Tofva Lilla

Fra heimskringla.no
Revisjon per 3. jun. 2017 kl. 13:51 av Carsten (diskusjon | bidrag) (Tofva Lilla)
(diff) ← Eldre revisjon | Nåværende revisjon (diff) | Nyere revisjon → (diff)
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Svensk.gif


Svenska folkvisor vignet.jpg
Svensk Folkdiktning


43. Tofva Lilla


Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius



1. Lill’ Tofva hon tjente på konungens gård
Vore jag så fager som Tofva lilla var!
I femton veckor och dertill ett år.
Men Tofva var konungens frilla.


2. Konungen talte till småsvenner två:
»I bedjen lill' Tofva inför mig gå!»


3. Lill' Tofva hon axlade kappan blå,
Så månde hon sig in till konungen gå.


4. Lill' Tofva in genom dörren steg,
Och konungen henne med blida ögon neg.


5. Konungen klappar henne på rosenblommand' kind:
»Krist gifve, du vore allrakärasten min!»


6. »Min nådige konung, I talen ej så!
Vår drottning hon ståndar och lyder på råd.»


7. »Ja, höra hvad hon höra må:
Krist gifve, hon var döder och lagder på bår!»


8. Och drottningen talte till småsvenner två:
»I bedjen lill' Tofva inför mig gå!»


9. Lill' Tofva hon axlade kappan blå,
Så månde hon sig in till drottningen gå.


10. Lill' Tofva hon in genom dörren steg,
Drottningen henne med vreda ögon neg.


11. Drottningen slog henne på rosenblommand' kind
Hvad har du för tal med kär konungen min?»


12. »Till mig friar en af hans småsvenner två,
Och nu var jag inne att fråga om råd.»


13. »Du lög, lill’ Tofva, ditt tal var ej så;
Du önska' mig döden och lagder på bår.»


14. Drottningen talte till småsvenner två:
»I huggen mig ett redliget bål.»


15. »Ej huggen I ek, ej huggen I asp;
I huggen den veden, som brinner väl fast!»


16. Lill’ Tofva hon rider sig söder om äng:
»Gud trösta mig för slik brudesäng!»


17. En liten smådräng kom för konungen att stå:
»Drottningen tillreder ett brinnande bål.»


18. Drottningen tillreder ett brinnande bål,
Och der skall Tofva lilla brännas uppå.»


19. De lyfte lill' Tofva på högan häst,
Sjelfver konungen rider henne näst.


20. Lill' Tofva hon rider till sjöarestrand,
Der alla små skeppen de segla i land.


21. Lill' Tofva hon somna' i konungens famn —
Vore jag så fager som Tofva lilla var! —
Hon vakna' ej förr’n i tredje kungaland.
Men Tofva var konungens frilla.


_____


Se Variant af denne vise