Vis kilden til Tjugoåttonde Sången (Kalevala, Collan)

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Kalevala (Castrén)]] !! 
|-
!  !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Tjugoåttonde Sången (Kalevala, Collan)]] !! 
|-
|}


[[Fil:Sång 28a (Gallen-Kallela).jpg|thumb|400px|<center>Illustration til Sång 28 <br> Skitse af Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) </center>]] 

<center>'''[[Finsk religion og mytologi|Temaside: Finsk religion og mytologi]]'''



<big><big>'''[[Kalevala (Collan)| Kalevala]]'''</big></big>

<br>öfversatt af<br>'''Karl Collan'''



<big><big><big>'''Tjugoåttonde Sången'''</big></big></big></center>




-----

<br>'''Tjugondeåttonde Sången.''' Lemminkäinen flyr från Pohjola, återvänder hem och frågar sin moder hvart han kunde begifva sig för att undgå Pohjolas härsmakt, som är i antåg emot honom ensam: 1—164. — Hans moder förebrår honom besöket i Pohjola och föreslår till en början åtskilliga mindre säkra tillflyktsorter, men råder honom slutligen att begifva sig öfver många haf till en ö, der hans fader fordom under krigstider lefvat i trygghet: 165—294.
<br><br>

-----


[[Fil:Sång 28b (Gallen-Kallela).jpg|thumb|400px|<center>Illustration til Sång 28 <br>Skitse af Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) </center>]]
<blockquote>
::Unge Ahti Saarelainen,
::Den förvägne Lemminkäinen 
::Söker nu att sig fördölja,
::Att på flykten sig begifva,
::Bort från Pohjola, det mörka,
::Från den skumma Saragården.


::Som en storm han styr ur stugan, 
::Flyr som röken ut på gården,
::Att sin egen illbragd undgå,
::<FONT COLOR=grey><small>10.</small></FONT> Att för egna dåd sig dölja.


::När han ut på gården kommit, 
::Blickar han åt alla sidor,
::Söker der sin fordne fåle,
::Får dock ej på fålen sigte,
::Ser på åkern blott ett stenblock,
::På dess vall en videbuske.


::Hvar är nu ett råd att hemta, 
::Hvem skall här sitt bistånd gifva, 
::Att ej död må nå hans hufvud,
::<FONT COLOR=grey><small>20.</small></FONT> Ej hans hår af nöd må hotas,
::Ej förderf hans lockar hinner 
::Här på dessa Pohja-gårdar?
::Redan hörs från byn ett buller, 
::Stoj från närbelägna stugor,
::Vapen blänka rundt kring bygden, 
::Ögon glimma genom fönstren.


::Nu den muntre Lemminkäinen, 
::Sjelfve Ahti Saarelainen,
::Nödgas att gestalt förbyta,
::<FONT COLOR=grey><small>30.</small></FONT> Måste här förändra skepnad:
::Som en örn han upp sig höjde, 
::Sökte upp mot himlen stiga,
::Men hans kind af solen sveddes, 
::Månen lyste på hans tinning.


::Men den muntre Lemminkäinen 
::Höjer då en bön till Ukko: 
::"Jumala, du gode Ukko,
::Stränge man i himlens höjder,
::Du som luftens åska länkar,
::<FONT COLOR=grey><small>40.</small></FONT> Som beherskar alla strömoln!
::Låt ett töcken ut sig breda,
::Sänd ett litet moln på fästet,
::I hvars skygd jag bort kan ila, 
::Till mitt hem tillbaka styra,
::Till min egen goda moder,
::Till den kära ålderstigna!"
:: 
::Lättbevingad fram han flyger, 
::Ser sig då en gång tillbaka,
::Och en spräcklig hök han märker; 
::<FONT COLOR=grey><small>50.</small></FONT> Lågor brinna ur dess ögon,
::Liksom förr i Pohja-sonens, 
::Uti Pohja-värdens ögon.


::Sade då den gråe höken:
::"Ha, min vän och broder Ahti,
::Mins du än den sista striden,
::Mins du fordna kämpalekar?"


::Sade Ahti Saarelainen,
::Kaukomieli gaf till gensvar:
::"Hör mig hök, min lilla fogel!
::<FONT COLOR=grey><small>60.</small></FONT> Flyg du till ditt hem tillbaka 
::Och förtälj, då du har kommit 
::Fram till Pohjola, det mörka,
::Hur en örn är svår att fånga,
::Att med klorna sönderslita."


::Ahti återkom till hemmet,
::Till sin egen goda moder 
::Med en högst bedröfvad uppsyn,
::Djupt betryckt uti sitt sinne.


::Och sin moder här han möter,
::<FONT COLOR=grey><small>70.</small></FONT> Vandrande på boskapsvägen,
::Gående vid gärdesgården;
::Modren skyndar då att fråga:
::"Du min egen yngste gosse,
::Starkaste bland mine söner!
::Hvarför är du så bedröfvad,
::Då från Pohjola du kommer?
::Har man kränkt dig der vid kannan 
::Under Pohja-gästabudet?
::Om vid kannan man dig hånat,
::<FONT COLOR=grey><small>80.</small></FONT> Skall du få en bättre stånka,
::Som din far i striden tagit,
::Uti krig som byte vunnit."


::Sade muntre Lemminkäinen:
::"O min moder som mig burit!
::Om vid kannan man mig hånat, 
::Kränkt jag hade alla värdar,
::Hade hånat hundra kämpar,
::Pröfvat tusen hjeltars styrka!


::Sade Lemminkäinens moder:
::<FONT COLOR=grey><small>90.</small></FONT> "Hvarför är du då bedröfvad?
::Blef din fåle öfverträffad,
::Har man för din häst dig skymfat? 
::Om din hingst man öfverträffat, 
::Kan en bättre hingst du köpa,
::Med din fars förvärfda medel,
::Med hans samlade förråder!"


::Sade muntre Lemminkäinen:
::"O min moder, som mig burit!
::Om man för min häst mig hånat, 
::<FONT COLOR=grey><small>100.</small></FONT> Om min hingst man öfverträffat, 
::Hade värden sjelf jag hånat,
::Bragt på skam hvarenda körsven, 
::Alla män och deras fålar,
::Hjeltarne med deras hingstar."


::Sade Lemminkäinens moder: 
::"Hvarför är du då så sorgsen,
::Så bedröfvad i ditt sinne,
::Då från Pohjola du kommit?
::Hafva qvinnor dig begabbat,
::<FONT COLOR=grey><small>110.</small></FONT> Gårdens flickor dig beskrattat?
::Om dig qvinnorna begabbat, 
::Gårdens flickor dig beskrattat, 
::Kan du andra lätt begabba, 
::Framgent andra mör beskratta." 


::Sade muntre Lemminkäinen:
::"O min moder, som mig burit! 
::Om mig qvinnorna förhånat, 
::Gårdens flickor mig beskrattat, 
::Hade värden sjelf jag skymfat, 
::<FONT COLOR=grey><small>120.</small></FONT> Kränkt hvarenda vacker qvinna, 
::Förolämpat hundra hustrur,
::Gäckat tusen andra tärnor!"


::Sade Lemminkäinens moder: 
::"Hvad går åt dig då, min gosse? 
::Någonting har säkert händt dig 
::På din färd till Pohjagården! 
::Kanske du för mycket ätit,
::Ätit och derjemte druckit,
::Och om natten på ditt läger 
::<FONT COLOR=grey><small>130.</small></FONT> Skådat alltför svåra drömmar!" 


::Sade muntre Lemminkäinen, 
::Fällde dessa ord till gensvar:
::"Gamla käringar må grubbla 
::Öfver nattligt drömda syner!
::Mina nätters drömmar mins jag, 
::Mins än bättre mina dagars;
::O min egen gamla moder!
::Lägg nu vägkost i en påse,
::Fyll med mjöl en liten lärftssäck, 
::<FONT COLOR=grey><small>140.</small></FONT> Och med salt ett stycke linne:
::Bort din gosse måste vandra,
::Ut på väg från dessa nejder,
::Långt från detta gyllne hemvist, 
::Dessa vackra goda gårdar;
::Männer hvässa sina klingor,
::Hjeltar slipa sina lansar!"


::Ifrigt spörjer då hans moder,
::Så hans fostrarinna frågar:
::"Hvarför hvässas deras klingor,
::<FONT COLOR=grey><small>150.</small></FONT> Hvarför slipas deras lansar?"


::Sade muntre Lemminkäinen, 
::Svarade den sköne Kauko:
::"Sina svärd de alla hvässa,
::Alla slipa sina lansar 
::Endast för mitt arma hufvud,
::För min hals, jag olycksfulle;
::Saker händt och dåd ha timat 
::Borta der i Pohjas gårdar:
::Jag har dödat Pohjolainen,
::<FONT COLOR=grey><small>160.</small></FONT> Värden sjelf i Pohjagården,
::Och till strid har Pohja rest sig, 
::Plötsligen stått upp till örlig 
::Mot mig, olycksfulle gosse,
::Mot mig ensam, rundtomkring mig." 


::Modren tager då till orda,
::Till sin son den gamla säger:
::''Det var detta som jag sade,
::Derför har ju jag dig varnat, 
::Ständigt velat dig förbjuda 
::<FONT COLOR=grey><small>170.</small></FONT> Att till Pohjagården draga;
::Om du blifvit vid det rätta,
::Stannat i din moders stuga,
::Under egen moders vårdnad,
::I din fostrarinnas gårdar,
::Hade inga fejder börjat,
::Inga stridigheter uppstått!


::"Hvar skall du, min stackars gosse,
::Hvar, du arme olycksburne,
::För ditt dåd dig nu fördölja,
::<FONT COLOR=grey><small>180.</small></FONT> Hvar din egen illbragd undgå,
::Att ej döden når ditt hufvud,
::Att du icke halsen mister,
::Att ditt hår ej nöd må hota,
::Ofärd dina mjuka lockar!" 


::Sade muntre Lemminkäinen:
::"Ingen sådan plats jag känner,
::Dit jag kunde undanflykta,
::För mitt eget dåd mig dölja;
::O min moder, som mig burit,
::<FONT COLOR=grey><small>190.</small></FONT> Säg mig, hvar jag mig skall gömma!" 


::Lemminkäinens moder svarar,
::Tager ordet sjelf och säger:
::"Icke vet jag, hvart jag råder,
::Hvart jag bjuder dig att fara:
::Om du till en tall förbytt dig,
::Eller till en en på sandmon,
::Skall förderfvet dock dig drabba,
::Ofärd äfven der dig hinna:
::Ofta nog en tall på backen 
::<FONT COLOR=grey><small>200.</small></FONT> Fälles ned och klyfs till pertor,
::Ofta enarne på sandmon
::Qvistas af till gärdsgårdsstörar.


::"Om du blir en björk i dälden, 
::Eller ock en al i lunden,
::Skall förderfvet dock dig drabba, 
::Ofärd äfven der dig möta:
::Ofta nog en björk i dälden 
::Blir till klabbar sönderhuggen, 
::Ofta blifva lundens alar 
::<FONT COLOR=grey><small>210.</small></FONT> Fällda ner, då marken svedjas.


::"Gör du dig till bär på backen. 
::Till ett lingon uppå heden,
::Här på egen mark till smultron, 
::På en annans mark till blåbär, 
::Skall förderfvet dock dig hinna, 
::Ofärd äfven der dig drabba: 
::Jungfrur skulle då dig plocka, 
::Tennbriskprydda mör dig taga.


::"Går i hafvet du som gädda, 
::<FONT COLOR=grey><small>220.</small></FONT> Som en sik i lugna elfven,
::Skall dock döden der dig drabba, 
::Ett olyckligt slut dig hinna:
::Ty en yngling, svart som sotet, 
::Skall sitt nät i vattnet sänka, 
::Ungfisk upp i noten draga, 
::Gammal fisk i nätet fånga.


::"Gör du dig till ulf i skogen, 
::Till en björn i ödemarken,
::Skall dock ofärd der dig drabba, 
::<FONT COLOR=grey><small>230.</small></FONT> Äfven der förderf dig hinna:
::Ty en yngling, mörk som sotet, 
::Skall då der sin spjutspets hvässa.
::För att alla vargar döda,
::För att skogens björnar fälla."


::Nu den muntre Lemminkäinen 
::Yttrade ett ord och sade:
::"Sjelf jag vet de vidrigaste,
::Känner till de värsta ställen,
::Der mig döden gripa kunde,
::<FONT COLOR=grey><small>240.</small></FONT> Der ett sorgligt slut jag funne;
::Moder, du som gaf mig lifvet,
::Som din egen mjölk mig gifvit,
::Säg, hvart vill du jag skall flykta,
::Säg, hvad är ditt bud, din vilja?
::Döden står mig ren vid munnen,
::Och min olycksdag vid skägget;
::Blott en dag mitt hufvud qvarstår,
::Knappast en så helt och hållet!"
:: 
::Lemminkäinens gamla moder 
::<FONT COLOR=grey><small>250.</small></FONT> Tog till orda sjelf och sade:
::"Jag kan nämna dig ett ställe,
::En den bästa plats i verlden,
::Der en brottsling kan sig dölja,
::Der han kan en tillflykt finna;
::Ty ett stycke land jag minnes,
::Känner till ett litet ställe,
::Icke betadt, icke slaget,
::Ej af männers klingor hemsökt.
::Men då bör en ed du svära,
::<FONT COLOR=grey><small>260.</small></FONT> Ge ett dyrt och heligt löfte,
::Att du ej på sexti somrar 
::Ut i härnad dig begifver,
::Icke ens af lust till silfver, 
::Eller om du guld behöfver."


::Sade muntre Lemminkäinen: 
::"Med en helig ed jag svär dig, 
::Att ej under första sommarn, 
::Icke ens uppå den andra,
::Ut i stora strider draga,
::<FONT COLOR=grey><small>270.</small></FONT> Ut i krig, der klingor rassla; 
::Sår jag bär på mina skuldror, 
::Djupa hugg ännu i bröstet 
::Från förgångna glada dagar, 
::Tidigare kämpalekar 
::Uppå stridens vida valplats,
::På de fält, der männer dödas." 


::Lemminkäinens gamla moder 
::Yttrar då ett ord och säger: 
::"Tag din faders egen farkost, 
::<FONT COLOR=grey><small>280.</small></FONT> Res med den att dig fördölja! 
::Öfver nio haf begif dig,
::Och det tionde till hälften,
::Till en fjärdomfamnad holme, 
::Till en ö i öppna hafvet,
::Der din fader förr sig dolde, 
::Dolde sig och fann en tillflykt 
::Under stridens långa somrar, 
::Under flere hårda krigsår;
::Godt var honom der att vara, 
::<FONT COLOR=grey><small>290.</small></FONT> Ljufligt att sin tid förnöta;
::Dölj dig der ett år, och tvenne, 
::Vänd på tredje året åter 
::Till din faders kända stugor,
::Till föräldrahemmets båtstrand!"
</blockquote>
<br><br>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Karl Collan]]
[[Kategori:Finsk-ugrisk mytologi]]