Åke J. Ohlmarks biografi

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Åke J. Ohlmarks
Biografisk oversigt

Åke J. Ohlmarks
(1911-1984)



Åke Ohlmarks, född 3 juni 1911 i Kristianstad, Kristianstads län, död den 6 juni 1984 i Crist di Niardo, Brescia, Lombardiet, Italien, var en svensk religionshistoriker, författare och översättare. Han är idag känd som författare av böcker inom främst historiska ämnen, men även som översättare. Han har bland annat översatt Shakespeares dramer, islänningasagorna och Sagan om Ringen.


Karriär
Åke Ohlmarks var son till grosshandlaren Joel Ohlmarks och Anna-Lisa Larsson. Han studerade nordisk filologi och religionsvetenskap i Lund, och disputerade vid Lunds universitet 1937 på avhandlingen Heimdalls Horn und Odins Auge: Studien zur nordischen und vergleichenden Religionsgeschichte. Emellertid fick han inte docentbetyg på sin avhandling och blev därför utestängd från en akademisk karriär. Inte heller den 1939 publicerade avhandlingen Problem des Schamanismus resulterade i docentur.

Han arbetade som lektor i svenska vid universiteten i Tübingen i Tyskland mellan 1933 och 1934, Reykjavik i Island mellan 1934 och 1935 samt i Greifswald i Tyskland mellan 1941 och 1945. 1944 grundade Ohlmarks ett religionsvetenskapligt institut i Greifswald tillsammans med den tyskkristne teologen Wilhelm Koepp. Han lämnade Greifswald och återvände till Sverige ett par veckor innan Sovjetunionens armé intog staden under andra världskriget.

Under 1950-talet arbetade Ohlmarks som manusansvarig på företaget Europafilm. Senare arbetade han som översättare och författare fram till sin död. Ohlmarks översatte bland annat Shakespeare, Dante, Koranen, Nostradamus profetior, eddadikterna och de svenska landskapslagarna till modern svenska. Som redaktör för studenttidningen Lundagård 1932-33 hyllade Ohlmarks "de handlingskraftiga tyskarna".

Studentikosa verk
Som nyanländ student i Lund upptäcktes snart Ohlmarks begåvning för den speciella studenthumorn. Denna fick han t.ex. tillfälle att odla i tillfällighetsdikter vid nationsfester, inte minst i den speciella lundensiska versformen Q-vers. Under åren 1932-33 var han redaktör för studenttidningen Lundagård där han fick tillfälle att visa sina talanger på Q-vers. Han deltog också i studentspexen, både som författare och aktör. Som författare medverkade han bl.a. till Det gamla spelet om En Far och Drottningen av Saba.

Senare verk
Den största delen av Ohlmarks författarskap är naturligt nog centrerad kring hans egna specialområden, d.v.s. religionshistoria, fornhistoria och nordiska språk. När det gäller religionshistoria fokuserade han redan i avhandlingsarbetet på asatron, och senare på schamanismen. Från senare år finns även skrifter om Egyptens gudar, om shia-islamism, och om buddhism. År 1950 utkom ett stort standardverk i två band - Svenskarnas tro genom årtusendena. Till religionshistoriken anknyter även Ohlmarks intresse för det övernaturliga, vilket han ägnade en rad böcker åt. Under lektors-tiden på Island fördjupades hans kunskaper i isländska, vilket ledde till översättningar, både av Edda-dikterna, Konungasagorna och i början av 1960-talet alla islänningasagorna. Förutom översättningarna utkom även böcker om fornnordisk lyrik, eddadikterna och om de nordiska gudarna.

Ohlmarks skrev ett stort antal böcker om svenska och utländska kungligheter (inklusive en biografi över Gustaf V.) Förutom ett antal självbiografiska verk, skrev Ohlmarks också en personligt färgad biografi över vännen Sten Broman. En mindre del av Ohlmarks böcker är skönlitterära. Bl.a. finns en serie böcker om Skåne med historisk anknytning. Han vann 1960 första pris i tävlan om stora skandinaviska romanpriset med romanen Ödesdygnet.

Översättningar
Ett av Ohlmarks stora översättningsprojekt var den fornvästnordisk litteraturen. Där slutförde han översättningen av Eddadikterna i fyra band, delar av skaldediktningen i två band, Heimskringla, den första kompletta svenska översättningen av de isländska sagorna i fem band, och slutligen Snorres Edda. Ohlmarks översatte även Wulfilas Silverbibel, Den gudomliga komedin samt 27 av Shakespeares dramer.



Bibliografi
1936: Isländska hov och gudahus, i: Bidrag till nordisk filologi tillägnade Emil Olson den 9 juni 1936, ss 339-355.
1936: Totenerweckung in Eddaliedern, i: Arkiv för nordisk filologi 52, ss 264-297.
1937: Heimdalls Horn und Odins Auge. Studien zur nordischen und vergleichenden Religionsgeschichte, Erstes Buch (I-II) Heimdallr und das Horn, Lund.
1939: Studien zum Problem des Schamanismus, Lund.
1939: Anmärkningar och genmäle angående Heimdall, i: Arkiv för nordisk filologi 54, ss 354-363.
1939: Arktischer Schamanismus und altnordischer Seiðr, i: Archiv für Religionswissenschaft 36, ss 171-180.
1941: Stellt die mythische Bifrost den Regenbogen oder die Milchstrasse dar? Eine textkritisch-religionshistorische Untersuchung zur mythographischen Arbeitsmethode Snorri Sturlusons, (Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, Ser. II Nr. 110), Lund.
1941: Das Grabschiff. Studien zur vorgeschichtlichen nordischen Religionsgeschichte, i: Zeitschrift für systematische Theologie 18, ss 150-158.
1943: Studien zur altgermanischen Religionsgeschichte. 4 Aufsätze, Leipzig.
1943: Die klassischen Isländersagas und ihr Ehrbegriff, i: Grundmann, Walter (Hg.), Die völkische Gestalt des Glaubens, Leipzig, ss 157-220.
1944: Thomas Thorild als Vorläufer der neuzeitlichen Religionswissenschaft, Greifswald (tills. m. Lars Åkerberg).
1944: Alt-Uppsala und Urnes. Untersuchung zur Entstehung der Dreischiffstabkirche und des ältesten germanisch-heidnischen Kulthauses, (Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, Ser. II Nr. 115), Lund.
1944: Alt-Uppsala und Arkona, in: Vetenskapssocieteten i Lund, Årsbok 1943, Lund, ss 79-120.
1945: „Toalettredskapen“ och solreligionen under yngre bronsåldern, in: Fornvännen 40, ss 337-358.
1946: Gravskeppet. Studier i förhistorisk nordisk religionshistoria, Stockholm.
1947-1950: Svenskarnas tro genom årtusendena I o II, Norlin
          Del 1 Hedendomen
          Del 2 Missionstid och katolsk tid
1947: Antiken och den äldre medeltiden
1948: Europeiska färder och forskningar fram till "upptäckternas tidevarv"
1948: Kristna skådare och skalder i vårt land. Från Petrus de Dacia och Birgitta till Hjalmar Gullberg och Johannes Collin
1951: Svenska krönikan. Vår kulturhistoria. (tills. m. Nils Erik Bæhrendtz)
1956: Snorre Sturluson, versakrobaten
1962: Resa till Grelands gudar
1962: Fornsvensk lyrik, FIB:s lyrikklubb
1963: Resa till Egyptens gudar, Termac
1963: Skånes äldsta hävder, Scania.
1963: Hällristningarnas gudar. En sammanställning och ett förklarningsförsök, Kronos.
1963: Nya himlar jag skådar - Versparafras på Uppenbarelseboken, Gummessons
1963: Asar, vaner och vidunder - Den fornnordiska gudavärlden - saga, tro och myt, Bonniers
1964: Det kulturhistoriska Sverige i bygd för bygd. Band 1. Sydsverige (Sveogöterna rike)
1964-68: Sveogöternas rike. Det kulturhistoriska Sverige bygd för bygd.
1964: Sydsverige
1965: Mellansverige
1967: Svealand
1968: Nordsverige
1966: Hällristningar. (Pehr Hasselrot, foto)
1967: Grottmålningar, Zindermans.
1970: Gudatro i forntid, Gummesson
1971: Svearna i saga och hävd, Rabén & Sjögren
1971: Vikingarnas gudar
1973: Sagan om Nibelungarna, Gebers.
1974: Svenskarnas religion - Från istiden till våra dagar (med Berndt Gustafsson), Verbum
1975: Fornnordisk ordbok
1978: 100 svenska runinskrifter, Plus.
1979: Vårt nordiska arv. från 10 000 f.Kr. till medeltidens början, Stureförlaget.
1981: Asasagan, LT:s förlag
1981: Vikingatågen och runstenarna, Sjöstrands.
1983: Fornnordiskt lexikon (2:a uppl. av "Fornnordisk ordbok").

Översättningar
1948: Eddans gudasånger, Gebers.
1954: Eddans hjältesånger, Gebers.
1955: Den glömda Eddan (Eddica minora)
1956: Den okända Eddan (Eddica apocryphica, inkl. Solsången), Gebers
1957-58: Islands skaldediktning
1957: Islands hedna skaldediktning. Århundradet 878-980. Gebers.
1958: Tors Skalder och Vite-Krists. Trosskiftestidens isländska furstelovskalder 980-1013, Gebers.
1958: Ivar skalds martyrkväde om tronkrävaren Sigurd slemmedjäknes död (Ivar Ingimundarsson)
1951-61: J.R.R. Tolkien: Sagan om Ringen
1960: Fornnordisk lyrik (utdrag ur böckerna ovan). FIB:s lyrikklubb
          1. Eddadiktning
          2. Skaldediktning
1961: Snorres konungasagor (Heimskringla) (Snorre Sturlasson)
          1. Hednakungarna
          2. Olav den heliges saga
          3. Norska medeltidskungar
1962: De nordiska gudarna. (av G. Dumézil) Aldus.
1962: Goternas bibel
1962: Guds himmelrikes fröjd. Ny och gammal religiös lyrik.
1962: Havamal
1962: Vikingahistorier. Trettio fornnordiska berättare.
1964-64: Isländska sagor I-V, Steinviks bokförlag. Återutgivna på Stureförlaget 1975.
          1. Landssagor, upptäcktssagor, sydvästlandssagor
          2. Västlandssagor
          3. Nordvästislands sagor
          4. Sagorna från mellersta och östra Nordisland
          5. Sagorna från Öst- och Sydisland
1964: Eddan, Snorre Sturlassons bok om det forntida Nordens gudar. Zindermans
1964: Island. Intryck från ett heroiskt landskap (av Halldór Laxness, A. Nawrath och Sigurdur Thorarinsson)
1965: Eddasångerna. Fornnordens klassiska guda- och hjältekväden.
1965: Skånska sagor. Skånska kungasagor och andra sagor hämtade ur skilda källor. Tidens förlag.
1969: Dante Alighieri: Den gudomliga komedin, Forum
1973: Tolkiens sagovärld. En vägledning i J.R.R. Tolkiens författarskap. (av P.H. Kocher)
1975: Myternas bok. Gudasagor från hela världen (av A. Cruse)
1975: Tolkien, sagoberättaren (av R. Helms)
1975: Afrikanska sagor (M. Kosová)
1975-83: Sagoböcker
1976: De svenska landskapslagarna. I komplett översättning med anmärkningar och förklaringar.

Kilde: Svensk Wikipedia