Moltke Moe biografi

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Moltke Moe
Biografisk oversigt

Moltke Moe
(1859-1913)



Ingebret Moltke Moe, den föregåendes son, norsk folklorist, f. 19 juni 1859 i Krödsherred, studerade 1876-79 teologi och särskildt jämförande religionshistoria, innan han helt öfvergick till studiet af folklore, som alltsedan 1877, då han blef P. Kr. Asbjörnsens medarbetare, delvis hade upptagit honom. Kedan då hade han börjat insamling af alla slags folktraditioner, en verksamhet, som främjades genom ett honom sedan 1882 under lång följd af år tilldeladt särskildt stipendium och medförde ett oväntadt rikt resultat. 1886 upprättades för M. en professur i norskt folkspråk och folktradition, sedermera förändrad till att innefatta folktraditioner, medeltida och norsk-isländsk litteratur. Inom alla nämnda vetenskapsgrenar eger M. djupgående lärdom, och han är ansedd som en af samtidens bäst rustade folklorister. M:s produktion är mångsidig och starkt spridd, bl. a. i tidskriftsartiklar och oegennyttigt lämnade bidrag till andra vetenskapsmäns verk. M:s viktigaste undersökningar äro Norske fornkvæde og folkevisur (1877), Hellenske og norske folketraditioner (i "Nord. tidskr.", 1879), Lappiske eventyr og sagn (samlade af Qvigstad och Sandberg, 1887), som ger en värdefull orientering i sagoforskningens metod, Æventyri paa vandring (i "Syn og segn", 1895), Torsvisen i sin norske form (tills, med S. Bugge i "Festskrift til Oscar II:s regjeringsjubilaeum", II, 1897), Eventyrvandring og eventyrforvandling (i "Samtiden", bd 19, 1908), Nationalitet og kultur (ibid., bd 20, 1909), och Det mystiske tænkesæt (i "Maal og minne", 1909). Vidare har M. skrifvit allt, som rör folktraditioner i A. Hellands stora kompilationsarbete "Norges land og folk", och skildrat norska folklorister i G. Grans "Nordmsend i det 19 :e aarhundrede". Som Asbjörnsens litteräre testamentsexekutör har M. ombesörjt flera språkligt och stilistiskt reviderade editioner af "Folkeeventyr" och "Huldreeventyr" samt den samlade "folkupplagan" af dessa (1912 f.). Här som i sina egna skrifter har M. med finaste stilkänsla ifrat för språkets förnorskning och haft definitivt inflytande på utvecklingen af riksspråkets rättskrifning, särskildt genom programskrifterna Retskrivning og folkedannelse (1900) och Norsk og dansk sprogdragt. Retskrivningssakens vei og tempo (1906) samt genom språkrevision af en mängd skolböcker och litterära verk.
1-2. K. V. H.

Kilde: Nordisk familjebok, 1904-1926