Kvädet om Hymer (KL)
Hopp til navigering
Hopp til søk
Valda sånger ur den poetiska Eddan
Karl Ljungstedt
1904
Kvädet om Hymer
(Hymeskviða)
Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
---|---|---|---|---|---|---|
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► | ||||||
Karl Ljungstedt
1904
Kvädet om Hymer
(Hymeskviða)
- . . . . . . . . [5]
- 3.
- Hårda orden
- stungo jätten,
- och på hämnd han
- genast tänkte:
- 'Skaffa mig en
- så stor kittel,
- att åt alla
- jag kan brygga.'
- 4.
- Ingen bland de
- höga gudar
- fanns, som visste
- om en sådan,
- tills att Tyr åt[6]
- Tor ett mycket
- vänligt råd i
- tysthet sade:
- 5.
- 'Öster bortom
- Elivågor
- Hymer bor vid
- himlens ända.
- Min stridslystne
- fader har en
- rymlig, milsdjup,
- väldig kittel.
- 6. Tor kvad:
- 'Tror du, att vi
- få den kokarn?'
- Tyr kvad:
- 'Ja, min vän, om
- list vi bruka.'
- – – – –
- 7.
- Långt de hela
- dagen foro
- ut från Asgård
- hän till Egel,[7]
- som Tors bockar
- vårda skulle.
- Gladt mot Hymers
- sal de sprungo.
- 8.
- Tyr sin leda
- farmor mötte;
- nio hundrad
- hufvu’n hade
- hon; men fram en
- annan guldprydd,
- ljushyllt kom att
- öl Tyr bjuda.[8]
- 9.
- 'Jättars ättling!
- Jag vill er, I
- tappre, under
- kitteln sätta;
- mången gång min
- herre är mot
- gäster snål och
- snar till vrede.'
- 10.
- Kom vanskapad
- hårdsint Hymer
- sent på kvällen
- hem från jakten;
- istapp emot
- istapp skrällde:
- full af is var
- karlens kindskog.[9]
- 11. Kvinnan kvad:
- 'Hell dig, Hymer!
- Var nu vänlig!
- Till din sal vår
- son är kommen.
- Honom följer
- Hrodrs motkämpe,
- mänskors vän,
- som Veor heter.'[10]
- 12. 'Ser du, hvar vid
- salens sidvägg
- de bak pelarn
- gömda sitta?’
- Pelarn brast för
- jättens blick, och
- bjälken i två
- bitar bräcktes.
- 13. Föllo åtta
- kittlar ned, blott
- en hårdtimrad
- höll i fallet.
- Fram de gingo.
- Gamle jätten
- med sin blick sin
- ovän följde.[11]
- 14.
- Godt hans håg ej
- honom sade,
- när han gygjors
- skräck såg hos sig.[12]
- Fram tre tjurar
- fördes. Jätten
- bjöd, att strax de
- skulle stekas.
- 15.
- Af enhvar man
- hufvu’t högg, och
- sedan de på
- elden buros.
- Åt Sifs make[13]
- före sängdags
- ensam två af
- Hymers oxar.
- 16.
- Tyckte grånad
- Hrungners gästvän,[14]
- att Tors måltid
- var väl duktig:
- 'Nästa dag vi
- tre visst måste
- lefva blott af
- jaktens byte.'
- – – – –
- 17.
- Sade Tor, att
- ro han ville,
- ifall jätten
- gåfve bete
- . . . . . . . .
- . . . . . . . .
- . . . . . . . .
- . . . . . . . .
- 18. Hymer kvad:
- 'Gå till hjorden,
- om du vågar,
- jättars bane,[15]
- efter bete!
- Lätt för dig, jag
- tror, det är att
- af en oxe
- bete hämta.'
- 19.
- Genast Tor till
- skogen gick och
- där en helsvart
- oxe mötte.
- Jättars bane
- bröt från tjuren
- ofvan de två
- hornens högberg.[16]
- . . . . . . . . [17]
- 20. Hymer kvad:
- 'Båtars drott, än[18]
- större tycks din
- kraft i handling
- än i hvila.'
- . . . . . . . . [19]
- 22.
- Drog då djärfve
- Hymer ensam
- upp på en gång
- tvenne hvalar,
- men i aktern
- Odens frände[23]
- listigt ut sin
- metref lade.
- 25.
- Bergens grund då
- braka hördes,
- urtidsgamla
- jorden skälfde
- . . . . . . . .
- . . . . . . . . [29]
- sjönk den fisken
- då i hafvet.
- 26
- . . . . . . . .
- . . . . . . . . [30]
- misslynt Hymer
- var och rodde
- åter; tyst han
- satt och rodret
- vände i en
- annan riktning.
- 27. Hymer kvad:
- 'Nu med mig du
- mödan dele:
- bind vid stranden
- fast vår sjöbock,[31]
- eller hem bär
- mina hvalar
- öfver skogens
- stalp och klyftor.'
- 28.
- Tor i fören
- grep och slängde
- med kölvattnet
- upp hafshästen,
- ensam bar till
- byn med åror
- och med öskar
- bränningssvinet.[32]
- – – – –
- 29.
- Dock än jätten
- envis sökte
- att med Tor i
- styrka täfla:
- 'Man ej stark är,
- fast man raskt ror,
- stark blott om man
- bägarn krossar.'
- 30.
- Tor då bägarn,
- som han den i
- handen fått, slog
- genom pelarn,
- sittande slog
- genom flera;
- bägarn bars dock
- hel till Hymer.
- 31.
- Då den fagra
- kvinnan Tor ett
- vänligt råd gaf,
- ett hon visste:
- 'Slå i däste
- Hymers skalle!
- Mera hård den
- är än bägarn.'
- 33. Hymer kvad:
- 'Mången kostbar
- sak jag mistat,
- när jag bägarn
- ned såg falla;
- fast mitt ord står,
- ej jag taga
- kan tillbaka
- hvad jag lofvat.'[35]
- 34.
- 'Er står fritt att
- — om I mäkten —
- från min gård min
- ölbåt föra.'[36]
- Tyr två tag den
- sökte lyfta,
- men orubbad
- kvar stod kitteln.
- 35.
- Modes fader[37]
- grep i kanten,
- trampade tvärt
- genom golfvet,
- på sitt hufvud
- kitteln hof; dess
- handtag kring hans
- hälar skrällde.
- – – – –
- 36.
- De ej farit
- långt, förrn Odens
- son ett tag sig[38]
- såg tillbaka:
- en månghöfdad
- skara kom med
- Hymer östan
- fram ur fjällen.
- 38.
- De ej farit
- långt, förrn ena
- bocken halfdöd
- föll till marken:
- skakelhästens[41]
- ben var brutet;
- det den lömske
- Loke vållat.
- 39.
- I hört hafven
- — hvar och en i
- gudasägner
- kunnig vet det —
- hvad bot Tor af
- bonden kräfde:
- han med sina
- barn fick böta.[42]
- 40.
- Stolt den starke
- Tor i gudars
- krets med Hymers
- kittel trädde.
- Sen de höge
- gudar dricka
- öl hos Äger
- eitt hormeiteð.[43]
Noter:
- ↑ D. v. s. offerdjurets blod, af hvars beskaffenhet man kunde sluta sig till förborgade ting.
- ↑ Äger = hafvets gud.
- ↑ D. v. s. Äger, som var son af jätten Forniot.
- ↑ I handskrifterna står miskorblinda. Om detta är felskrifning för mistorblinda, kunde det betyda 'dimögd', nebelblind’. (Gering.)
- ↑ Här torde en strof ha bortfallit, i hvilken Tor retat jätten.
- ↑ Tyr — krigets gud. Tyr räknas eljest till asagudarne, och man har velat se ett bevis på grof okunnighet i mytologien hos författaren af detta kväde, då han låter Tyr vara son af isjätten Hymer, som väl är en personifikation af den isfyllda oceanen. Men Tyr (= urgerm. tiwaz = lat. divus, grek. Ζευς) var väl ursprungligen den strålande himlaguden, solen; och kanske vi då här ha en reminiscens af Tyrs äldre betydelse: Tyr är Hymers son, ty för isländarne gick solen upp (i »öster bortom Elivågorna») ur den isfyllda oceanen. (Gering.)
- ↑ Egel = en bonde, som hade i uppdrag att vårda Tors bockar.
- ↑ Denna andra är Tyrs moder.
- ↑ Kindskog = poetisk omskrifning för skägg.
- ↑ Hrodrs fiende = Veor är Tor; om Hrodr är eljest intet kändt.
- ↑ Jättens ovän = Tor.
- ↑ Gygjors skräck = Tor. I originalet står gýgiar grøter = 'gygjas gråtvållare'. Gygja = jättekvinna.
- ↑ Sifs make = Tor.
- ↑ Hrungners gästvän = Hymer. Hrungner var en jätte, som Tor dödat.
- ↑ Jättars bane = Tor. I originalet står briótr bergdana = 'bergbornas nedbrytare'.
- ↑ Hornens högberg = poetisk omsknfning för oxens hufvud.
- ↑ Som början af roddfarten fattas, har här troligen minst en halfstrof bortfallit.
- ↑ Båtars drott kallas Tor, när han vill ro ut på hafvet.
- ↑ Här har troligen minst en halfstrof bortfallit.
- ↑ Bockars drott = Tor.
- ↑ Apors ättling = förklenande benämning på jätten.
- ↑ Rullhästen = poetisk omskrifning för skepp. Skeppen drogos på rullar upp på land.
- ↑ Odens frände = Tor.
- ↑ Mänskoskyddaren = Tor.
- ↑ Ormens bane = Tor, som i ragnarök skall dräpa Midgårdsormen.
- ↑ Alla länders gördel, gudahataren = Midgårdsormen.
- ↑ Hufvudhårens högfjäll = poetisk omskrifning för hufvudet.
- ↑ Ulfvens broder = Fenresulfvens broder = Midgårdsormen.
- ↑ Här väl tvä rader utfallna, i hvilka det berättats, huru jätten afskar metrefven för Tor och därigenom lät Midgårdsormen undkomma. Så berättas nämligen denna myt i Snorre-Eddan.
- ↑ Här väl också två rader utfallna, i hvilka Tor förebrått Hymer, att denne afskar metrefven, hvarför Hymer är »misslynt».
- ↑ Sjöbock, hafshäst och bränningssvin = poetiska omskrifningar för skepp.
- ↑ Samma.
- ↑ Hjälmstam = poetisk omskrifning för hufvud.
- ↑ Vingömmare = poetisk omskrifning för bägare.
- ↑ Hymer hade lofvat, att gudarne skulle få den milsdjupa kitteln, om han kunde öfverträffas i styrka.
- ↑ Ölbåt = poetisk omskrifning för bryggkittel.
- ↑ Mode = en af Tors söner.
- ↑ Odens son = Tor.
- ↑ Här torde två rader vara utfallna, i hvilka skildrats, huru Tor dräpt Hymer själf.
- ↑ Stenhval = poetisk omskrifning för jätte; egentligen 'lavafältshval' ( = isländska hraunhvalr af hraun = ett ofta milsvidt ökenfält af stelnad lava).
- ↑ Skakelhästar = poetisk omskrifning för Tors bockar.
- ↑ Bonden, sannolikt densamme som den ofvan nämnde Egel är här tydligen den Egel, som Tor träffar på sin färd till Utgardaloke och hvars båda barn Tialfe och Roskva han då tager med sig. Egel får lämna åt sina barn som böter, för att han ej bättre vårdat Tors bockar än att ena af dem brutit ett ben.
- ↑ Ingen rimlig tolkning eller acceptabel ändring af denna 'förtviflade' är öfvers. bekant.