Beowulf (RW) 40

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Original.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif


Ill. fra St. Aubins "Vita".jpg
Beowulf

En fornengelsk hjältedikt


Översatt av

Rudolf Wickberg


Kapitel 40
Dödsfallet meddelas jarlarne.


Han lät sedan förkunna striden i skansen
Upp över havsklippan, där jarlaskaran
Satt med sköldar, sorgsen i hågen,
2895 Den morgonlånga dagen, bidande båda delarna
Den käre mannens sista dag
Och hans återkomst. Nyheterna
Förteg föga den som red upp på udden,
Utan talade sanningsenligt hän över alla:
2900 »Nu är väder-götarnes givmilde herre
»Och furste fast på dödsbädden,
»Vilar på liklägret genom drakens dåd.
»Bredvid honom ligger dödsfienden,
»Sjuk av dolksår: med svärdet kunde han ej
2905 »På något vis giva skräckbringaren
»Något sår. Weohstans son
»Wiglaf sitter lutad över Beowulf,
»Den ene jarlen över den andre döde,
»Håller hugtrött1 huvudvakt
2910 »Över ljuv och led. Nu har folket
»Att vänta örlig, när konungens fall
»Varder vida känt av våra fiender,
»Franker och friser. Den hårda fiendskapen
»Mot hugerna började, då Hygelac kom farande
2915 »Med flotta och här till frisernas land,
»Där hetvarerna2 kuvade honom i striden,
»Vållade genom sin kraft och övermakt,
»Att brynjekämpen måste böja sig
»Och föll i hären. Ej gav då fursten
2920 »Smycken åt sin skara. Sedan dess ha vi aldrig
»Att vänta välvilja av Merovingen. —
»Ej heller hoppas jag alls på fred eller tro
»Av sveafolket: vida blev känt,
»Att Ongentheow berövade Hreðlingen
2925 »Hæðcyn livet vid Korpskogen,
»Då götamännen av övermod
»Först anföllo Strids-scilfingarne.
»Snart gav honom Ohteres gamle
Fruktansvärde fader ett slag tillbaka,
2930 »Dödade sjökonungen, befriade sin maka,
»Den guldberövade forna jungfrun,
»Onelas och Ohteres moder,
»Och förföljde sedan dödsfienderna,
»Tills de herrelöse med knapp nöd
2935 »Nådde fram till Korpskogen.
»Med en väldig här omslöt han sedan svärdens
»Sårtrötta lämningar, lovade ofta ve
»Åt den arma skaran natten i ända:
»Sade, att han om morgonen skulle avliva dem
2940 »Med svärdets eggar, några på galgar
»Fåglarna till gamman. Tröst kom åter
»Till de sorgsne i daggryningen,
»Då de fingo höra Hygelacs horn
»Och trumpetens klang, när den gode kämpen
2945 »Kom tågande i hjälteskarans spår.


Noter:
1. Eller: vördnadsfullt.
2. En frankisk stam, lat. (C)hattuarii.