Beowulf (RW) 26
Hopp til navigering
Hopp til søk
Beowulf
Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
---|---|---|---|---|---|---|
Denne teksten finnes på følgende språk ► | ||||||
En fornengelsk hjältedikt
Översatt av
- Kapitel 26
Ömsesidiga löften vid avskedet.
- Ecgtheows son Beowulf talade:
- »Nu vilja vi sjöfarande,
- »Komna från fjärran, säga, att vi längta
- 1820 Att söka Hygelac. Här ha vi undfägnats
- »Väl efter önskan: du har varit god emot oss.
- »Om jag någonsin kan på jorden med något
- »Vinna av dig, mannafurste,
- »Genom stridsbragder större kärlek,
- 1825 »Än jag hittills gjort, är jag strax färdig.
- »Om jag får spörja över vågornas ban,
- »Att dina grannar hota dig med stridens fara,
- »Som hätska fiender stundom gjort med dig,
- »Så skall jag bringa dig tusen kämpar,
- 1830 »Hjältar till din hjälp. Jag vet, att Hygelac,
- »Götarnes furste, fastän folkets herde
- »Ännu är ung, vill hjälpa mig
- »Med råd och dåd att ära dig väl
- »Och dig till hjälp bära spjutet,
- 1835 »Kraftens stöd, om du behöver män.
- »Om nu furstebarnet Hreðric ärnar sig
- »Till götarnes gårdar, kan han där finna
- »Många vänner: bäst är att söka
- »Främmande länder för den som litar på sig själv.»
- 1840 Hroðgar talade och svarade honom:
- »Dessa ord har den vise Gud
- »Lagt i ditt sinne; ej har jag hört någon man
- »Vid så unga år tala visare;
- »Du är stark till kroppen och klok till sinnes,
- 1845 »Vis i orden. Jag hyser förhoppning,
- »Om det går så, att sjukdom eller stål
- »Eller spjutet bortrycker i den vilda svärdskampen
- »Hreðels son, din egen konung,
- »Folkets herde, och du är vid liv,
- 1850 »Att sjö-götarne ej hava någon
- »Bättre att välja till sin konung,
- »Hjältarnes skattvårdare, om du vill råda
- »Över frändernas rike. Ju längre dess bättre
- »Likar mig ditt sinne, käre Beowulf!
- 1855 »Du har uträttat det, att för dessa folk,
- »Götamännen och spjut-danerna,
- »Skall fred vara gemensam, och vila skall den fejd,
- »Den lömska fiendskap de förut hyst,
- »Och så länge jag råder över mitt vida rike,
- 1860 »Skatter vara gemensamma, mången man uppsöka
- »En annan med gåvor över dykandens bad.
- »Den ringade farkosten skall föra över haven
- »Skänker och kärlekstecken: jag vet, att männen
- »Stå fast slutna mot fiende och vän
- 1865 »I allo otadligt efter gammal sed.»
- Ytterligare gav honom Healfdenes son,
- Jarlarnes värn, därinne tolv smycken,
- Bad honom med dessa skänker välbehållen uppsöka
- Sina kära landsmän och snart komma åter.
- 1870 Därpå kysste Scyldingarnes furste,
- Den högättade konungen, den bäste av hjältar
- Och föll honom om halsen. Den gråhåriges
- Tårar strömmade; den åldrige väntade
- Båda delarna, dock mera det ena,
- 1875 Att de modige skulle åter få se
- Varandra i samtal. Så kär var honom den mannen,
- Att han ej kunde hämma sin själsrörelse,
- Utan fäst i hjärtat med hugens bojor,
- Längtar hjälten hemligen efter den käre mannen
- 1880 I strid mot blodet.1 — Därifrån skred då
- Den guldstolte kämpen Beowulf över ängen;
- Han yvdes över skatterna. Havsvandraren
- Låg för ankar, bidade sin ägare.
- Då vart under gången Hroðgars gåva
- 1885 Ofta prisad: det var en konung,
- I allo otadlig, tills ålderdomen berövade honom,
- Den som skadat många, hjältekraftens härlighet.
- Noter:
- 1. D. v. s. 'ehuru han ej var hans blodsfrände'. Stället kan ock tolkas så: Brann hemligen i blodet längtan Efter den käre mannen.