fil:Djævelen.jpg|right|235px]][[Fil:To_munke.jpg|right|235px]][[Fil:Crane_in_its_vigilance_-_illustration_in_the_Harley_Bestiary.jpeg|right|235px]][[Fil:Skrædder_med_saks.jpeg|right|235px]]
 * [[Om kong Konstantin]] (2026)
 * [[Om kejser Tiberius]] (2026)
 * [[Om Sindolf og hans hustru]] (2026)

@@ Linje 5 418: / Linje 5 418: @@
 ===== Hvaleyrr =====
-* <FONT COLOR=49727E>Fordanskning:</FONT> Hvaleyr [[Bilde:Vesturland .jpg|150px|right]]
+* <FONT COLOR=49727E>Fordanskning:</FONT> Hvaløre [[Bilde:Vesturland .jpg|150px|right]]
 * <FONT COLOR=49727E>Beskrivelse:</FONT> Næs, Guldbringesyssel, Vestisland.
 * <FONT COLOR=49727E>Kilder:</FONT> ''Landnamsbogen:'' 5
@@ Linje 5 425: / Linje 5 425: @@
 ----
 =====Hvalfjarðarstr&#491;nd =====
 * <FONT COLOR=49727E>Fordanskning:</FONT> Hvalfjordstrand  [[Bilde:Vesturland .jpg|150px|right]]

← Eldre revisjon	Revisjonen fra 18. mai 2026 kl. 04:29
(Én mellomliggende revisjon av samme bruker vises ikke)
(Ingen forskjell)

@@ Linje 71: / Linje 71: @@
 * [[Om kejser Tiberius]] (Danish; ''Jesper Lauridsen'', 2026)
 * [[Mera om samma ämne]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 95: / Linje 96: @@
 * [[ Christopher Brinchmann biografi|Hvem var Christopher Brinchmann?]] (Norwegian biography)
 * [[Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Om kejser Tiberius]] (dansk; ''Jesper Lauridsen'', 2026)
 * [[Mera om samma ämne]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[ Christopher Brinchmann biografi|Hvem var Christopher Brinchmann?]] (norsk biografi)
 * [[Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)

@@ Linje 30: / Linje 30: @@
-''Bergsveinn Birgissons'' '''Mannen fra Middelalderen''' er ikke en traditionel biografi. Det er en både lærerig og engagerende bog om Tormod Torfæus – den islandske lærde, som i årtier arbejdede på at samle, oversætte og systematisere den norrøne historieskrivning. Bogen lykkes først og fremmest, fordi Birgisson formår at gøre et stof, der let kunne være blevet tungt og akademisk, levende og nærværende. Dette er fortællingen om en af Nordens store, men ofte oversete historikere – manden som i 1600-tallet lagde grundstenen til den moderne forståelse af Norges og Islands middelalder.
+''Bergsveinn Birgissons'' '''Mannen fra middelalderen''' er en af de sjældne historiske biografier, der både oplyser, bevæger og overrasker. Bogen gør Tormod Torfæus levende som menneske, ikke kun som lærdomshistorisk figur, og den gør det med en litterær kraft, der er usædvanlig i historiske fremstillinger. Birgisson formår at skabe en fortælling, der både er dybt forankret i kilderne og samtidig skrevet med en kunstnerisk sensibilitet, der giver læseren en oplevelse af nærvær og intimitet.
-Forfatteren skriver med stor kærlighed til både sagaerne og den lærde kultur, som omgav Torfæus. Han har blik for detaljen og en imponerende evne til at skabe stemning omkring håndskrifter, gamle biblioteker og den intellektuelle verden i 1600- og 1700-tallet. Samtidig bliver Torfæus tegnet som et menneske af kød og blod: stædig, arbejdsom, ambitiøs, frustreret og dybt optaget af fortiden.
+Torfæus kunne let være endt som en tør fodnote i nordisk historieskrivning, men Birgisson giver ham kød og blod. Han rekonstruerer hans liv gennem breve, arkiver, rejser og spor i landskabet, og han gør det med en nysgerrighed, der smitter. Man mærker Torfæus’ kamp for anerkendelse, hans intellektuelle ambitioner og hans sårbarhed som menneske i en tid, hvor lærdom var både magt og risiko.
-Bogens største styrke er dens kombination af fortællekunst og indsigt. Birgisson er ikke blot romanforfatter, men også forsker, og han formår at bygge bro mellem det akademiske og det litterære. Flere passager er direkte smukke i deres skildring af den nordiske kulturarv og af den næsten besættende trang til at bevare fortiden for eftertiden.
+Det særlige er, at Birgisson ikke blot beskriver Torfæus’ liv – han opsøger det. Han går i hans fodspor, besøger hans hjem, undersøger hans håndskrifter og forsøger at forstå hans mentale landskab. Denne metode giver bogen en næsten antropologisk dimension, hvor fortiden ikke blot analyseres, men genopleves.
-Undertiden bevæger fremstillingen sig dog væk fra den biografiske med kortere eller længere afstikkere. Birgisson bevæger sig gerne ud ad sideveje om identitet, historiesyn og kultur, og selv om disse refleksioner ofte er interessante, kan de få bogens fokus til at glide. Enkelte steder savner man også en mere kritisk behandling af Torfæus’ begrænsninger og af den politiske sammenhæng, han arbejdede i.
+Birgisson skriver med en sjælden balance mellem fortællekraft og faglighed. Han tillader sig at spekulere, men aldrig uden at gøre det klart, hvor kilderne slutter og forestillingen begynder. Det giver bogen en næsten romanagtig fremdrift, uden at den mister sin historiske tyngde.
-Men disse indvendinger ændrer ikke ved helhedsindtrykket. '''Mannen fra Middelalderen''' er en usædvanligt velskrevet og vidende bog, som formår at gøre en forholdsvis ukendt historisk skikkelse både relevant og fascinerende. Det er en klog, varm og usædvanligt velskrevet bog, der vil glæde enhver med interesse for nordisk historie, sagaer og idéhistorie — og som samtidig minder én om, hvor skrøbelig kulturarven er, hvis ingen tager vare på den.
+Samtidig er sproget præget af en poetisk opmærksomhed på detaljer – landskaber, stemninger, lugte, lyde – som gør, at læseren ikke blot forstår Torfæus’ verden, men sanser den. Denne sanselighed er en af bogens store styrker og gør den til mere end en traditionel biografi.

← Eldre revisjon	Revisjonen fra 16. mai 2026 kl. 16:04
(Én mellomliggende revisjon av samme bruker vises ikke)
(Ingen forskjell)

@@ Linje 94: / Linje 94: @@
 Fil:Hraundrangi2.jpeg|<center><small>Hraundrangi</small></center>
 Fil:Eyjafjörður.jpg|<center><small>Eyjafjörður</small></center>
-Fil:Kongeegen (clm).jpg|<center><small>Kongeegen</small></center>
+Fil:Kongeegen 2 (clm).jpg|<center><small>Kongeegen</small></center>
 Fil:Yggdrasil3.jpg|<center><small>Yggdrasil</small></center>
 Fil:Island Østfjordene.jpg|<center><small>Island Østfjordene</small></center>

← Eldre revisjon	Revisjonen fra 16. mai 2026 kl. 09:02
(Én mellomliggende revisjon av samme bruker vises ikke)
(Ingen forskjell)

@@ Linje 71: / Linje 71: @@
 * [[Mannen fra Middelalderen (anmeldelse)|Bergsveinn Birgisson: Mannen fra Middelalderen]] (book review, Danish; ''Carsten Lyngdrup Madsen'', 2026)
 * [[Om hafvets besvärjare]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 95: / Linje 96: @@
 * [[Om straff som drabba de mindre gudarna]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Kvinnelige makter - Såga: Et bilde av fred og glede]] (Norwegian; ''Knut Rage'', 2026)

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Mannen fra Middelalderen (anmeldelse)|Bergsveinn Birgisson: Mannen fra Middelalderen]] (boganmeldelse, dansk; ''Carsten Lyngdrup Madsen'', 2026)
 * [[Om hafvets besvärjare]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[Om straff som drabba de mindre gudarna]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Kvinnelige makter - Såga: Et bilde av fred og glede]] (norsk; ''Knut Rage'', 2026)

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 15. mai 2026 kl. 12:40
(2 mellomliggende revisjoner av samme bruker vises ikke)
Linje 110:		Linje 110:


−	[[File:Freyja riding with her cats (1874).jpg\|thumb\|400px\|Frøya i sin vogn trukket av katter. ~~Illusterasjon~~ av ~~vLudwig~~ Pietsch, 1865.]]I norrøn mytologi fremstår Frøya som en kompleks gudinne knyttet til kjærlighet, skjønnhet, fruktbarhet, sex, krig, gull og seid. Hun rir i en vogn trukket av katter, eier smykket Brísingamen og hersker over sitt eget dødsrike, Folkvang. Selv om den norrøne Frøya har mange av de samme trekkene som antydes i spekulasjonene om en tidlig Frauja-dyrking, er det viktig å huske at den norrøne mytologien er et resultat av en lang utvikling og påvirkning fra ulike kilder.	+	[[File:Freyja riding with her cats (1874).jpg\|thumb\|400px\|Frøya i sin vogn trukket av katter. Illustrasjon av Ludwig Pietsch, 1865.]]I norrøn mytologi fremstår Frøya som en kompleks gudinne knyttet til kjærlighet, skjønnhet, fruktbarhet, sex, krig, gull og seid. Hun rir i en vogn trukket av katter, eier smykket Brísingamen og hersker over sitt eget dødsrike, Folkvang. Selv om den norrøne Frøya har mange av de samme trekkene som antydes i spekulasjonene om en tidlig Frauja-dyrking, er det viktig å huske at den norrøne mytologien er et resultat av en lang utvikling og påvirkning fra ulike kilder.

	Hypotesen om slavisk innflytelse på Frauja-dyrkingen hos goterne er basert på språklige likheter og påfallende paralleller i religiøs praksis, spesielt knyttet til dyrkingen av guddommer i hellige lunder uten bildedyrking. Selv om det er vanskelig å trekke definitive konklusjoner basert på det begrensede kildematerialet, gir denne teorien en plausibel forklaring på den særegne utviklingen av Frauja-dyrkingen blant goterne. Den peker på viktigheten av kulturell utveksling og naboskap i formingen av religiøse forestillinger i tidlig germansk historie. Videre forskning i både germansk og slavisk religionshistorie kan kanskje kaste ytterligere lys over dette fascinerende spørsmålet om kulturell samhandling og religiøs påvirkning i Europas tidlige historie.		Hypotesen om slavisk innflytelse på Frauja-dyrkingen hos goterne er basert på språklige likheter og påfallende paralleller i religiøs praksis, spesielt knyttet til dyrkingen av guddommer i hellige lunder uten bildedyrking. Selv om det er vanskelig å trekke definitive konklusjoner basert på det begrensede kildematerialet, gir denne teorien en plausibel forklaring på den særegne utviklingen av Frauja-dyrkingen blant goterne. Den peker på viktigheten av kulturell utveksling og naboskap i formingen av religiøse forestillinger i tidlig germansk historie. Videre forskning i både germansk og slavisk religionshistorie kan kanskje kaste ytterligere lys over dette fascinerende spørsmålet om kulturell samhandling og religiøs påvirkning i Europas tidlige historie.

← Eldre revisjon	Revisjonen fra 16. mai 2026 kl. 05:37
(Én mellomliggende revisjon av samme bruker vises ikke)
(Ingen forskjell)

@@ Linje 66: / Linje 66: @@
 '''Bokomtaler'''
 <blockquote>
 * [[Den svarte vikingen (anmeldelse)|''Bergsveinn Birgisson:'' Den svarte vikingen]] — Anmeldt af Carsten Lyngdrup Madsen (2014)
 * [[Nordboernes gamle religion (anmeldelse)|''Carsten Lyngdrup Madsen:'' Nordboernes gamle religion - fortællinger fra edda, saga og kvad]] — Anmeldt af Doris Ottesen, Signe Elise Bro og Simon Nygaard (2015, 2016)