Forskjell mellom versjoner av «Sången om Hamder (KL)»

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
m (Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten)
Tagg: Tilbakestilling
 
Linje 1: Linje 1:
 +
{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
 +
|- style="background-color:#e9e9e9" 
 +
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
 +
|-
 +
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Hamðismál]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Hamdesmål]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Sangen om Hamde]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Sången om Hamder]] !!
 +
|-
 +
!  !! [[Fil:Original.gif|32px|link= Hamðismǫ́l]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Hamdesord (Hamþesmǫ́l)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Hamder og Sørle (Olaf Hansen)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Hamders ordskifte (NFS)]] !!
 +
|-
 +
!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Sangen om Hamde (F.W.Horn)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Sången om Hamde (PAG)]] !!
 +
|-
 +
!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Hamdersmaal (FM)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Hamders sång (AAA)]] !!
 +
|-
 +
!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Hamder (V.B.Hjort)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Sången om Hamder (KL)]] !!
 +
|-
 +
|}
  
  

Nåværende revisjon fra 6. aug. 2022 kl. 07:44

Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif


Valda sånger ur den poetiska Eddan
Karl Ljungstedt
1904


Hjältsånger
Sången om Hamder
(Hamðesmál)



Gudrun ægger sine sønner.
(Illustration fra Sanders Edda, 1893)
A.[1]


1.
Var ej i dag, ej
heller i går, — det
hände för länge
sedan, att Gudrun,
dottern af Giuke,
eggade sina
söner att hämnas
mordet på Svanhild.


2.
'Svanhild er fagra
syster var kallad,
lormunrek grymt lät
henne i gruset
trampas af hästar,
hvita och svarta,
gråa, inridna
gotiska hästar.'[2]


3.
'Ensam jag är som
aspen i skogen,
fattig på släkt som
furan på grenar,
röfvad på fröjd som
lunden på löf, när
kvistskadarn den en[3]
het dag förhärjar.'


4.
'Kvar nu af all min
ätt I blott ären,
som så från höge
kungar vansläktats'[4]
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . [5]


5.
Hugstore Hamder
sade då detta:
'Föga du Hognes
dåd hördes rosa,
när man din Sigurd
väckte ur sömnen:
du vid hans bädd grät,
mördarne gladdes.'


6.
'Dina blåhvita
täcken då blefvo
röda, i hjältens
hjärtblod de flöto.
Sigurd vardt död.
Du satt hos den döde;
kunde ej glädjas.
Gunnar så ville.'


7.
'Sen för att smärta
Atle du dräpte
Eitel och Erp — det[6]
dig än mer smärtat.
Svärdet, som sorger
bringar, man bruke
andra till död, sig
själf ej till skada.'


8.
Sade då Sorle,
känd för sin klokhet:
'Ej vill jag skifta
ord med vår moder.
Ord tycks ej fattas
någon af eder.
Beder du om det,
sorg dig skall bringa?'


9.
'Nu du begråter
bröder och söner,
närskylda fränder,
förda till striden.
Snart skall du, Gudrun,
oss ock begråta:
döden i fjärran
landet oss väntar.'


10.
Sen de från gården
vredgade gingo
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
foro de öfver
fuktiga fjäll på
hunländska hästar
mordet att hämna.


_____________



B.


11.
Stod på vägen
den förslagne
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
'Skall väl Brunhår[7]
oss nu hjälpa?'


12.
Kvad halfbrodern:
'Jag vill hjälpa
fränder som en
fot den andra.'
Hamder kvad:
'Kan en fot den
andra hjälpa
eller fastväxt
hand den andra?'


13.
Då kvad Erp med
ens, där stolt han
tumlade på
ystra springarn:
'Svårt att visa
feg man vägen.
En oäkting
bäst ju står sig.'


14.
Då ur skidan
svärdets skarpa
eggar drogos
till Hels glädje.
De sin kraft med
tredjedelen
minskade, den
unge dräpte.


15.
De högborna
svepte sig i
sina kläder,
svärden fäste;
foro öfver
våta fjäll på
hunska hästar
för att hämnas.[8]


16.
Sågo Goters
land och vakttorn,
Bikkes kämpar
stå på muren,
rundt i välska
salen bänkar,
på dess väggar
blanka sköldar.[9]


17.
Fram de gingo
olycksstigen,
sågo i en
galge kungens
frände hänga[10]
västan borgen
— rundt om ormar —.[11]
Hemskt var stället.


______________



A.


18.
Sorl var i salen.
Rusiga kämpar
dånet af snabba
hästar ej hörde,
förrän i hornet
väktaren blåste
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .


19.
Budskap då in till
Iormunrek sändes:
'Hjälmklädda hjältar
synas hit nalkas.
Råd dig nu rådvist!
Stormän ha kommit.
Mäktige furstars
syster du dödat.'


20.
Iormunrek hånlog,
tog sig om skägget,
beiddiz at brongo[12]
modig af vinet,
skakade håret,
såg på sin hvita
sköld och i handen
vände guldbägarn.


21.
'Säll jag mig tyckte,
om jag nu finge
här i min sal se
Hamder och Sorle.
Skulle jag Gudruns
söner med bågens
strängar då binda,
fästa i galgen.'


22.
Stod ärelystna
kvinnan med smala
handen i dörren,
sade till sonen
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .


23.
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
þvi at þat heita
at hlydege myne:[13]
ej kunna tvenne
män tio hundra
goter i borgen
binda och dräpa. [14]


24.
Brak vardt i borgen,
ölkrusen bräcktes,
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
hjältar i goters
blod fingo vada.[15]


25. Hugstore Hamder sade då detta:
'Iormunrek, i din
borg har du önskat
se oss två söner
af samma moder.
Nu dina fötter,
nu dina händer
slängda du ser i
glödheta elden.'


26.
Men den i trolldom
kunnige kungen
brynjklädd då röt, som
björnarna ryta:
'Stenen dem, när ej
spjut eller svärdens
eggar på Ionakrs
söner ses bita.'[16]


27. Hugstore Hamder sade då detta:
'Illa det var att
bälgen du löste,
ur hvilken onda
råd ofta kommit.'[17]
Sorle kvad:
'Mod har du, Hamder,
men icke klokhet:
saknar man visdom,
brister en mycket.'


28. Hamder kvad:
'Af vore hufvu’t,
lefde nu Erp blott,
denne vår tappre,
frejdade broder,
som för oss båda
bort vara helig,
som vi af nornor
eggade dräpte.'


29.
'Ej vi böra
liksom ulfvar
strida mot oss själfva,
liksom nornors
gråa hundar
som i öknar fostras.'[18]


30.
'Väl ha vi stridit.
Stå nu på goters
kamptrötta lik som
örnar på grenen.
Ära vi vunnit,
när vi än dö. Till
kvälln den, som nornor
kallat, ej lefver.'


. . . . . . . . . . . . . .


_____________



B.


31.
Sorle föll vid
salens gafvel,
Hamder åter
bakom borgen
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .




Noter:

  1. Rörande betydelsen af A och B se nedan Anmärkningar.
  2. Sigurds och Gudruns dotter Svanhild blef gift med den gotiske konungen Iormunrek (= den historiske Ermanarik), och misstänkt af honom för otrohet blef hon söndertrampad af vilda hästar. Gudrun eggar nu sina söner med konung Ionakr, Hamder och Sorle, att hämnas detta.
  3. Kvistskadaren = kenning för den förbrännande sommarsolen.
  4. Öfvers. följer här Möbius och Gering och fattar originalets þrunget i betydelsen 'herabgedrückt', 'degeneratus'.
  5. Här torde en halfstrof eller mera ha bortfallit, hvari Gudrun utfört jämförelsen mellan sina vansläktade söner och deras frejdade fränder (Giukungarne).
  6. Eitel och Erp voro Atles och Gudruns, af Gudrun mördade söner.
  7. Brunhår = nedsättande öknamn på Hamders och Sorles halfbroder Erp, hvilket egennamn är besläktadt med adjektivet iarpr (= brun).
  8. Dessa strofer gissningsvis utfyllda af Bugge och Grundtvig. Jämför ofvan strof 10 och Kvädet om Atle strof 14, hvarest det i originalet står Bikka för Buðla, hvilket tyder på en hopblandning af två relativt lika strofer i dessa tvenne dikter. Bikke = lormunreks rådgifvare.
  9. Se not 2 å föregående sida.
  10. Nämligen Randver, Iormunreks son, med hvilken Bikke beskyllde Svanhild att ha begått äktenskapsbrott och hvilken därför hängdes, — eller ock någon annan 'frände', som Iormunrek låtit hänga, nämligen Emerca (Imbrecke) eller Fridla (Fritele). Dessa kallas i alla tyska källor för Iormunreks brorsöner, men af Saxo för hans systersöner. I originalet står systorsun. Jämför ofvan Det korta kvädet om Sigurd strof 53.
  11. Originalets trono hvot oklart och väl korrumperadt. Måhända trono bráð — tranors spis = ormar.
  12. Denna rad oklar, väl korrumperad.
  13. Dessa rader oklara. Ingen rimlig tolkning har, såvidt öfvers. känner, framställts.
  14. Dessa två defekta strofer, mellan hvilka dessutom något kanske bortfallit, äro ytterst dunkla och ha måhända hit inkommit från något annat kväde.
  15. I de utfallna raderna har väl skildrats, huru Iormunrek dödligt sårades. Öfvers. har följt Sijmons, som läser óðo i stället för originalets lágo.
  16. Gudrun hade enligt Volsungasagan gifvit sina söner rustningar, på hvilka järn ej kunde bita.
  17. Nämligen att du ej högg hufvudet af Iormunrek, utan lät hans 'bälg' (= mun) vara fri, så att han kunde gifva detta oss fördärfbringande råd.
  18. Denna strof tydligen inkommen från någon annan dikt.