Om Eddan (KL) Rígsþula

Fra heimskringla.no
Revisjon per 16. des. 2018 kl. 11:30 av Carsten (diskusjon | bidrag) (Om Eddan (KL) Rígsþula)
(diff) ← Eldre revisjon | Nåværende revisjon (diff) | Nyere revisjon → (diff)
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Eddan
om och ur de fornnordiska
guda- och hjältesångerna

Karl Ljungstedt


Rígsþula
(W)


Guden Heimdall är under namnet Rígr ute på vandring i människornas värld. Han kommer först till de åldriga makarna Ae och Edda och gästar dem under några dagar. Följden häraf är den, att Edda om en tid föder en son vid namn Þrǽll, hvilken sedan gifter sig med Þír[1] och från dem härstammar trälarnas släkt.


Rígr fortsätter därpå sin vandring och kommer så till de mera välburgna makarna Afe och Amma, hvilka ännu befinna sig i den fullmogna medelåldern. Han gästar dem på samma sätt och efter en tid föder Amma en son, kallad Karl, hvilken blir stamfader för böndernas — de friborna, bofasta, ättgoda männens släkt.


Sedan styr Rígr sina steg till Faðer och Móðer, öfver hvilkas lyckliga samlif ungdomen ännu kastar sitt skimrande hopp. Efter att hafva rikligen undfägnats i deras gästfria hem begynner han ånyo sin vandring, och nio månader därefter föder Móðer en son vid namn Jarl, som blir stamfader för jarlarnas — herremännens — släkt. Därpå förflyta åtskilliga år, innan Rígr omsider återkommer och lär den yngste af Jarls söner, Konr den unge, en mängd ridderliga idrotter, och det nu förlorade slutet på denna dikt har tvifvelsutan innehållit en berättelse om, huru denne Konr blir stamfader för konungarnas släkt.


Innehållet i Rígsþula är, som vi se, af en rent social natur. Den gamle skalden har på ett ganska lyckligt sätt sökt framställa tidsskillnaden mellan de olika samhällsklassernas uppkomst, ity att Þrǽlls föräldrar äro åldrade, Karls ännu i sin medelålder och Jarls i sin lifskraftiga ungdom.


Den mytiska omklädnad, hvari han höljt sin tanke, kan ju visserligen från en ytlig synpunkt förefalla vara mindre sedlig, men själfva syftet med dikten är ju att visa, det alla människor — såväl trälen som konungen — äro bröder, barn af en och samma gudomliga fader. Må man gärna, om man så vill, häri se ett kristet element. Den namnlöse skaldens vackra dikt blir väl icke sämre för det.



Fodnoter

  1. þír = þý (= trälinna) = gotiska þiwi.