Om Eddan (KL) Guðrúnarkviða hin þriðia

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Eddan
om och ur de fornnordiska
guda- och hjältesångerna

Karl Ljungstedt


Diktcykeln om Volsungarna, Giukungarna, Atle och Iormunrekr.
Guðrúnarkviða hin þriðia
(R)



Herkia hette en af Atles tärnor och hon hade varit hans frilla. Hon omtalade för Atle, att Guðrún stått i brottsligt förhållande till Þjóðrekr. Häröfver blifver Atle så betryckt, att Guðrún spörjer honom, hvarför han är så tungsint:


Säg mig, Atle,
hvarför är du
städs så sorgsen?
Aldrig ler du.
Andra hjältar
så ej göra.
Du ej ser ens
åt din maka.


Atle svarar:


Vet, jag sörjer,
Giukes dotter.
Här i salen
Herkia sagt mig,
att du, Guðrún,
har hos Þjóðrekr
sofvit, honom
varmt omfamnat.


Då bedyrar Guðrún sin oskuld. Det är blott hos en, den främste af alla hjältar, hon förut sofvit, och detta långt innan hon blef Atles hustru. Men om hon ock är utan skuld, så är detta ej fallet med Atle, ty han har mördat hennes bröder: [1]


Aldrig Gunnarr,
aldrig Hogne
komma mer, när
jag dem kallar.
Hogne slikt med
svärdet hämnat.
Nu jag måste
själf mig värna.


Den grymme Atle vill emellertid se ett ojäfaktigt bevis på hennes oskuld och befaller därför, att hon skall sticka sina händer i en kittel med kokande vatten och från dess botten upptaga några kostbara stenar[2]. Guðrún gör så, och hennes händer äro lika hvita som förut:


Log i bröstet
Atles hjärta,
när ej Guðrúns
händer brändes.
»Nu skall Herkia
gå till kitteln,
hon, som Guðrún
lömskt förtalat.»


Herkias händer blifva däremot skållade, och hon sänkes ned i ett stinkande träsk. Men — tillägger den okände skalden — ingen kan fatta hvad det är att lida, som icke sett Herkias förbrända händer.



Fodnoter

  1. Denna dikt förutsätter således så att säga de härefter följande sångerna Atlakviða och Atlamál.
  2. Detta slag af järnbörd infördes af Olof den Helige († 1030), hvadan denna dikt väl svårligen kan vara äldre än från början af 1000-talet.