Groas trollsång (NFS)
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► |  |
 |
 |
 |
||
|
|
|
|
|||
|
|
|||||
|
|
|||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
Öfversättning:
Nils Fredrik Sander
1.
Sonen kvad:
»Vakna, Groa,
vakna, du goda kvinna,
väckt vid de dödas dörrar:
om du det minns,
att du manat din son
till kummeldösen komma.«
2.
Modern kvad:
»Hvad oroar nu
min ende son?
Till hvad ondt är min ättling boren,
när du kallar på din moder,
som i mullen är kommen
och ur larmvärlden lagd i ro?«
3.
Sonen kvad:
»Styggt ett schackspelsbräde
sköt framför mig listiga kvinnan,
hon, som famnade min fader;
dit bjöd hon mig komma,
jag känner ej hvart,
till att Menglad möta.«
4.
Modern kvad:
»Lång är färd,
långa äro färdvägar,
långt gå mänskors lidelser:
om så varder,
att din vilja du främjar,
då skipar ock Skuld din skepnad.«
5.
Sonen kvad:
»Sjung mig galdrar,
som goda äro,
hjälp, moder, i mödan din son!
Å vägarna annars
går jag under, för visso,
tycker mig för ung till aflingeman.«
6.
Modern kvad:
»Jag sjunger dig som första,
och fägnesam kallas den,
af Rind för Rane sjungen:
att du från axeln skakar
hvad obekvämt dig känns,
du själf dig själfvan lede!
7.
Jag sjunger dig som andra,
om i ärende stadd du går
oglad å vägar ute:
Urds riglar
hålle dig med all sin kraft,
om du smädligt småsinne märker.
8.
Jag sjunger dig som tredje,
om trotsiga strömmar
lifsfarliga störta fram:
Horn och Rud
ringle till Hel, medan
de alltid sine ut för dig!
9.
Jag sjunger dig som fjärde,
om fiender stå på lur
å gåsvägen väl väpnade:
deras hug sig vände
dig till handa
och bytes till blidkadt sinnelag!
10.
Jag sjunger dig som femte,
om fjättrar varda
lagda å din kropps lemmar;
blänkande svärd jag låter då
öfver din lägg få ljuda,
då springer af lemmarna låset
och af fötterna fjättern.
11.
Jag sjunger dig som sjette,
om å sjö du kommer,
mer vådlig än mänskor veta:
vindens il och vågens brus
vare dig till hjälp å skutan
och lämne dig städs en fridsam färd!
12.
Jag sjunger dig som sjunde,
om med skärpa dig söker
frost å höga fjället:
dödens kyla
för dvalbett skone ditt hull,
och hålle sig lemmarnas hälsa!
13.
Jag sjunger dig som åttonde,
om ute å töckenstig
dig natten plötsligt når:
ingalunda må
till men dig vara
vålnad af kristen kvinna.
14.
Jag sjunger dig som nionde,
om du skifta skall
ord med den spjutberömde jätten:
af mål och mannavett
i mun som ock i hjärta
dig vare gifvet till nödtorft nog!
15.
Fare du aldrig
dit, där ofärd du anar,
och möte ej hinder ditt hopp!
På jordfast sten
jag stod här inom dörren,
när dig jag dessa galdrar kvad.
16.
Din moders ord
tag, son, tag med dem hädan,
och lät dem bo i din barm!
Alltid allt hvad godt
skall du af åren röna,
så länge mina ord du aktar.»
