Om Sinfjötles död (PAG)

Fra heimskringla.no
Revisjon per 18. mai 2020 kl. 19:37 av Jesper (diskusjon | bidrag)
(diff) ← Eldre revisjon | Nåværende revisjon (diff) | Nyere revisjon → (diff)
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif


EDDA
En isländsk samling
Folkliga forntidsdikter om Nordens gudar och hjältar


Peter August Gödecke


Om Sinfjötles död
Bort.3.(PAG).jpg


Sigmund, Völsungs son, var konung i Frankland. Sinfjötle var den älste af hans söner, den andre var Hälge, den tredje Håmund. Borghild, Sigmunds hustru, hade en broder, som hette [Gunnar], Sinfjötle, hennes stjufson, och [Gunnar] friade båda till en och samma kvinna, och för den skull dräp Sinfjötle honom. När han kom hem, bad Borghild honom fara bort igen; men Sigmund bjöd henne böter af gods, och dem tog hon emot.


Vid grafölet bar Borghild fram öl. Hon tog ett stort, fullt horn och bar till Sinfjötle, men då han såg i hornet, urskilde han, att etter var däri, och sade till Sigmund:


”Grumlig är drycken, gamle!”


Sigmund tog hornet och tömde det. Så är sagdt, att Sigmund var hård, så att etter ej kunde skada honom hvarken utan eller innan; och alle hans söner stodo sig mot etter utanpå huden.


Borghild bar för andra gången hornet till Sinfjötle och bad honom dricka, men det gick likasom första gången. Åter bar hon för tredje gången hornet till honom och lade stickord till, om han icke drucke. Men han sade åter som förut till Sigmund. Denne svarade: ”För det då till skägget, son!” Sinfjötle drack och vardt strax död.


Sigmund bar honom lång led i sin famn och kom till en lång och smal fjärd, där en liten båt låg med en man uti; denne tillbjöd Sigmund att sätta honom öfver fjärden. Men då Sigmund burit liket ut å båten, var denqa fullt lastad. Karlen sade, att Sigmund skulle gå rundt inom fjärden; därpå stötte han ut båten och svann strax.


Konung Sigmund dvaldes länge i Danmark, i Borghilds rike, sedan han fått henne. Sedan drog han söder ut i Frankland till det rike, som han där egde, och fick då Hjördis, konung Öilimes dotter, till hustru och hade med henne sonen Sigurd.


Konung Sigmund föll i ett slag för Hundings söner, och Hjördis gifte sig därefter med Alf, konung Hjälpreks son. Där växte Sigurd upp i sin barndom.


Sigmund och alle hans söner voro långt framom alle andra män i kraft och växt, i mod och alt slags idrott; men Sigurd var dock den allra främste. Och om honom säga alla de gamla sägnerna, att han har öfvergått alle män och varit den härligaste bland alle härkonungar.


Deko.4.(PAG).jpg


Noter till Om Sinfjötles död

Om Sinfjötles ätt, bedrifter och död, se inledningen framför noterna till Första kvädet om Hälge Hundingsbane! Det synes emellertid sannolikt, att fornsägnerna om Völsungaätten ursprungligen haft att berätta vida mer om Sinfjötle, än man nu eger kvar. Ett nytt uppslag till att Sinfjötle gält mer i den äldre traditionen, än uti ännu bevarade skrifter, gifves genom Svend Grundtvigs och Bugges med åtskilliga skäl styrkta antagande, att det är den hedniske Sinfjötles bild, som går igen i den danska medeltidsvisan om Svend Felding, till hvilken vi i Sverige ega motsvarigheter i visorna om Sven Färling och Sven Fotling.