Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. IV

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Har du husket å støtte opp om ditt favoritt kulturprosjekt? → Bli en Heimskringla-venn og gi et bidrag til Heimskringla.no.

Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Ofring til tordenguden Thorgalles / Horgalles.
Kobberstik af Bernard Picart, omkr. 1723–43
Samer tilbeder deres guder.
Kobberstik af Bernard Picart, omkr. 1723–43
Samisk helig plats på toppen av fjället Suallivare (?) i västra Finnmark, Norge
Shamanen med sin tromme, Meråker, Nord-Trøndelag. Kobberstik af O. H. von Lode
Samiske børn døbes.
Kobberstik af Bernard Picart, omkr. 1723–43
Källskrifter till Lapparnas mytologi

af
Edgar Reuterskiöld


IV.
Mag. Carl Selanders relation
om den norska lappmissionen och lapparnas hedendom.


Högwälborne Herr Grefwe, Kongl: Maj:ts och Sweriges Rikes Råd och Præsident i Riksens Cancellie Collegio.

Högwälborne Herr Grefwe, Kongl: Maj:ts och Sweriges Rikes Råd och Præsident uti den Kongl: Lag Commissionen.

Högwälborne Herr Grefwe, Kongl: Maj;ts och Sweriges Rikes Råd.

Högwälborne Herr Baron och Hof Canceller.

Så och

Hög- och Wälborne Herrar CancellieRåd.

Sedan jag under d: 26 april til hans Kongl: Maj:tt underdånigst insändt det extract som Landzhöfdinge Ämbetet i min frånwaro af den Norrske Missionariens Jöns Kildahls medhafde Missionair-Böcker, samt mig förfrågat huru jag mig hade at förehålla, i fall bemelte Kildahl widare skulle komma ifrån Norrige hit neder utan wederbörligit resepass, at i följe af sin föregifne Instruction wilja handla med wäre Swenske Prester i Lappmarkerne om det som til Lapparnes omwändelse tiäna kunde. Så har Probstens i Piteå Son Magister Carl Solander insändt mig hosgående Relation berörande Missions wärcket där i Norrige, hwilken han inhämtadt och sammandragit, dels utur desse berörde Missions-Böcker och Instructioner hwilka bem:te Kildahl i wintras med sig hade, dels af hans munteliga berättelse: och som i bem:te relation en och annan omständighet warder berörd, huru författningen där i Norrige med Scholar och Kyrckior samt Lapparnes omwändelse ifrån det afguderi där ännu skal wara i de Norrske Finn- och Lappmarkerne; Så har Eders hög Grefl: Excellencier och högl: Kongl: Concellie Collegio jag sådant bordt ödmiukt och allerhörsammast insända med wördsamste förblifwande

Eders hög Grefl: Excellenciers

och

Höglofl: Kongl: Cancellie Collegii

Tienstskyldigaste och tiensthörsamste tienare.

J. Grundel

Umeå d: 14 Junii 1727.

L. Bursell


_________________


Kort Relation, om den danska Missions tilstånd uti Norrige,
dels af berörde Missions-Betiänters meddelte Instruction, samt,
dels af Missionariens Jöns Kihldals, mundtelige giorde berättelse, extraherad;
som skiedde 1726.


Anno 1715, är effter Konungens i Danmarks under d: 18 April samma år utgifne befallning et Collegium Missionarium uti Kiöpenhambn förordnat och inrättat, bestående af en præses och 4 assessores; och Præsiderar nu för tiden GeheimeRådet Hollst, som til assessorer hafwer S. Theol: prof: Stenbock, Maling, etc: skolandes ber:de Collegium hafwa försorg, at den rena Evangeliska läran, uti Nordlanden och Finmarcken, Grönland och OstIindien, måtte blifwa utspridt och widare Stadfäst. Och til at med större frukt och nytta samma wärk befordra, hafwer samma Collegium til sin fullmäktig wid Mission uti Norrige, S. Theol: Lectoren uti Trundhiem, Thomas von West, förordnat; Hwilken år 1716 igenom hela Finmarcken reste, om inbyggarenas andeliga tilstånd tärsammastädes, sig at underrättad giöra : hwarest han icke allenast en stor fåkunnighet uti Christendomens kunskap, utan ock mycken widskieppelse, trolldom och afguderi befunnit. I samma mening och upsåt, förrättade bemelte Lector Åhr 1721 visitation i Nordlanden, som äfwen. til sin andel: wälfärd, uti et slätt och beklageligit tilstånd war; hwilket så mycket lättare at sluta, som hos herde Lappar och finnar, inga Kyrkior och Scholar upbygde, eller nogra Prester wistande warit, och således sällan eller aldrig fått offtare nogon gudstiänst och underwisning, än de til Landsbygden uti Norige el. Sweriges Lappmarker öfwerkommit, ibland hwilka somliga hafwa warit, och ännu så obetänckte och motwillige äro, at de uti de stora emillan Norrige och Swerige warande fiäll och willmarker, i synnerhet uti Orijas fiället[1] sig uppehålla, och intet på många år se låta. Hafwandes Lector von West uti årlig Lön 500 RD:r och utom dess alla sina reseomkostningar betalte. Til widare detta wärkets befrämjande, äro uti Nordlanden 5 Missionarier constituerade, och äro 1 Trumsendensis Siur Kihldal, 2 Senjensis, Sedenius, 3 Saltensis, Jöns Kihldahl, som tillika är Lector von Westes fullmäktig, och åter i den senares frånwaro under visitationerne, Simon Kihldal. 4 Ranensis, Munk, och dess vice Missionarius, Arved Bistock. 5 Varsensis[2], Dass. uti Trundhiems amt är Hellseet. I Finnmarken följande 1. Jessing 2. Lim. 3. Lectors Fullmäktig och missionarius Altensis, Lund. 4. En som nyl:n förordnad är, och til namnet ännu okunnig. Desse Missionariers besynnerlige ämbete och åliggande plikt är, at flitigt resa omkring i sine districter, Lapparne och Finnarne i Guds ord underrätta, omwända och til sanningenes kundskap föra, samt på det nogaste sig underrättade giöra, om detta folckets afguderi och widskieppelser, jemte det, de alt bränwins säljande och supande skole söka at förekomma; stellande sig för öfrigit til effterrättelse, hwad dem af Collegio Missionis eller dess Fullmäktig Lector von West, anbefalt blifwer. Desse Missionarier böra alla Studerade och Literati wara, hwilket de ock nu för tiden äro, undantagandes Hellseet, hwilka äfwen in Theologicis, innan de til Mission antagne warda, examineras skola; åtnintande sedan i årlig lön 80 RD:, men Kihldal som hela sin lifstid wid denna mission förblifwa will, undfått tilökning af 20 RD:r, och äfwenledes för sin hustru Karin Andersdotter, som Finnarnes qwinfolk underwisa skal, 20 RD:; warandes han[3] tärstädes födder, samt dess föräldrar och släktingar samma okunnighet och afguderi som de andra, undergifna warit. En extraordinarius Missionarius niuter 50 à 60 RD: i lön, effter som hans arbete och resor swåre och långe äro.


Sedermera, äro uti alla de amter och destricter, hwarest missionarier förordnade, Scholar uprättade, och nu för tiden följande äro; uti Trumsen 3. Senjen 4. Salten 9. Vesteralen 2. Ranen 2. Varsen[4] 1. och uti Trundheims amt 2 uti hwilka, Lappar och Finnar til præceptorer antagne äro, som tilförne Missionariernes tolkar warit, och uti sin Christendom så underrättade, at de andra informera och lära kunna, hafwande uti årlig lön 20 RD:.


Utom desse äro äfwen Hälgedagz wäktare tilsatte, hwilkas åliggande skyldighet är, alt hwad de om afgudarne och andra synder höra, angifwa, samt sig underrättade giöra, om och huru wida Föräldrarna, sina barn i Scholan sielfwa at underhålla, kunna hafwa tilfälle, då de oförmögnares af Missionen niuta sitt uppehälle; förutan det, skola dessa Helgedagzwäktare om Scholarnes och Församlinghusens Reparation och upbyggande sig warda låta, samt missionarierne under visitationerne följaktige wara, då de hafwa sin rese förtäring, och utom dess i årlig lön 1 RD:. För öfrigit, hafwa alla til denna Mission hörande betiänte, sig til effterlefnad stella, hwad siälfwa collegium Missionis i Kiöpenhamn dem anbefalla, samt den instruction offtaber:de Lector, årligen dem gifwandes warder, hwilken bem:te Collegii approbation underställes, och underskrifwen är, af Lector Theol: von Vest, såsom Collegii Missionis Fullmäktig, och af Hans Skanke, Seminarii Scholae Nidresensis ConRector & desig. Rector, hwilkens besynnerl: tiänst är, at underwisa dem som Missions Betiänte warda, hwilka icke dess mindre af lector om sin skickelighet här til, examineras skola, likaledes underskrifwen af Hans Hagerup, den Nordiske Missions Casseur. Bemelte Instruction, som är mycket widlyfftig, och allaredan til d: 23 Martii 1725 består af 1276 pag: in Fol: continueres åhrl: med, i anledning af förefallande Casus, och de berättelser som ifrån Missions-Betiänterne inkomma; och finnes tär äfwen mycket infördt om denna Missions begynnelse, Lectorens giorde Visitationer, men i synnerhet om det afguderi, som han ibland de danske Lappar och finnar funnit, samt det missbruk och allehanda synder, som af det öfwerflödige Bränwins mångleri, förorsakade äro; ja, pag. 1230, står, at de af kiärlek för denne drycken sålt sina ägna barn; Hwarföre ock än al flit anwändes ifrån den samma dem afhålla; hwilket Lector pag: 353 effter plägad correspondence med Sal: Probsten Grubb i Umeå, uti Sweriges Lappmarker skiedt wara, berättar; ehuru wäl han pag: 882 åter sig utlåter, at wåra Swenska om Sommaren dem i Schierföhn med bränwinet förföra: sökiandes imedlertid som förmält är, at komma finnen och Lappen där til, det han med Bränwins supande aldeles afstå skal; hwarföre ock skier, at när nogen som afsagt sig bränwinet, men sitt löffte bryter, han warder 1:ste och 2:dre gången tiltalter, 3:die gången skier det samma i hela Församlingens närwaro, under det de enhälleligen bedia Gud för honom, och omsider 4:de gången ifrån H: Nattward afhållen, til dess han giordt bättring, och det samma med missionariens attest gitter bewisa, då han åter ad S: Synaxin, af ministerio admitterad warder: emedan desse missions betiänter intet tillåteligit är, Sacramenterna administrera, til h:ken ända, Lector sine Limitatione pag 99 anförer, at Christus utsändt apostlarna, intet til at döpa, utan allenast til at lära, och således skola äfwen dessa Missions Betiänte sände wara. I synnerhet hafwa de handlande sökt at hindra, det offta ben:de bränwins handel intet skulle afskaffas, och derföre utspridt, det Lector wid sin visitation hafft en Bödel med sig; kallande äfwen den nu kiäring, som intet wil och kan supa bränwin, hwar om widlyfftigt pag 525 i Jnstr: pag 711 betygar Lector sine exceptione, at Christendomen öfwer alt är förfallen, men besynnerl:n uti Nordlanden och Finmarcken. pag: 742, kallas Skrifftepenning, el. nummus absolutorius, en horedaler. Äfwen är offtanämde Lectors utlåtelse uti d: 3 tom: af Instr: at det giör honom ondt och förtryter, det de Lappmän, som bekiändt sig hafft trummor och annor widskieppelse bedrifwit, det de uti Swerige med 2:ne weckors fängelse på vatn och bröd äro straffade wordne &tc: tär emot åter, warder sådana och andra grofwa Syndare, hos dem aldeles ifrån det werldsliga straffet befriade, af föregifwen orsak, det de intet annat wetta skola, än det är den rätta Guden som de dyrka, til dess de omwände warda; ja, om de än skulle söka at tilfoga Missions Betiänterne skada el:r med döden hota, så skola de ändock aldeles ostraffade blifwa. Och så med andra stora och grofwa synder.


Widare warder pag. 1250. 1251 utlåfwat, at utan betalning skal til Missions betiänterna, som Studerade äro, följande böcker lemnas; Buxtorphii Lexicon Hebræum, Pasoris Lexicon Græcum, samt alla böcker, som af Swenskan på Lappska tungomålet öfwersatte warda; äfwenledes Tornæi Maunale, Grans cateches af thessauro Catechetico Paulini contraherad. Till Missions Betiänterne igemen, dessa: en bibel, en Psalmbok, Christendomens kiärna, Hiörnings exercitatio Catechetica, Lodbergs korta Spörsmål, Müllers hiertespel öfwer Evang: tillika med dess passions förklaring, fattigmans husbok, Bails praxis pietatis, Arends sanna Christendom, Paradis Lustgård, Lassenii Bibliska kärna. Himmelska Herredag, Menniskans skyldigbet sielf öfwer dragelsens hemlighet, Dericsens skriffter, Santhonis gyldne Clenodium, Beren Sivers Salighets medel.[5]


Förtekning jemte uttydning, på de afgudar och Offer, som de danska Missions betiänte, ibland sina i Finnmarcken och Nordlanden warande inbyggare, befunnit giängse och öflige wara; hwarifrån äfwen en del af de under Swerige lydande lappar, ej heller aldeles kunna befrias, i synnerhet de som i Orijas stora och widtbegrepne fiället[6], samt längre norrut sig uppehålla och wistande äro; til hwilka förra, ifrån Ofoden och Thyfiorden[7] i Norrige många sina barn, at i bem:te högstbeklagel: afguderi och trulldom underrättade blifwa, försända, h:ket Lector von Vest uti Instr: p: 1269 äfwen anförer.


Adoratio Rutu, skier, at diefwulen ifrån Menniskian och Creaturen wika må.


Anabaptismus Magicus, skier således, at de för åtskilliga orsaker, såsom siukdommar etc: döpa barnen å nyo, dock intet siälfwa insticktelseorden upläsa, gifwandes dem andra namn än de i döpelsen unfått hafwa, och äfwen i watnet lägga en ring af Messing. Warandes eljest Messing hos Lapparne i gemen uti et stort wärde, med hwilken de signera sina bössor, el:r ock et stycke i mössan fastsättia så offta de skiuta biörnar; sättiandes likaledes en ring af nogon storlek på en rem, den de sedan smöja[8] el:r binda kring om sin högra arm, emillan handen och armbågan, hwilket skal giöra dem starka och frimodiga en annan gång emot Biörnen och at han dem imedlertid ingen skada tilfoga må.


Biex-Ollmaj el. Biex-Gallis. är bos Lapparne en gud för wädret, och bor up uti luften; til denne låfwas offer när wädret alt för starkt blåser, och på följande sätt skiedt; honom offras et Creatur, dock intet alla år, och wid Offer altaret, hafwa de honom til ähra satt et wäderskått[9], det de med blod bestrukit. Sådane tekn wid Offer altaren, sätties ock en del derföre, at hwar Gud skal igenkiänna sitt offer; Ty hwad för en gud Lappen offrar, så giör han det samma gemenl:n wid et och samma offerställe; så at när man beser deras altaren, kan man af det samma se, huru många gudar han offrar til. Denne Biex-Ollmas skål drickes om Iuhl, sedan honom til ähra, öhl och brännewin nederslagit är.


Beiwe-Neida, Solpiga, h:ken skal bo up wid Solen, och har fått offer på samma sätt som verallden ollmaj, dock af hwita Creatur, och i ställe för trä och klyfwan wid offer altaret, giöres Solen til ähra en ring af trä, stor som en fierdingzbotn, den de kalla Solring, hwilken med Figurer utskiäres, och smörjes med blod: hänne offras, at Solen skal liufl: skina, och undertiden som soml:e wilja säja, för dem som sitt förstånd förlorat. Wid S:t Hans tid ätes Solgröt, Solen til ähra.


Hora-Gallis el:r Pajan-Ollma, hafwandes sitt tilhåll uti skyn och är blåklädder, hwilken skal förorsaka torndön; hwarföre när det hårdt dundrar och blixtar, offra de honom en osnöpt oxren, och wid altaret en hammare med blod besmörgd, uphänga.


Jami-akka, är de dödas moder.


Jami Ajmi-Ollmaj, herskar i dödelighetenes Land, hwilka de så kallade Jamiajmo Reiser[10], under sin beswifning befråga, om den som siuker är, til sin förra helsa kan återstälter blifwa el:r ej; gifwes då hugneligt swar, så låfwas offer.


Jamikkers upweckelse kallas, at de förmena sig kunna upwäcka nogra af de döda, til at wakta sina Rehnar för odjuren.


Jossen-Ollma, bedies om winteren emot hårdt wäder och snö.


Jux-akka, skal gifwa gåssebarn för Pigobarn.


Kapper-Kiitet, äro alt för många, och wet man ännu intet i synnerhet berätta om.


Kiase-Ollma, gifwer lycka til fiskeri, hwilkens skål i synnerhet uti bränwin om Iuhlen drickes. Andra hålla honom för Neptunus.


Kiorva-Radien, mindre än Radien siälf eller Ver Allden-Ollma.


Leib-Ollma, skal gifwa lycka til skytteri.


Mader-akka, skal hielpa qwinfolcken när de hafwa Menstruum.


Passe Mano, är det ny som lyser näst för el:r uti Iuhlehögtiden, hwilket dem heligt är, så at de under den tiden intet spinna hamp och sehn; ej heller huggas och annat buller om afftonen giöras; utan hänga de en stor ring uti kåttan, så stälter at månan genom honom skina kan.


Passevare-Gulli, Helige fiälls fisk.


Passevare-Loide, Helige fiälls Fogel.


Passevare-Sarva, Helige fiälls Rehn.


Passevare-Ollmaj, de helige fiällsmän, äro Spiritus Familiares, hwilka kiöpas el. ärfwes, och äro uti wissa fiäll. Desse tilbedies och låfwas med jöcke sång, hwilken sång dock offta brukas utan widskieppelse; de som äro starke Noider, siunga denne sången i synnerhet och för sig siälf; på det de måtte få desse til sig och fråga dem, om det de åstunda weta; hwilket sker antingen wid[11] trumman, en yxa, en sten, hästeben el:r bössa, dem de hänga uppå et band uti kåttan; röra de sig, så är det godt och ofelbart tekn om swar. När en qwinna wil tilbedia dem; så hänger hon upp sitt bälte, och därigenom frågar. Äfwen fråga de dem under tiden uti drömmar om hwad de willja wetta. Men de som äro rätt starke Noider, bruka allenast sången, och derigenom få wetta sin åstundade kunskap. Dessa låta de ock til sig kalla genom sina Passevare-Loider.


Passevare-Neida, samma som Passevare-Ollmaj.


Possio-akka, hon tillåter skytteri; hwilken om Iuhle dagen offras bränwin.


Rana-Neida, en ibland de större; hon skal giöra Marken grön om wåhren til Rehnars föda, hwilken offras Creatur.


Sar-akka, skal hielpa barnsängz-qwinnan.


Sar-edni, samma som Mader-akka.


Seide-Neida, samma som Passevare-Ollmaj.


Sertendurik, hafwer sitt tilhåll under kåttan, och offras honom när man siuk är.


Strut-Galle, honom offras Iuhle dagen, om hwilkens hielp ännu intet så kunnigt är.


Stöukedni, hielper qwinnan i barnets aflelse och födelse, men intet allom kunnig.


Tonto: hans besynnerliga tilbedielse är ännu intet kunnig, dock förmenes at han siukdoniar förorsaka skal.


Ux-akka, skal wakta barnet när det födt är; ibland annat offras hänne bränwin om Iuhlehögtiden.


Ver Allden-Ollma, är den förnämste Gud ibland finnarne och lapparne, och skal hafwa sitt tilhåll wid stiärnorna, och gifwa lycka til Rehnar. Andra åter hafwa hållit före, at denne warit som hulpit til barnens aflelse i moderlifwet, och han nedsändt en anda i qwinnones lif, hwilken anda, Saredni skulle låta wäxa kiött uppå, och således skulle Ver allden-Ollma tillika med Saredni hielpa til et foster uti moderlifwet; men Saredni skulle dessförutan hielpa qwinnan til en god och lindrig födelse. Offret till Ver allden-Ollma, är skiedt således, at Lapparna hafwa tagit en Rehn, den samma til slagte-rummet utledt, då de med blåttad hufwud bedit, det Verallden-Ollma den samma tacknäml:n wille anse och emottaga, hwarest de honom då nederstuckit, och af dess blod strukit på et trä, med rötterne af jorden upgrafwit, h:ket de ock siungande kringlupit; detta trä hafwa de sedan satt wid deras offerställe, och äfwen klyfwa af trä uphängt, med h:ken Ver AlldenOllma, hela Werlden effter deras mening uppehålla skulle. Sielfwa offret, som warit benen, dock icke hela Rehnens, utan allenast som de wid Offermåltiden ätit kiöttet af, nbl:n hufwudet, ryggen, fötterne, så ock hornen och dess förutan, et stycke af tungan, lungan, lefwen, öronen, stubben el:r rumpan, så ock Rehnens pudenda. En del lappar hafwa wäl intet wettat orsaken, hwarföre de et sådant offer giordt, men andre åter berättat, at när de gifwit til offer et stycke af tungan, lungan och benen etc: så har det warit lika mycket som de hela Rehn offrat, emedan Verallden-Ollma siälf, effter deras mening skapar kiött på de ben och stycken han til offer får. Således hafwa de ock sig inbillat, at det skal skapas kiött på Menniskians Siäl effter döden, och en ny Menniskia blifwa; och den kropp, som lägges i jorden skal icke igen upstå, utan Menniskians Siäl, en ny krop i Jami-ajmo, som åter et stycke neder i jorden wara skal, undfå; hwarest, när Människian en tid med sin nya undfångne kropp warit, skal hon, tär dess lefwarne effter Gudarnas wilja warit, försättias til Ver allden-Ollma, och således nu med kropp och Siäl til honom komma, som i moderlifwet med Siäl och anda hänne begåfwat hafwer.


Vuokko, wet man ännu intet, hwarföre den är dyrkad worden.


Enär en Noid ɔ: trullkarl, som uti konsten fullkomlig är, wil spela på trumman, dricker han först bränwin, tilförne brukades luut: begynnandes sedan med nogra hos sig warande qwinfolk at siunga, hwilken sång och sammankomst kallas Noide Tiömcka[12] då de tilstädes wara skola, som wilja hulpne warda; under samma sång förehafwer han sig grufweligen, tagandes eld i händerna, och låtz med en knif både i händer och fötter skiära sig, jemte det han kastar sig omkring på knäna: inbillandes de närwarande, sig wara rätt hård och genomdrifwen: uti h:wilket raseri, til dess han omsider swimar, continueres; och då talar han med Jami Kutserne som skal gifwa den siuke hälsan, eller med nogen annan, som han wil hafwa hielp utaf; under h:ken beswimelse, hans Passevare-Gulli lifwet bewarar, då han sedan af en wiss tilförordnad piga upwäkt blifwer; säjandes straxt huru mycket offer han låfwat hafwer. På samma sätt igenkalla de sina döda, at deras Rehnhiordar wårda. Äfwenledes, när de wilja tilfoga enom skada sig emillan, ell:r sättia biörn på den andras rehnmark, bruka de samma trulldom, förutan det, de då intet dåna. Enär den ena Noiden sätter sig up emot andra, då framställa de sine Passevare-Gulli, Loide, Sarva, hwilken sidsta är aldra-starkast, under hopp at tär med hwar annan öfwerwinna: och när siälfwa drabbningen skal för sig gå, komma Noidernes Passevare Gulli, Loide, Sarva, tilsammans at strida på sina dyrkares wägnar, emot hwar andra; stångar då den enas Sarva hornen af den andra, så warder dyrkaren siuk, och säjes om Sarva dör, så skal ock noiden följa effter. I fordna tider hafwer Stalla el:r diälfwulen siälf, dem uti finmarken boende, til enwiges kamp utmanat, och med en pipa tär til teckn gifwit, då de på begge sidor lika p[enuinga]r med sig tagit, hwilket för den Succumberande el:r dödade, en begrafningz penning wara skulle.


Om Iuhlen gå de til brunnen, och kasta flinta och ståhl tär uti, och det för Kiase Ollma skull, då hans skål om Iuhldagzmorgonen i horn drickes; samt tärstädes ett och annat läsa; och när de tilbaka komma, emottaga dem de hemmawarande med särdeles frögde miner, affecter och ärewördning; tagandes sedan husbonden et drickes kiäril i handen, och dricker Strut Galles skål, kastandes sig rundt omkring, samt nederslåendes dricka som öfrigit är; och hwarest då det mästa faller, där lägges bröd och noget af hwad slagz mat de då hafwa; somligestädes bäres mat bort i från kåttan. På samma dag slås neder bränwin äfwen til sina andra gudars tiänst, en skål el:r stor kosa innan för eldstaden, den andra wid dörren; det som innom elden kommer skal Poxi-akka hafwa, och wid dörren Uxi-akka. Om Iuhle afftonen slå de sina barn 3:ne slag, et för gud, et för Fadren, och ett för modren.


För öfrigit, är til wetta, at hwad här anfördt finnes, bör och kan intet i gemen, om alla lappar säjas och förstås, utan äro, gudi ähra, äfwen ibland dem, som hos andra Christna, de, hwilka älska Huset och guds fruktan, men hata mörkret och ogudaktigheten, åstundande mer och mer at komma til wårs Herras Jesu Christi sanna kunskap: ej heller, at en alla desse och så mänga offer och afgudar brukar och dyrkar, utan den ena den, och en annan den andra; jemte det noga är at märka, det de i alla lappmarker intet hafwa lika namn på sina offer och gudar, och således talet mycket kommer til at ökas, hälst när man uppå åtskilligas berättelse sig förliter; samt at mycket i forna tider giängse warit, som nu aldeles afskaffat är. Gud förträde Satanam under wåra fötter snarliga!




Fodnoter

  1. »De vilde Lapper fra Orjes-Fieldet» omtalas också, hos Hammond. s. 554, efter von Westens »Missions Anstalter». Med Orijas, Orjes afses tydligen det finmarkslapska ordet oarjes, orjis »sydvästlig, västlig» (lulelapska årjatj »sydlig»), och von Westen har väl hört det användas i ett kollektivnamn för de inre trakterna någonstädes, där dessa lågo ungefär i sydvästlig riktning från hafvet, alltså i Finmarken.
  2. Läs: Vefsensis.
  3. Läs: hon; hon var en lappflicka från Harjangen i Ofoten (Hammond, s. 838).
  4. Läs: Vefsen.
  5. Jfr uppräkningen hos Hammond. s. 552 f.
  6. Se ofvan s. 19, not 1.
  7. Tysfjorden.
  8. träda på.
  9. hexkvast?
  10. resenärerna.
  11. med; danism, härstammande från det verk, som Solander excerperade.
  12. = nåidfursamling. jfr sydlapska tjånkanit »samla sig».

HEIMSKRINGLA er et privat initiativ. Prosjektet mottar ikke noen form for offentlig støtte. Vi har kun utgifter og ingen faste inntekter. Kostnader til teknisk drift og utstyr bæres av privatpersoner. Alle økonomiske bidrag mottas derfor med stor takk. Ønsker du eller ditt foretak å støtte prosjektet økonomisk? Ta gjerne kontakt med oss, eller bruk vårt norske kontonummer 97105024499. Du kan også støtte oss via vårt Vipps-nummer 78431. For utenlandske bidrag bruk vårt IBAN-nummer NO6897105024499, med SWIFT-kode: DNBANOKK eller SEPA-kode: SKIANOBB. En kan også overføre penger til HEIMSKRINGLA via PayPal eller vippse via mobilen til 78431. Vi selger også fast annonseplass på venstre sidemeny til rimelig pris. Alle bidragsytere krediteres med navn for sine bidrag.