Hjalmars dödskväde

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Original.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif


Eddaliknande texter


Hjalmars dödskväde


översatt av A. U. Bååth


Albert Bonniers Förlag

Stockholm, 1925


Mårten Eskil Winge:
Hjalmars avsked av Orvar Odd efter striden på Samsö (1866)
— — Om Hjalmars och Angantyrs tvekamp har man att förtälja, det Hjalmar fick sexton sår och Angantyr döden.

Udd gick hän till Hjalmar, där han låg. Han kvad:


Hur har du det, Hjalmar?
Hy du skiftat.
Många sår
jag ser dig pina.
Din hjälm är huggen,
ej hel din brynja!
Snart skall livet
lämna dig.


(Hjalmar:)


Sår har jag sexton
och söndrig brynja.
För blicken det svartnar,
ej ser jag att gå.
Angantyrs svärd,
i etter härdat,
rörde vasst
vid mitt hjärta.


Gårdarna fem
till fullo jag ägde;
jag likväl ej
lycklig var.
Förutan liv
ligga jag skall
av svärdet sargad
på Samsö här.


Med smycken om hals
nu huskarlar dricka
hos min fader
i hallen mjöd.
Mjödet där giver
mången ve,
här mig såren
svårt plåga.


Jag ifrån
den ljusa mön
gick där ute
på Agnefit.
Vad hon mig sade
sannas nu:
aldrig jag skulle
återvända.


Ringen, den röda,
ryck från min arm,
räck den åt unga
Ingeborg.
I hennes sinne
tar sorgen bo,
när icke jag kommer
till Uppsala.


Från kvinnors väna
visor bort
gled jag på skeppet,
glad i hug.
Fort gick färden,
med flocken jag drog
för sista gång
från såta vänner.


Öster ifrån
flyger en korp;
en örn den följer
från furan höga —
det är den siste,
som jag mättar,
den mitt blod
dricka skall.


Sedan dog Hjalmar.