Vis kilden til Solsönernas Saga – Spådomen om Beijves solskatt

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !!  !! !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsönernas Saga – Spådomen om Beijves solskatt]] !!  
|-
|}



<center>'''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]]'''<br><br>'''Valdemar Lindholm'''<br><big>'''[[Solsönernas Saga]]'''</big>

<br><big><big><big>'''Spådomen om Beijves solskatt'''</big></big></big>

</center>


<blockquote>
[[Fil:Elgström 23.jpg|500px|center]]



SÄGNEN har sagt, sagan har berättat:


::Bortom norra polens stjärna, 
::västerut från sol och måne 
::stenrös finns af guld och silfver 
::ärilstenar, sänkestenar; 
::guldet blänker, silfret glänser, 
::hafvets klippor se sin afbild; 
::solar, månar, stjärnor skina, 
::blänka, le åt sina bilder.<ref>Vers 1-8 efter Fjellners anteckningar.</ref> 
::Bortom polens norra stjärna 
::Beijve vaktar sina skatter, 
::vaktar troget hela dagen 
::vaktar dem ännu om natten. 
::Höga berg af guld och silfver,
::renar, löpande med guldklöf 
::öfver silfvertyngda marker, 
::så som i den goda tiden; 
::tusen ganska vackra saker 
::ljuse Beijve troget vaktar.
::Hvem skall en gång skatten finna? 
::Sames barn är den förvarad 
::genom långa, mörka tider.
::Solens dotter, Beijen-Neita 
::har ett heligt löfte gifvit,
::Beijve själf och höge Jubmel 
::han, som strålar högst af alla
::ha med helig ed det lofvat:
::en gång skatten finnes åter, 
::än en gång den goda tiden 
::komma skall till Sames söner. 
::Hvem skall en gång skatten finna? 
::Många skola skatten söka, 
::komma ifrån fjärran trakter 
::vandrande i stora hopar 
::för att Beijveskatten söka 
::fåfängt skola de dock vandra. 
::Skatten är åt Sames söner 
::väl förvarad, djupt i jorden 
::ingen annan kan den finna 
::än den Jubmels oblo<ref>Se not 22, s. 99.</ref> helgat 
::till att blifva gudars like.

:::::<big><big>*</big></big>

::Hvilka äro då de sälle 
::som af Jubmels oblo helgas 
::till att finna dolda skatten 
::till att finna gudagåfvan?
::Jubmel, höge himlafadern 
::ensam känner gåtans tydning. 
::Himlafadern själf är själf; han 
::är ej såsom mänskors söner; 
::själf han styrer höga himlen 
::själf han styr den andra världen. 
::Skatten, gömd i tidens början 
::strid och ofrid väl skall skapa, 
::men den finnes en gång åter — 
::då skall frid och endräkt härska, 
::då skall Beijves ljusa rike 
::sådant som i tidens början 
::åter uppstå här på jorden, 
::mänskorna ej mera söndras, 
::enas såsom Jubmels söner, 
::helgade af Jubmels oblo. 
::Himlafadern sammansämjer, 
::låter oblo tränga genom 
::suga in i, bränna, värma 
::klara anden. Själf han stryker 
::skrapar bort, försonar, blidkar. 
::Han själf ar själf — ej du, ej jag 
::ej såsom du, ej såsom jag.
::Själf han klarar, till det bästa 
::vänder allt, förlåter. Gåfvan 
::skall med glädje mot man taga 
::hon skall vara största skatten 
::vara hjärtats högsta trängtan.
::Men till dess att tiden kommer 
::då den goda skatten vinnes 
::Jubmels oblo bränner, dödar,
::dårar hexar mänskosinnet,
::själen för till Jabmien-aimo.
::Dessa världars väsen ha ej
::kött och ben men finnas ändock.
::Rum de ta ej — icke klämmer
::klippan dem, och vattnet dränker,
::hindrar dem ej. Liksom tanken
::flyga de igenom jorden,
::genom himlens alla världar.
::Tid de ha ej. Den bakom dem
::flyktat; de i drömmen visa
::sig för dem, som yra bländas.

:::::<big><big>*</big></big>

::Så går sagan genom tiden — 
::så den länge har berättats 
::om den rika Beijveskatten.
::Många sökte, men förgäfves: 
::tiden är väl icke kommen,
::Sames söner icke mogna 
::ännu för den goda tiden.
::Ännu bränner Jubmels oblo, 
::ännu bländar den och dödar.
::Ännu råder strid på jorden.
::Ännu Attjis-ene vandrar
::rundt omkring med onda ränker.
::Men för Sames gode söner
::skall dock tiden en gång komma;
::Beijen-Neita ännu vakar
::öfver sina kära söner
::ifrån höga Passevaare.

:::::<big><big>*</big></big>

::Så ha fäderna berättat 
::så har sagan gått till barnen 
::att för deras barn berättas.
::Än är dock ej tiden kommen.


[[Fil:Elgström 24.jpg|250px|center]]
</blockquote>
<br><br>
==Fodnoter==
<br>
<references/>
<br><br>


[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Valdemar Lindholm]]
[[Kategori:Ossian Elgström]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]