Ivar Bårdsöns Grönlands Beskrivelse

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►

Grønlands gamle topografi efter kilderne

Tillæg
Ivar Bårdsöns Grönlands Beskrivelse
efter AM. 777 a, 4°.⁽¹⁾

Af

Finnur Jónsson

Særtryk af
«Meddelelser om Grönland»

Kjøbenhavn 1898

Tillægg til Finnur Jónssons: Grønlands gamle topografi efter kilderne.

Saa sigger vise mend som föde ehre vdj Grönnland, och sist komme aff Grönland, att norden aff Stad vdj Norge er vij dagge seyling rett vdj vester thill Horns som ligger österst⁽²⁾ paa lssland.
     Item fraa Sneffelznes aff lssland som er stackist till Grönnland 2 dage och thou netters seyling rett i vester att zeylle och da liger Gunbiernershier rett paa mittveyen emellum Grönnland och Issland thette vaar gammell seylling, en nu er kommen is⁽³⁾ vdaff landnordenbotne, saa ner forshreffne sher, att ingen vden liffs fare denn gamble leed seyle⁽⁴⁾ som her effter hörres.
     Item fraa Langenes som liger öffuerst paa Issland ved fornevnte Hornns⁽⁵⁾ ehr ij dagges och ij netterss seyling till Sualberde i halfssbaane⁽⁶⁾.
     Item de som seyle ville vdaff Bergen rettledess till Grönnland och komme iche till Issland da shulle de zeylle rett vdj vester saa lenge de komme synden ved Issland till Röcheness och da shulle de verre xij vger söess sönden i haffed af fornevnte Röcheness, och saa med fornevnte vestelede shall hand komme vnder det höye land vdj Grönnland, som heder Huarff enn dag tillfornn förr mand kand se forshrefne Huarff shall hand se ett andet höitt bergh som heder Huidserch ennd vnder fornevnte thou fielld, som Huarrff heder och Huidserch liger edt ness som heder Herrioldtznes och der ved liger en haffen som heder Sand almindelig haffen for Normend och kiöbmend.
     Item seyller mand vdaff Issland da shall hand thagge sinn kaess fraa Sneffellssness som liger enn thölldt søess vester lenger paa Island end fornevnte Röchenes och seylle da rett vdj vester enn dagh och enn natt [gandshe lidet ved⁽⁷⁾ suduest att fly fornevnte iss som ligger ved Gunbernesher, och sidenn, en dag och en natt rett i norduest och saa kommer hand rettledis vnder fornevnte höye land Huarff i Grönnland som forshrefne Heroldtzness och Sandhaffen liger vnder.
     Item denn österby⁽⁸⁾ som er vdj Grönland ligger rett for östen ved Herioldltzness och heder Shagafioer dett er enn stoer bye.
     Item langt öster aff Shagefioerd liger enn fiord och er iche bygt som heder Berrefiord⁽⁹⁾, och framb i fiorden liger ett langt reff thuertt for indgangen, saa att ingen store shiff maa der indkomme, vden daa stoer ström ehr, och tha nar stoer ström löber Iøbe der vtallige hualle, i den samme Berrefiord vantter aldrig fishe, vdj den samme fiord er allmindelig huaellfisherj och dog mett bicopens⁽¹⁰⁾ loff thj fiordenn ligger till dombkierchen, och vdj den fioerd ligger en stoer hööll, enn huaellsshööll och förste söenn gaar vd, daa löber all huallfishen i thend samme hööll.
     Item öster lenger fraa forshrefne Berrigefiord⁽¹⁰⁾ liger enn fiord som heder Allumlengre hand er möö vden före och megett bredere inden till hand er saa lang att ingen ved ennde paa hannem hand haffuer ingen ström i sig, hand er fulld med smaa hollme der ehr noch fugle och egh der er slett land paa bade sider voxitt med grönntt gress, saa langt som nogenn mand der faar.
     Item öster lenger till issbergen ligger en haffen som heder Finsbuder⁽¹¹⁾, saa kallitt, fordj att j St. Olluffs thid bröd der ett shiff, som allmindig rögte ganger end vdj dag vdj Grönland att oppaa det shib var St. Olluffs smasuendt, och hand druchnede der med de andre och de som daa effter leffde, groffue der neder de döde, och reste der op store sten korss paa de dødess graffuer och de stande en vdj dagh.
     Item öster lenger thill isbiergen liger en stoer øee som heder Kaarssööe, ther er allminnigh jactvedtshaff effter huide biörne, och da med bispens orloff thi den öe höerer domhkierchen till, da er indted öster lenger, da mand kand see vden iss och sne bade till land och vand.
     Item att komme till den materiem som föere röertt er om byer paa Grönland, som sagt var om byer paa Grönland at Shagefiord er österst⁽¹²⁾ by paa Grönland, østen Herioldtznes.
     Item for vesten Herioldtznes ligger Kieldeltzfiord⁽¹³⁾ och der er fulldbygdt, och oppaa högre hand som mand indseigler i fiorden liger ett stort os⁽¹⁴⁾, som store ellffuer löbe vdj, hoss det os⁽¹⁴⁾ stander en kierche som heder Aurooss⁽¹⁵⁾ kierche som vigt er till det heilige kaarss, hun eyer alt vd till Herioldtzness öyer holmer vragh och alt ind till Peiterss viigh.
     Item ved Peitersuig⁽¹⁶⁾ ligger enn stoer bye som heder Verdsdall⁽¹⁷⁾ ner den bye ehr edt stoertt vand thou vgge söes brett fulltt med fish Peiterssuige kierche eyger alt Verdtzdallzbye.
     Item eend fraa den bye liger edt stortt closter som canocj regulares ere vdj som vigt er thill St. Olluff och St. Augustinum clostered eyer alt ind i bottnen och alt vd paa den anden side.
     Item nest Kedeltzfiord liger Rampnessfiord⁽¹⁸⁾ och langt ind vdj den fiord ligger edt söstercloster ordinis Sanctj Benedíctj det closter eger alt ind i bottnen, och vd fraa Voge kierche som (vigt)⁽¹⁹⁾ er till St. Oluff konningh, Voge kierche eger alt land fiorden vden fore, ind i fiorden ere mange hollme, och klostered eger alle sammen heltten med dombkierchen, vdj disse hollme erre meget varmbt vand som om vintteren ehr saa hitt att ingen maa komme neer, men om sommeren ehr del vell till made hett saa att mand maa der baade vdj, och mange fanger der belsse boed, och bliffuer karshe, och fanger hellsse boed aff sotter.
     ltem der nest ligger Eynerfiord och emellum hannem och forshrefne Rampnsfiord liger en stoer hoffgaard som höerer konningen till och den gard heder Foss och der standar en kostelig kierche vigt till Sanctum Nicolaum som konningen haffuer att forlenne och der ner liger enn stoer fishesöe fulld med fish och thaa nar stortt vand och regen kommer, och nar det vand indfallder⁽²⁰⁾ och mindshes daa bliffuer der vtalig meget fish ligendis igen paa sandet.
     ltem da mand indseyler paa venstre hand ind vdj Eynerfiord liger enn vig som heder Thorualzuig och end lenger i fiorden liger paa samme side edt neess som heder Klineng och end lenger liger enn vig som heder Graueuig, och fraa Grauevig en lenger ligger en stoer gard som heder Daller, och höer dombkierchen till, och oppaa högre hand som innd zeylles vdj fiorden till dombkierchen som stander ind udj bonnen ligger enn stoer shouff och hörer dombkierchen till, vdj den samme shouff haffuer domkierchen alt sitt fennett⁽²¹⁾ baade stordt och smaa, dombkierchen eyer alld Eynerss fiord, och sammeledes denn store öee som ligger vden fore Eynerssfiord, och hedder Renööe saa kaldis, fordi om hösten löbe der vtallige rendiuer, der er almindelig vedtzshaff, och da iche vdenn bishopens orloff Och paa den öe ehr beste thelliestenn⁽²²⁾ som paa Grönnland seer⁽²³⁾ saa natturlig gode att de giöre der aff gryder och kander och er saa stadig stenn, att illden kand den iche fortere och gíöress der saa store kander aff en stenn som x eller xij tönder ganger vdj och daa vester lenger for landet liger en öe som heder Langöe och i den öe liger viij store bundegarde, dombkierchen eyer alld öen vden thienden, thienden liger till Hualtzöee kierche.
     Item nest Eynerfiord liger Hualtzöerfiord der liger en kierche som heder Hualtzöefjordtz kierche, hun eyer ald fiordenn, och saa alld Rambstadefiord, som nest liger Udj denne fiord er en stoer hoffgard som konningen hörer lill och heder Thyodhyllestad.
     Item der nest liger Erichsfiord och först i fiordenn ligger en öe som heder Erichsöö⁽²⁴⁾ hun hörrer hallffdellen domhkierchen till och hallffdellen Dyureness kierche till, Dyuereness kierche ehr denn störste kierche sogen som paa Grönnland ligger, och ligger den samme kierche paa vesterhanden, som mand indseyller i Erichsfiord. Dyuerness kierche eyer aldt innd vdj Mitt fiord, Mitfíord shiuder vd fraa Erichsfiord⁽²⁵⁾ rett vdj norduest, och ind lenger vdj Erichsfiord liger Sollefielldts kierche hun eyger ald Mittfiord. Da lenger ind i fiordenn liger Leyder kierche; hun eyer alt ind i bonnen, och saa vd paa den anden side till Burfieldtz och alldt vd fraa Burfieldtz hörrer dombkierchenn till. Der ligger en stoer gard som heder Brattelede som pleyer lagmader⁽²⁶⁾ att i boe nu sigges der effter att fare till öyer Vester lenger fran Langöe liger fire öer som heder Lamböer, [och Lamböer⁽²⁷⁾] sund och derfor heder det Lamböer sund [att⁽²⁷⁾] det sund ligger imellum Lamböö och Langöe da ind lengr till Erichsfiord liger edt andet sund som heder Fossasund, dísse forshrefne öer hörrer dombkierchen till, och forshrefne Fossasund legger i indgangen till Erichsfiordh.
     Item der norden for Erichsfiord liger thou vigger som heder Ydreuig och⁽²⁸⁾ Indrevig⁽²⁸⁾, thi de ligge saa till.
     Item dernest norden ligger Bredfiord och i den fiord ligger Myouafiord⁽²⁹⁾, tha norden lenger Eynerfíord⁽³⁰⁾ dernest Burgerfíord da Lodmunderfiord tha nest och vesterst aff östre bygden ligger Issefiord Alle desse öer ehre bögde.
     Item frann Österbygt och till Vesterbygt er en tölt siöes och alt ubygt, och da fram vdj Vesterbögt stander en stoer kierche som heder Stensness kierche den kierche vor en stund domkierche och biscops sedet Nu haffuer Skrellinge all Vesterbygden vd daa er der noch heste geder nöd, faar alt villdt och inngen follch christen eller hedenn.
     Item dette alt som for sagt er, sagde oss Iffuer bort Grönlender, som var forstander paa bishobsgarden, i Gardum paa Grönnland vdj mange aar, at hand haffde alt dette seett och hand vor en aff dennem som vor vdneffender aff lagmanden at fare till Vesterbygden emod de Skrelinge att vddriffue de Shrellinge, vdaíf Vesterbygd, och da de komme didt da funde de ingen mand endten christenn eller hedenn vden noget villdt fæ och faaer, och bespissede sig aff det villtt fæ, och toge⁽³¹⁾ saa meget som shiuene kunde berre och zeylede saa der med hiemb och fornevnte Iffuer vor der med.
     Item da norden lenger fraa Vesterbygde liger ett stortt feld som heder Hemelrachs felld, och lenger aff end till dette fielld maa ingen mand zeylle, som liff vill behollde for de mange haffsuællge, som der lige om alt haffued.
     Item vdj Grönland ehr noch sölffbierrig, huide biörnne haffuendis röde fleche vdj houedett, huide fallche, hualtztender röstungssuorde, allehande fishekiönn mere end vdj nogen andre land, der er och malmersten allehande lyder⁽³²⁾, ther er thoeligesten som aldrigh shader illd och aff de stenne hugge de Grönlender potter gryder, sholle, och saa store kar, att vdj edt kaer ma ligge x eller xii thönner der er noch rendyer.
     Item vdj Grönnland kommer aldrigh store stormeveder.
     Item sne kommer megen vdj Grönland, der er iche saa kalldt som i Issland eller Norge der vogxer paa höye fiellden och nedre vnder de aalldes frugt saa store som nogre eble och goede att ede, ther voxser den beste huede som verre maa.

---

Fodnoter:

(▲ efter fodnoten fører tilbake til teksten)

1. Retskrivningen er bibeholdt, undtagen for saa vidt som der altid skrives smaa Bogstaver, i Hdskr. staar de ganske regelløst. ▲
2. Rettet fra öffuerst (jfr. the east part Purch.) ▲
3. Rettet fra jsehiff efter andre Hdskrr. ▲
4. Dette er indik., ikke inf. ▲
5. Det foranstaaende Horns er opfattet som nom. ▲
6. i haffss- rettet fra effss-. ▲
7. Dette er sikkert den rigtige Læsemaade. ▲
8. Saaledes -by altid for bygd. ▲
9. Beareford Purch. ▲
10. Saaledes. ▲
11. Fim- Hdskr. ▲
12. øster Hdskr. ▲
13. Saal., vistnok med en Sammenblanding af Kjelds- og Kedels-. ▲
14. foss Hdskn; det rigt. i andre Hdskrr. ▲
15. Denne Skrivemaade tyder paa isl. Udtale. ▲
16. Skr. Peet-. ▲
17. Forvansket af Vats-; Warts- Purch. ▲
18. Hdskr. Ranip- her og andre Steder; de andre skriver Ramp-; p er indskudt mellem m og n; jfr. Noreens grt. § 247,3 ▲
19. Mgl. i Hdskrr. ▲
20. Dette er den rette Læsemaade, i alle Hdskrr. ▲
21. Saaledes. ▲
22. Kellie- Hdskr. ▲
23. = oldisl. sér, upersonl. ▲
24. Rettet efter Purch. Hæriöö Hdskr. ▲
25. Purchas har her mærkeligt nok: which lyeth North-west from Eriks Ford. lndholdet er her rigtigt nok ▲
26. Lad- Hdskr. ▲
27. Mgl. i Hdskr; se G. h. M. ▲
28. Mgl. i Hdskr men findes i de øvrige. ▲
29. Hdskr.: Myonu-. ▲
30. Saaledes. ▲
31. Saal. rettet, se G. h. M., faaer Hdskr. ▲
32. Dette er det gamle adj. lítr. ▲