Forskjell mellom versjoner av «Beowulf (RW) 35»
Hopp til navigering
Hopp til søk
Beowulf
(Beowulf (RW) 35) |
|||
Linje 180: | Linje 180: | ||
[[Kategori:Alfabetisk indeks]] | [[Kategori:Alfabetisk indeks]] | ||
[[Kategori:Tekster på svensk]] | [[Kategori:Tekster på svensk]] | ||
+ | [[Kategori:Angelsaksiske kilder]] | ||
[[Kategori:Dróttkvæði og Rímur]] | [[Kategori:Dróttkvæði og Rímur]] | ||
[[Kategori:Rudolf Wickberg]] | [[Kategori:Rudolf Wickberg]] |
Nåværende revisjon fra 16. apr. 2019 kl. 15:14
Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
---|---|---|---|---|---|---|
Denne teksten finnes på følgende språk ► | ||||||
En fornengelsk hjältedikt
Översatt av
- Kapitel 35
Han vill ensam upptaga striden med draken. Beowulf kämpar med draken.
- 2460 »Då går han i sovrummet, sjunger en sorgesång,
- »Fadern över sonen; allt tycktes honom för rymligt,
- »Fält och bostad. Så bar väder-götarnes
- »Värn sin sjudande hjärtesorg
- »Efter Herebeald, kunde ej alls förmå sig
- 2465 »Att hämnas dådet på banemannen:
- »Han kunde dock ej förfölja kämpen
- »Med onda dåd, fastän han ej var honom kär.
- Med detta sorgesår, som givits honom,
- »Övergav han männens fröjd, valde Guds ljus;
- 2470 »Lämnade sina barn, som den rike gör,
- »Land och fursteborg, då han gick ur livet. —
- »Sedan blev det brott och tvist mellan svear och götar,
- »Ömsesidig fiendskap och hård härkamp
- »Över det vida vattnet, då Hreðel dött,
- 2475 »Och Ongentheows söner voro
- »Tappra och krigiska, ville ej hålla
- »Fred över haven, utan anställde ofta
- »Bakslugt blodbad kring Hreosna-berget.1
- »Denna lömska fejd hämnades mina
- 2480 »Fränder och vänner, såsom det sports,
- »Fastän den ene betalade med sitt liv,
- »Ett hårt köp: striden medförde
- »Götafursten Haæðcyns fall. —
- »Jag har sport, att på morgonen broder hämnades broder
- 2485 »Med svärdets eggar på banemannen,
- »Då Ongentheow angrep Eofor.
- »Stridshjälmen klövs i tu, den gamle Scilfingen
- »Nedsjönk blek; handen2 var betänkt
- »På fullständig hämnd, svek ej vid dödshugget.
- 2490 »De skatter, som min konung hade givit mig,
- »Har jag gäldat honom i striden, såvitt mig förunnats,
- »Med det blanka svärdet: han skänkte mig land
- »Och härligt odalgods. Och ej behövde han
- »Hos gepider eller spjut-daner
- 2495 »Eller i Svearike söka efter
- »Och köpa med skatter sämre kämpar.
- »Ständigt ville jag i hären vara framför honom,
- »Ensam i spetsen och skall så till min död
- »Utkämpa strider, så länge detta svärd håller,
- 2500 »Som ofta förr och senare hjälpt mig,
- »Sedan tack vare min kraft jag med min hand
- »Dödade Däghrefn, hugernas3 kämpe.
- »Ej fick han bära det dyrbara
- »Bröstsmycket till frisernas konung,
- 2505 »Utan standar-bäraren, den starke ädlingen
- »Föll i kampen. Ej gav svärdet banesår,
- »Utan krigarens famntag krossade benhuset,
- »Hjärtats svallvågor. Nu skall handen
- »Och den hårda svärdseggen strida om skatten.»
- 2510 Beowulf talade löftes-ord
- För sista gången: »Jag har vågat många
- »Strider i min ungdom; ännu en gång vill jag,
- »Folkets gamle vårdare, söka fejd
- »Och kämpa med ära,4 om skadedjuret
- 2515 »Gör anfall mot mig ut ur jordsalen.»
- Sedan hälsade han för sista gången
- Alla männen, sina kära följeslagare,
- De käcka hjälmbärarne: »Ej ville jag bära
- »Vapen mot draken, om jag visste huru
- 2520 »Jag annars skulle kunna fullgöra mitt löfte
- »Mot skräckbringaren, som jag förut gjort mot Grendel.
- »Men jag väntar där het fiendeeld,
- »Giftig andedräkt; därför har jag på mig
- »Brynja och sköld. Ej vill jag fly
- 2525 »För högens vaktare det minsta fotsteg;
- »Utan vår strid blir vid muren, som ödet för oss fogar,
- »Alla människors herre. Jag är så käck till sinnes,
- »Att jag kan undvara skryt gentemot den flygande fienden.
- »Biden på berget, I rustade män,
- 2530 »Värnade av brynjor, vem av oss båda
- »Bäst skall kunna uthärda sår
- »Efter stridsstormen. Det är ej ett värv för er
- »Och anstår ej någon utom mig ensam
- »Att med skräckbringaren mäta sig i styrka
- 2535»Och öva mandom. Jag skall med min kraft
- »Tillkämpa mig guld, eller ock skall i striden
- »En våldsam död bortrycka er herre.»
- Sedan reste sig vid skölden den starke kämpen,
- Hård under hjälmen, bar stridsskjortan
- 2540 Hän under klipporna, litade blott
- På sin egen styrka: sådan är ej den feges färd!
- Vid muren såg då den utmärkte hjälten,
- Som hade utstått stridernas larm
- Så många gånger, då kämpar stötte samman,
- 2545 Ett stenvalv stå och en ström därifrån
- Bryta fram ur högen. Den källans svall
- Var hett av stridslågor: ej kunde han obränd
- Vid någon tid nå fram till djupet
- I skattens närhet för drakens låga.
- 2550 Då lät ur bröstet, vredgad som han var,
- Väder-götarnes herre orden fara ut;
- Den modige ropade: manande till strid,
- Kom rösten ljudande in under den grå stenen.
- Hat väcktes, skattevårdaren hörde
- 2555 En människoröst; ej var det mera tid
- Att söka vänskap. Först kom då
- Skräckbringarens andedräkt, het stridssvett
- Ut ur klippan. Marken dånade.
- Vid högens fot svängde götarnes
- 2560 Herre sin sköld mot den hemske gästen.
- Då kände den ringlade ormens hjärta
- Lust att söka strid. Dessförinnan drog
- Den gode stridskonungen det gamla arvsvärdet
- Med vassa eggar. Båda de hätska
- 2565 Fienderna grepos av skräck för varandra.
- Med fast mod stod vännernas furste
- Vid den stupande skölden, då ormen krökte
- Snabbt sig samman; rustad bidade kämpen.
- I lågor kom ormen skridande i bukter,
- 2570 Skyndande till sitt öde. Skölden skyddade väl
- Den frejdade furstens liv och lemmar
- Mindre tid än han själv önskade.
- Där skulle han för första gången
- Då få erfara, att ödet ej gav honom
- 2575 Ära i striden. Götarnes herre
- Lyfte upp handen, slog med svärdet
- Den hemskt glänsande, så att den bruna eggen
- Vek mot benet, bet mindre hårt
- Än folkkonungen väl behövde,
- 2580 Nödställd i striden. Efter svärdsslaget
- Blev högens vaktare vild till sinnes,
- Utspydde dödseld; vida sprungo
- Stridslågorna. över segerära jublade ej
- Götarnes guldvän, då det nakna slagsvärdet
- 2585 Svek i striden, som det beprövade stålet
- Ej hade bort. Ej var det en lätt
- Färd för Ecgtheows frejdade son
- Att övergiva denna mark
- Och annanstädes mot sin vilja
- 2590 Taga sin bostad, så som varje människa måste
- Lämna dessa förgängliga dagar. — Ej dröjde det sedan länge,
- Innan skräckbringarne åter möttes.
- Skattevårdaren fattade mod på nytt
- — Bröstet hävdes av andedräkten —; nöd led då,
- 2595 Omvärvd av eld, folkets gamle herde.
- Ej stodo i en hop hans vapenbröder,
- Ädlingars söner runtom honom
- Med mod i striden; utan flydde till skogen
- Att bärga livet. I en av dem sjöd dock
- 2600 Sinnet av sorger: för den vältänkande
- Kan intet någonsin fjärma frändskapen.
- Noter:
- 1. 'Hreofna-beorh' (korpberget) är en emendation af handskriftens 'Hreosna-beorh'. Jf vv. 2925 och 2935.
- 2. Eofors. Denne händelse berättas utförligare vv. 2961 ff.
- 3. = frankernas.
- 4. Eller: utföra en bragd.