Om Eddan (KL) Företal

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Eddan
om och ur de fornnordiska
guda- och hjältesångerna

Karl Ljungstedt


Företal


Detta lilla arbete är blott ett försök att i populär form framställa hufvudinnehållet i de fornnordiska eddadikterna. Att utgifva en ny öfversättning af Eddan har synts förf. både olämpligt och öfverflödigt. I det skick dessa sånger kommit till oss — ofta öfverlastade med mytologiska notiser och belamrade med en mängd namnlistor m. m. — äro de nämligen delvis onjutbara och kunna så till vida endast vara af värde för vetenskapsmannen. Härtill kommer dessutom, att vi redan ega en fullständig och från flera synpunkter förtjänstfull öfversättning af dessa dikter af P. A. Gödecke (Edda. En isländsk samling folkliga forntidsdikter. Stockholm 1877), till hvilket arbete förf. härmed beder få hänvisa.


Det är gifvet, att en framställning sådan som denna af grundtankarna och grundtonen i dessa kväden måste blifva mer eller mindre subjektiv, hvadan förf. ock är fullt medveten om, att mot denna hans individuella uppfattning och skildring af dessa fornsånger många invändningar kunna göras.


Rörande de öfver sättningar, förf. låtit inflyta, må nämnas, att han sökt, så vidt det varit honom möjligt, efterbilda originalets värsmått, men däremot bortkastat alliterationen, så vida icke denna af sig själf infunnit sig. Förfs sträfvan har varit att blott lämna en relativt fri öfversättning, emedan han ansett det vara mest viktigt att söka återgifva andan och tonen i dessa sånger samt, om möjligt, bevara något af originalets doft. Detta gäller särskildt hjältesångerna, i hvilka det poetiska ofta nog mera ligger i själfva stämningen än i innehållet. Att förf. ej mäktat på ett tillfredsställande sätt lösa denna enligt hans egen öfvertygelse nästan olösliga uppgift, är han själf den förste att erkänna.


De isländska namn, som i detta arbete förekomma, har förf anfört i den form de ega i isländskan i nom. sing. Och som principiell motståndare till all försvenskning af isländska ord har han endast låtit de namn behålla sin svenska form, hvilka redan med full rätt kunna sägas ega en sådan, såsom Oden, Tor m. fl. Då emellertid någon fast gräns mellan dessa och de förra svårligen kan uppdragas, ligger det i sakens natur, att det i detta hänseende ej varit möjligt att iakttaga full konsekvens.



Stockholm i Nov. 1898.
Förf.