Anders Uppström biografi

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Har du husket å støtte opp om ditt favoritt kulturprosjekt? → Bli en Heimskringla-venn og gi et bidrag til Heimskringla.no.

Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Anders Uppström
Biografisk oversigt

Anders Uppström
(1806-1865)



Uppström, Anders, språkforskare. Född på Hammarby bruk i Gästrikland d. 29 juni 1806. Föräldrar: arbetskarlen Erik Uppström och Katarina Andersdotter. - Då de fattiga föräldrarna själfva ej förmådde befordra den vetgirige gossens studier, åtog sig deras husbonde, den som riksdagsman bekante bruksägaren Thore Petre, hans uppfostran och lät inskrifva honom i Gäfle skola 1818. Efter sex år befanns U. mogen att afgå till universitetet i Uppsala, där han vistades någon tid, men snart måste han af brist på medel söka sig någon utkomstväg och antog plats som lärare vid ett par folkskolor i Gästrikland. Sedan han innehaft denna befattning i två år samt tillbragt en längre tid, dels med egna studier i Uppsala, dels med konditionerande i hembygden, tog han 1833 magistergraden och förordnades 1834 till kollega vid Uppsala katedralskola samt blef 1845 vid nämnda läroverk »förste adjunkt» i grekiska och hebreiska språken. Den honom sålunda tillagda titeln förändrades 1858 till »lektor». Tillika förordnades han till docent i götiska språket vid Uppsala universitet 1850 och utnämndes till e. o. professor 1859. Sedan han samma år varit uppförd på förslag till professuren i nordiska språk, besökte han 1860 och 1863 biblioteken i Wolfenbüttel, Rom och Milano för att studera där befintliga götiska handskrifter, samt afled i Uppsala d. 21 jan. 1865.


Sitt stora vetenskapliga rykte vann U. genom sina grundliga forskningar i den moesogötiska litteraturen. De båda arbeten, som utgjorde frukten af hans ihärdiga studier på detta fält, nämligen docentafhandlingen Aivaggeljo þairh Matþaiu eller fragmenterna af Matthei Evangelium på götiska jämte ordförklaring och ordböjningslära 1850 samt Codex Argenteus sive sacrorum evangeliorum versionis gothicæ fragmenta 1854, väckte i och utom landet stor uppmärksamhet samt belönades af Sv. akad., det förra med den mindre guldmedaljen och det senare med det kungliga priset. Med det sistnämnda arbetet, är en egendomlig historia förbunden, som illustrerar sanningen af den bekanta satsen »Habent sua fata libelli». Vid dess utgifvande funnos i behåll af den i Uppsala universitetsbibliotek förvarade »silfverboken» endast 177 blad. Mellan åren 1821 och 1834 hade nämligen på obekant sätt tio blad af det ryktbara verket förkommit. Då hände sig 1857, att U. till sin stora glädje af en döende biblioteksvaktmästare fick mottaga nämnda dyrbara blad. Redan s. å. skyndade han också att såsom tillägg till sitt arbete utgifva Decem Codicis argenteæ rediviva folia. En frukt af hans 1860 företagna studier i de förenämnda utländska biblioteken var Fragmenta gothica selecta 1861. Hans 1863 idkade forskningar i Milanos bibliotek resulterade i arbetet Codices gotici ambrosiani, som dock först efter hans död utgafs af hans son 1868. - Gift 1839 med Maria Charlotta af Uhr.


Kilde: Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (2:a upplagan, 1906)


HEIMSKRINGLA er et privat initiativ. Prosjektet mottar ikke noen form for offentlig støtte. Vi har kun utgifter og ingen faste inntekter. Kostnader til teknisk drift og utstyr bæres av privatpersoner. Alle økonomiske bidrag mottas derfor med stor takk. Ønsker du eller ditt foretak å støtte prosjektet økonomisk? Ta gjerne kontakt med oss, eller bruk vårt norske kontonummer 97105024499. Du kan også støtte oss via vårt Vipps-nummer 78431. For utenlandske bidrag bruk vårt IBAN-nummer NO6897105024499, med SWIFT-kode: DNBANOKK eller SEPA-kode: SKIANOBB. En kan også overføre penger til HEIMSKRINGLA via PayPal eller vippse via mobilen til 78431. Vi selger også fast annonseplass på venstre sidemeny til rimelig pris. Alle bidragsytere krediteres med navn for sine bidrag.