Forskjell mellom versjoner av «Þiðriks saga af Bern - Tillæg»

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
m
m
Linje 14: Linje 14:
 
Mb. (også kalt Hdskr.) er et norsk skinnpergament fra slutten av 1200-tallet. A og B er islandske papirhåndskrifter fra midten av 1600-tallet. Sv. er en svensk oversettelse fra midten av 1400-tallet. U er Carl Richard Ungers 1853-utgave av ''Saga Þiðriks konungs af Bern''. '''445<sup>sv</sup>''' viser til at teksten er hentet fra den svenske oversettelsen. Kapitteltallene i parentes henviser til Ungers utgave.
 
Mb. (også kalt Hdskr.) er et norsk skinnpergament fra slutten av 1200-tallet. A og B er islandske papirhåndskrifter fra midten av 1600-tallet. Sv. er en svensk oversettelse fra midten av 1400-tallet. U er Carl Richard Ungers 1853-utgave av ''Saga Þiðriks konungs af Bern''. '''445<sup>sv</sup>''' viser til at teksten er hentet fra den svenske oversettelsen. Kapitteltallene i parentes henviser til Ungers utgave.
  
Hele den svenske Didrikskrøniken kan leses på [http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/03_Handskrifter/Sko115.html Fornsvenska textbanken].
+
Hele den svenske Didrikskrøniken kan leses på [http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/02_Texter/B.P6-Did.html Fornsvenska textbanken].
 
----
 
----
  

Revisjonen fra 6. des. 2017 kl. 13:17

Velg språk Fornsvensk Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Original.gif Islandsk.gif


Þiðriks saga af Bern



Mb. (også kalt Hdskr.) er et norsk skinnpergament fra slutten av 1200-tallet. A og B er islandske papirhåndskrifter fra midten av 1600-tallet. Sv. er en svensk oversettelse fra midten av 1400-tallet. U er Carl Richard Ungers 1853-utgave av Saga Þiðriks konungs af Bern. 445sv viser til at teksten er hentet fra den svenske oversettelsen. Kapitteltallene i parentes henviser til Ungers utgave.

Hele den svenske Didrikskrøniken kan leses på Fornsvenska textbanken.



Tillæg[1]


|[2] 445sv (439). Som hii[?j] før haffuer horth huru wideke welanson flydde før didrik aff bern ok sanch i syon wid granzport, tho kom til honum en haffru hans fadher fadher modher ok togh honum ok førde honum til sælandh ok war ther longa stundh, tho han sporde ath didrik aff bern war wordhin kesare j rom ok mectogher øffuer konunx rike tho for han oppa ena øø som fimber hether ok bygde sik ther en gordh ok bygdhe et lithith torn widh sundhit ok satte ther widh en færie karl ok loth gøra eth liknilse saa skapth som didrik aff berna war ok førbødh færia karren ath føra naghan then man øuer sem saa war skapther.


446sv (440). Didrik aff bern for ok lette epther wideke ok lønlegha ok vilde gerna hempnas sin brodher ok hade ey meth sik wtan twa suæna tho kom han til theth sama sund ok wart strax øffuer førdher, tho saa færie mannen ath the woro bodhe ens skapthe liknilsith ok han, ok sagde til honum jach wardher thik føra hædhon j ghen thegh ær før bwdith ath komo j tesse øø, sidhon førde han honom ather til rygia, tho før stodh didrik wel hwadh theth betydde ok wilde han heldher døø en ey hempnas sin brodher, sydhon gik han til en køp stad ok loth brytha sik eth øga wth nær en lækiæræ, tho theth war læcth tho for han ather til sundith j ghen ok warth strax øffuer førdher oppa øna ok færia mannen loth honum gonga |[3] hwarth han wilde, tha gik han oppa hoff gordhen ok kom j wedekis herberge lønligha ok [han] stodh før sina sængh ok clædde sik ok ther war enghen inne wtan han ena tho didrik kom j gynom døren tho sa han hwar widekis suærdh mimingh loo pa ena kisto han togh suærdeth ok drogh otaff slidhena ok skøtat op j takith saa theth bleff stondhondhe. Tho wideka saa hær didrik ok kende honum han fagnadhe honum wel ok fiøl aa knæ før honom, ok bødh sik ok alth sith goz j waldh, her didrik suarede sisth wi skildoms fran grans porth tho thu hade slagit myn brodher ok the wnga herra konungh atilius søner, tho tæncthe jach sa stadeliga theth in j mith hjærta ath thu skulde aldrik haffua fridh aff mik hwar jach tegh finner, thy wapna thegh snarth ok lægh tith harnisk oppa ok wær thegh theth besthe thu kanth, wideke suarede faa mik mith egith swærdh mymingh, her didrik sagde ath ther staar enghen radh til, thagh eth annat godh suærdh theth besthe thw haffuer. Tha wapnade widheke sik, ok saa gingo the samon ok slogas saa lenge ath wideka størthe ok lagh dødh før sin eghin sængh.


447sv (441). her didrik hade ma[n]gh sar ok stora tha togh han nidher suærdhit mimyngh ok gik saa gynom hølsthen ok gynom sassen hans saar the sulnade ok rotnadhe fasth, tho han kom i suawen tho kende han ath han ey kwnne længher liffua, tho gik han fram meth en aa eller en syø, tho drogh han suærdeth aff slidhe mymmingh ok kastadhe wth j syon som han længsth kwnne, saa ath theth kom aldrik j nagars mansz handh Sydhon gik han j en stadh som hether hofferdh ok lagh ther om nattena, tha han kende ath fasth ledh ath dødhin meth honom tha før bødh han the twa swæna honom foldho ath sægia nogan man [haa] han war, lithit ther epther tha bleff han dødh aff the sar wideke welanson hade honum giffuith, ok warth jordath j then sama stadh før en køpman, hans swæna foro hem til rom ok tordho ey mykit sægia aff thera færdh, wtan før mæctogha herra, en theth wisto alle j danmark ath wideke wart slagin j sith egith herbærge ok enghen wisthe hans bana man, theth wisthe ok tyske mæn ath konungh didrik kom aldrigh j sith rike j ghen sydhan han redh fran theth badh som en kallas didriks badh, thy halla alla romara theth før santh ath didrik bleff dødh som før scrifuith stor.


448sv (442). En kesare war j rom som hænrik heth hans fadher heth fyppoldhi hærtogh aff borgwndia han sadhe saa ath her didrik loth fødha op en hæsth j eth mørcth hus nidh j jordena thil thess han war wii [? vii] ara gamal, ok too han war j badhit loth han slæppa honom ok en anan hesth som alabrandh gaff honum loth han bindha harth nær ok en annan hesth meth sama leth satte han j sith egith stal ther redh swænona oppa æpthe honom, ok war theth giorth lønligha epthe her didrik[s] radh ath han kom saa borth fran sith rike, thy ath haffde han farit oppenbarligha thaa haffde ther mer røkthe aff gongit ok hade han ey tha fwnnith widheke welanson deo gratias

hær didriks bok haffuer nw ændha
gudh maa honum sina nade sændha
them sem hona a swænska wendhe.




Noter:

  1. Mens sagaens slutning er tabt i Mb på grund af en lakune i slutningen af dette håndskrift, og mens sagaen i AB ender med at Didrik bortføres på en sort hest (nærværende udgave II, 392-4), tilføjer den svenske oversættelse af sagaen (Sv) en slutning, som aftrykkes her efter Hyltén-Cavallius' udgave s. 300-303. Fortællingen om Didriks ridt ender i Sv, stemmende med AB, således: Sydhan kwnne inghen meth sanningh ath sægia hwart wth han komyn war æn theth haffuer komith j drøma før tyske men ath didrik monde theth nywta æth han kallade a gudh ok iompfru maria; og derefter fortsættes som det aftrykkes ovenover.
  2. U x (dvs. side 10 av forordet.)
  3. U xi