Beowulf (RW) 7

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►

Beowulf

En fornengelsk hjältedikt

Översatt av

Rudolf Wickberg

Kapitel 7
Unfreð yttrar sig nedsättande om Beowulf.

Scyldingarnes värn Hroðgar talade:

»I och för strider, min vän Beowulf,

»Och till vår hjälp har du uppsökt oss.

»Din fader kämpade den största fejd:

460 »Hans hand vart Heaðolafs bane

»Bland Wylfingarne; då vågade ej

»Väder-götarne behålla honom av fruktan för krig.

»Då uppsökte han de ärorika Scyldingarnes,

»Syddanernas folk över vågornas svall.

465 »Just då rådde jag över danernas folk

»Och innehade ung det vida riket,

»Hjältarnes borg; då var Heregar död,

»Min äldre broder, Healfdenes son,

»Ej mer i livet; han var bättre än jag.

470 »Sedan bilade jag denna fejd med skatter;

»Jag sände till Wylfingarne över vattnets rygg

»Gamla smycken; han svor mig eder.

»Sorg i mitt sinne är mig att säga

»Till vem det vara må, vilken våldsam fiendskap

475 »Och nesa Grendel berett mig i Hjort

»Med sina hätska anslag. Min krigarehop,

»Min salsskara har smält samman; ödet har bortsopat dem

»I Grendels fasansfulla våld; men Gud kan lätt

»Hejda den djärve fienden i hans dåd.

480 »Rätt ofta hava, druckna av öl,

»Kämparne lovat vid dryckeskannan

»Att i ölsalen vilja bida

»Striden mot Grendel med svärdseggarnas fasor.

»Då var denna hirdens mjödsal blodfärgad

485 »Vid morgontiden, då dager lyste,

»Varje bänktilja övergjuten med blod.

»Så mycket färre trogna ägde jag,

»Dyra kämpar, som dem döden bortryckt.

»Sitt nu ned till gästabudet och tänk i tid

490 »På segerära åt männen, som din håg bjuder!»

Sedan gavs de samlade götamännen

Plats på en bänk uti ölsalen;

Dit gingo de tappre, de mycket stolte

Att sätta sig ned. En sven passade upp,

495 Bar i handen en sirad ölkanna,

Iskänkte den klara drycken. Skalden sjöng stundom

Klart uti Hjort. Där var kämpajubel,

En talrik skara daner och väder-götar.