Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. VI

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►

Samisk familie. Nordnorge, omkr. 1900.

Källskrifter till Lapparnas mytologi

af
Edgar Reuterskiöld

VI.
Sex notanda af Forbus.

N o t a n d a.

1° Alt hwad här infört är om Lapparnas afgudar, afgudadyrkan, missionen, scholarne med mehra, är till sielfwe meningarne och sammanhanget föreläsit missionarien Hr Jöns Kihldal, wid dess wistande här i Torneå, och af honom besannat så wärkel. wara i Hr Bärgmästaren Seger Svanbergs närwaro.

2° Månde D:nus Kildahl berätta att alle lappar som fara öfwer fiällryg[gen] antingen de danske till wår lappmark el:r wåra till Norige, äro besmittade med afguderi. Således äro ganska få af wåra lappar frie, mädan de mäst alle fara öfwer fiällryggen till Norrska siökanten, hwarest deras Renar om sommaren för Brömsar och myggor, som i en kallare lufft bättre trifwas, hwarest sådant i löndom bäst kan ske, och äro Offerplatzar uthsedde under höga bärg, uti dahlar wid kärren, dit lappen om sommaren med stor möda komma kan, och beswärl. nog om wintren, på det samma platzar ey måge af annat folk öfwerkommas och upfinnas.

3° Wid fiällryggen skall det mästa afguderi Öfwas mädan den orten är aflägen.

4° Skall D:n Kildahl effter sin berättelse uppbrändt 17 st. Offeraltar och afgudabeläten under sin resa till Pitheå lappmark; för hwilken ordsak han ifrån Luleå lappmarks plats Iockmok intet fördristadt resa, genom Caitoma till Iukasjerf, såsom hans tanka warit emädan Caitomo lappar botat honom till lifwet, det han af Pastor Alstadii käresta förnummit.

5° Orsaken till sin resa föregaf D:n Kildahl, att han hade befallning tillsäya swenska lapparna, det de wid Norrska Siökanten intet måge Öfwa något afguderi, ell:r annat syndigt och liderligit lefwerne föra, de danske lappar till ett elakt exempel, förargelse och hinder i Christendommens Öfning och förkofring så framt de wilja hafwa sina renar wed lifwet, hwilka för dem wed siökanten, skola nedskiutas, och de sielfwe tädan förjagas, där de fortfara i sitt förra syndawäsende.

6° Till Torneå kom han d. 4 Martii hwarest han blef öfwor en wekas tid, mädan intet tillfälle gafs att följa wägen upföre, och d. 13 påföljande reste med Befallningman Pippings folk till Pello och dädan till Kengis bruk samt sedan ändafram till Iukasjerf till Mariæ bebodelse dag, tå lapparne den sidsta gången om wintren uti kyrkian allmänt försambla sig, lärandes äfwen Någon af Norrska lappar tå där finnas, med h:ka han tänker begifwa sig till egen ort igen: lofwade och till nästkommande Juhlehögtid inställa sig i Jukasjerf mig på visitationen till möte, där den högste förlänar lif och helsan.

---