Skáldskaparmál (AU) - Benämningar 1
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes på følgende språk ► |  |
Snorra-Eddu
Öfversatta af
Anders Uppström
234. Brage den Gamle:
1. “Troll kalla de mig
husbondens måne,
jättens godsförderfverska,
vindsolens skada,
spåqvianans tillgifna följeslagerska,
bergens vårderska,
himmelens klotsväljerska;
hvad är troll оm ej det?”
234. 1. travll troll, se 64, 4. — sjótrungnis . . . egentl. husets Rungners . . .
2. “Skald kalla de mig,
Odens tankars bearbetare,
Odens gåfvas upphittare,
snillrik siare,
Odens munskänk,
sångens beredare,
qvädets skickliga frambringare;
hvad är skald om ej det?”
2. gjaf-ravtut läs gjaf-ravtuð.
235. Kormak: Ett ännu större lofqväde gör (diktar) jag öfver Sigurds utmärkta son (Håkan Jarl). Gudadryckens heder bevisade jag honom. Thor sitter i vagnen.
236. Thord Kolbeinsson: Ganska många snäckor (jagtskepp), så väl som köpmansskepp och långskepp lät sköldlönnen (krigaren: Erik Jarl) dåna (föra ut) på hafvet. Öfverflödande på beröm växer skaldens sång.
236. Se Olof Tryggvasons s. cap. 40. Skalden åsyftar Erik Jarls och hans faders rustningar mot Jomsvikingarne under Sigvalde och Bue. Jfr 164.
237. Ulf Uggason: Här kommer en å till hafvet (slutas en sång), men fordom, då jag var yngre, bar (bragte) jag ock sånger från min hand (diktade jag äfven). Upphöjer jag sålunda svärdregnets: (stridens) männers (krigarnes) lof.
238. Orm Stenthorsson: Jag har mycket mindre ordförråd än jag skulle önska; ofta finne vi (finner jag) det. Jag framsäger männernas lof för den ljusa (sköna: qvinnan).
