K.B.Wiklund: Förklaringar till Kerstin Jacobsdotters uttydningar (Fellman)
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes på følgende språk ► |  |
Handlingar och uppsatser angående
Finska Lappmarken och lapparne
K.B.Wiklund:
Förklaringar till Kerstin Jacobsdotters uttydningar
af
Jakob Fellman
udgivet af Isak Fellman
Helsingfors, 1910
Med v. W. betecknar jag här de skrivningar, som finnas i von Westens originalbrev till prästerskapet i Jämtland (ligger i Ecclesiastica, Hernösands stift, SRA).
Radienatsie [v. W. likaså]; i Skokl. Misc. I står alldeles tydligt "Utterjkin" och ej "Utterskin". Det skall väl ändå betyda "Utterskin", men K. J:s "förklaring" är likväl språkligt omöjlig. — natsie har hon kanske uppfattat vara det sydlapska nahke "skinn", men något ord for "utter", som ens avlägset skulle påminna om "radie", finnes ej.
Veralde nolmai [v. W. "Radiengiedde s. Væraldenolmai"]. K. J:s tydning ju omöjlig; ett lånord väramus (m. fl. former) "värst" finnes emellertid i lapskan.
Sladeraia [v. W. "Maderaja"]. Sl — visar, att vederbörande, d. v. s. Burman, haft en dålig kopia för sig.
Bieg solmai [v. W. "Biegsolmai"].
Thor etc. [v. W. "Thor s. Horagalles"].
Adschiegads [v. W. likaså]. K. J:s tydning kommer väl därav, att atjek åtminstone i vissa diall. begagnas om menniskor, som pläga stå framåtlutade, och om berg, som synas luta över. Hon skulle då ha tänkt sig, att den som står och värmer sig framför en eld, skulle luta sig över den.
Aile Kesolmai [v. W. "Ailekes olmai"]. "Aile" i och for sig är ingenting, utan ailekes (etc.) = helgdag. "Kesohnai" = "fan" är en fri fantasi.
Paive [v. W. Pæive upptagen som särskild gudomlighet.]
Maderakka [v. W. likaså]. = stammoder.
Sarakka [v. W. likaså].
Uggsakka [v. W. Ugsakka].
Jugsakka [v. W. likaså] betyder båg-gumman.
Sergoedni- Sarak [v. W. Sergveedni] kan jag ej översätta; tydningen "evighet" hos K. J. är otänkbar.
Ula Kaimo och Mud baimo äro båda korrumperingar, avskrivningsfel för Mubbenaimo i v. W:s original. Detta borde egentligen språkriktigt heta Mubbe aimo = den andra världen. Mubben har inkommit från former där attributet måste stå i genit. sing.
Helbolmai [v. W. Leibolmai = "al-mannen"]; K. J. har har blivit tillfrågad med ledning av en korrumperad kopia; hennes svar förfaller alltså.
Giasse Olmai [v. W. Giaseolmai = vattumannen]; den som utfrågade K. J., har uttalat ordet med børjande g-ljud i st. f. tje-ljud, vilket avsetts med gi-, och hon har tyckt det låta lika lapskans gättjet etc. "se, bese".
Fauno, Fudno [v. W. Fudno], lapska fuonos etc. "ond".
Rautu [v. W. Rautu eller kanske Raatu]; jag känner ej ordet från nutiden.
Idnu [v. W. likaså] jämföres av K. J. med edne "moder", men se nedan under Veertos!
Kesolmai [v. W. Kiebsolmai], sydlapska tjehps attributiv form "svart"; olmai "man".
Saivo [v. W. likaså].
Bise [v. W. Saivo s[ive] Bisse]; bisse är den sydlapska motsvarigheten till det nordligare passe, norsklapska basse "helig plats; helig".
Gade [v. W. gadse, ett ord, som, så vitt jag nu kan se, ej funnits i de södra trakter, från vilka v. W. eljest i allmänhet har sin kunskap, utan som han har fått uppe i Finmarken; det är = fi. kansa]. K. J:s tydningsförsök förfaller alltså.
Sairoolmai [v. W. Saivoolmai].
Noides Vaigni [v. W. Noidesvoeigne = trollkarlsanda].
Saivogelle [v. W. Saivogvelle = s. fisk]. K. J:s tydning förfaller sålunda.
Kobdu eller Kobda [v. W. Kobda]. Detta ord förekommer icke och har väl ej heller förekommit i Jämtland, där trumman kallas geure. v. W. har ordet från nordligare trakter.
Jami Kaimo [v. W. Jamikaimo = de dödas land].
Reinagta [v. W.: "Saa har de og ofveralt opvakt sig af de döde Jamiker, som de inbilder sig at hente fra Jamikaimo, og bruger dem till sine Reinagta og averruncatores malorum." Reinagta skall tydligen betyda "renvaktare"].
Veertos [v. W. "Veerto" uppräknas förut i samband med Fudno m. m.: "b) disforuden ærede de dievelen self, thi de tilstaae at de icke har meent andet med Fudno, Rautu [Raatu?], Veerto, Idnu, Kiebsolmai end Satan og gammel Erich." Veerto kan jag ej förklara. Idnu är kanske ur Hin, hin onde].
Jonus, Jonsuk = Jonsokk på norska = midsommar.
Udde nemo lauck [v. W. uddenemolauket = att omdöpa, ordagrannt "ny-namn-dopa", en olapsk sammansättning, trol. gjord av någon missionär].
Sarakka giesset [v. W. Sarakkagiaset, som skulle betyda ungefär "Sarakka-vattna", en oriktigt hopkommen ordform].
Sarakhi nammo [v. W. "döber det i Sarakkæ navn"; alltsa korrumperat här].
Vatte le Sarakka biergis korrumperat [v. W.: "Og dend samme dag de gaar til Guds bord, da forud gaar de til bords hos dievelen og holder Sarakkagare [= Sarakka-fat], ædendes lit og siger, dat le Sarakka biergo [ = detta ar S:s kött], drickendess lit brændeviin eller vand og siger, dat le Sarakka værre [ = detta är S:s blod]. og beder Sarakka om forladelse at de nödes nu til at gaa til Ibmelgare [= Guds fat]. — — —].
lbmelgare, se foreg.
Harkiölen är en stor fjälltrakt söder om Nordli i Nordre Trondhjems Amt och Frostviken i Sverige. På norska kartbladet Nordli står nanmet skrifvet Hartkjölen.
Kilde:
Fellman, Isak, 1910: Handlingar och uppsatsar angående Finska Lappmarken och Lapparna, 1910, Bd. 1, s. 529ff.