Vaftrudners ordskifte (NFS)
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► |  |
 |
 |
 |
||
|
|
|
|
|||
|
|
|||||
|
|
|||||
|
|
|||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
Öfversättning:
Nils Fredrik Sander
1.
Oden kvad:
”Råd mig, Frigg,
när mig fara lyster
att Vaftrudner i hans sal söka!
Mycket jag åtrår
att utforska i gammal visdom
honom, den allkloke jätten.”
2.
Frigg kvad:
“Hemma jag helst såge
Härjafader dröja
i gudars gårdar;
ty ingen jätte
menar jag jämnstark
med Vaftrudner vara.”
3.
Oden kvad:
”Mycket jag for,
mycket jag frestade,
mycket jag af makterna utrönt:
nu vill jag veta,
hur Vaftrudners
salsinrättning ordnad är.”
4.
Frigg kvad:
Lycklig du fare,
lycklig da vände åter,
lycklig du å vägarna vare!
Ej svike dig snillet
i hvad du, släktenas fader,
skall gå till ordstrid med jätten.”
5.
For så Oden
att fresta i samspråk
den allkloke jättens visdom;
kom till hallen, som ägdes
af Ims fader,
och brådt steg Ygg där in.
6.
Oden kvad:
”Hell dig, Vaftrudner,
nu är jag i hallen kommen
att här dig själf få se.
Det vill jag veta först,
om du vis är
eller allklok jätte.”
7.
Vaftrudner kvad:
“Hvad är det för en man,
som i minom sal
slungar de orden åt mig?
Icke du kommer
ut ur hallen vår,
om du ej är den snällare i snille.”
8.
Oden kvad:
“Gagnråd jag heter,
är af gåendet kommen
törstig till dessa salar dina;
långt jag vandrat,
tarfvar en välkomsthälsning
och din gästfrihet, jätte.”
9.
Vaftrudner kvad:
”Hvi står du då, Gagnråd,
å golfvet och spörjer?
Sätt dig å bänk i salen!
Sedan månde vi fresta,
hvem mera vet,
gästen eller den gamle talarn.”
10.
Gagnråd kvad:
“Rotfattig man,
som till rik man kommer,
tale nödigt eller tige;
ty pratsamhet mycken
menar jag illa gagnar
den, som till en kallsinnig kommer.”
11.
Vaftrudner kvad:
”Säg mig, Gagnråd,
då du å golfvet vill
din framgång fresta:
hur heter den häst,
som hvar och en dag
förer fram åt släktenas söner?”
12.
Gagnråd kvad:
”Skinfaxe heter
den skäre, som dagen
förer fram åt släktenas söner;
af hästar ypperst
aktas han af rejdgotar,
af hans man går alltid ljusglans ut.”
13.
Vaftrudner kvad:
“Säg mig Gagnråd,
då du å golfvet vill
din framgång fresta:
hur heter då den gångarn,
som drager ur östern
natten öfver de nyttiga makter?“
14.
Gagnråd kvad:
“Rimfaxe heter
han, som drager fram
natten öfver de nyttiga makter;
fradga från betslet
han fäller hvar morgon,
dädan kommer dagg i dalar.”
15.
Vaftrudner kvad:
”Säg mig, Gagnråd,
då du å golfvet vill
din framgång fresta:
hur heter den å,
som alltid skiljer
jättesöners och gudars grund?”
16.
Gagnråd kvad:
“Ifving heter ån,
som alltid skiljer
jättesöners och gudars grund;
öppen skall hon rinna
genom alla tider,
ej varder is å den ån.”
17.
Vaftrudner kvad:
“Säg mig, Gagnråd,
då du å golfvet vill
din framgång fresta:
hur heter den slätt,
där till slag mötas
Surt och de goda gudar?”
18.
Gagnråd kvad:
“Vigrid heter slätten,
där till slag mötas
Surt och de goda gudar;
hundra raster
har hon åt hvarje sida,
den slätten för dem är danad.”
19.
Vaftrudner kvad:
“Vis är du, gäst,
gack du å jättens bänk,
mälom å säte samman!
Om hufvudet vi skola
i hallen hålla vad,
gäst, i vett och visdom.“
20.
Gagnråd kvad:
“Säg mig detta ena,
om ditt snille är dugande,
Vaftrudner, och du det vet:
hvadan är jorden kommen
eller himlen ofvan
från början, du bålde jätte?”
21.
Vaftrudner kvad:
“Af Ymers kött
vardt jorden skapad
och bergen af benen;
af frostkalle jättens
hjärnhus himlen,
men böljande hafvet af bloden.”
22.
Gagnråd kvad:
“Säg mig för det andra,
om ditt snille är dugande,
Vaftrudner, och du det vet:
hvadan är månen kommen,
som öfver mänskor far,
eller sammaledes solen?”
23.
Vaftrudner kvad:
“Mundelföre heter
han, som är månens fader
och sammaledes solens;
å himlen hvälfvas
de skola hvarje dygn
att tälja för åldrarna åren.”
24.
Gagnråd kvad:
“Säg mig för det tredje,
då du tankeklyftig kallas,
Vaftrudner, om du det vet:
hvadan kom dag,
som drager öfver mänskor,
och natt med sitt nedans mörker?”
25.
Vaftrudner kvad:
“Delling heter
han, som är Dags fader,
men Natt är Narfves barn;
ny och nedan
skapte de nyttiga makter
att tälja för åldrarna åren.”
26.
Gagnråd kvad:
“Säg mig för det fjärde,
då du förvis kallas,
Vaftrudner, om du det vet:
hvadan kom vintern
eller varm sommar
från först af hos framvisa makter?”
27.
Vaftrudner kvad:
“Vindsval heter
han, som är vinterns fader,
men Svasud sommarens;
hvart år de båda
skola alltid framgå,
tills de rådandes välde rifs.”
28.
Gagnråd kvad:
“Säg mig för det femte,
då du fornkunnig kallas,
Vaftrudner, om du det vet:
hvem äldst af asar
eller Ymers ättmän
i urminnes tid är vorden till?”
29.
Vaftrudner kvad:
“Otaliga vintrar
innan jorden vardt skapad,
var Bärgälmer boren;
Trudgälmer
täljes som hans fader,
men Örgälmer hans faders fader.”
30.
Gagnråd kvad:
“Säg mig för det sjette,
då du sakkunnig kallas,
Vaftrudner, om du det vet:
hvadan kom Örgälmer
med jättars söner
från först af, fornvise jätte?”
31.
Vaftrudner kvad:
“Ur elivågor
sprungo etterdroppar,
så de växte, att där vardt en jätte:
dädan äro ätter våra
komna alla samman,
ty är all släkten alltid ond.”
32.
Gagnråd kvad:
“Säg mig för det sjunde,
då du skönsam kallas,
Vaftrudner, om du det vet:
hur så barn födde
den bålde jätten,
då han ej haft med gygja gamman?”
33.
Vaftrudner kvad:
”Det heter: åt rimtursen
under hand växte
mö och man samman;
fot aflade med fot
åt framvise jätten
särhöfdad son.”
34.
Gagnråd kvad:
“Säg mig för det åttonde,
då du aktas som fornvis,
Vaftrudner, om du det vet:
hvad från först af du minns
eller främst känner,
du, som är allklok jätte?”
35.
Vaftrudner kvad:
“Otaliga vintrar
förrän världen vardt skapad,
var Bärgälmer boren;
det är det första jag minns,
när den framsynte jätten
vardt å båtköl lagd och bärgad.”
36.
Gagnråd kvad:
Säg mig för det nionde
då du nämnes sinnrik,
Vaftrudner, om du det vet:
hvadan kommer vinden,
som öfver vågen far?
Aldrig honom själf man ser.”
37.
Vaftrudner kvad:
”Räsvälg heter
han, som vid himlens ände sitter,
en jätte i örnhamn;
af vingarna hans
säger man vinden komma
ut öfver mänskomängden.”
38
Gagnråd kvad:
”Säg mig för det tionde,
när så du gudarnes öden,
Vaftrudner, i allo vet:
hvadan upp kom Njord
hos asasöner,
— öfver hof och harg
mång hundra han råder —
då han ej var af asabörd.”
39.
Vaftrudner kvad:
”I Vanahem
honom visa makter skapte
och till gudarne som gisslan sände;
i åldrarnas fullbordan
skall han åter komma
hem till visa vaner.”
40.
Gagnråd kvad:
”Säg mig för det elfte,
hvar alla män i gården
hvar dag hvarandra dräpa?
Val de kora
och från kampen rida,
sitta sedan förlikta samman.”
41.
Vaftrudner kvad:
”Alla enhärjar
i Odens gård
hvar dag hvarandra dräpa;
val de kora
och från kampen rida,
sitta sedan förlikta samman.”
42.
Gagnråd kvad:
”Säg mig för det tolfte,
hur så du gudarnes öden,
Vaftrudner, i allo vet?
Af jättars runor
så väl som alla gudars
säger du hvad sannast är,
du allkloke jätte.”
43.
Vaftrudner kvad:
”Af jättars runor
och alla gudars
kan jag säga hvad sant är,
förty att i hvarje
värld jag kommit:
i de nio världar jag kom
till Nifelhel nedan,
dit män dö hän ur Hels hus.”
44.
Gagnråd kvad:
“Mycket jag for,
mycket jag frestade,
mycket jag af makterna utrönt:
hvilka män lefva,
när liden är för mänskor
den frejdade fimbulvintern?”
45.
Vaftrudner kvad:
”Lif och Leftraser, —
men i lön de sig hålla
i Hoddmimers hult;
morgondagg
de till mat hafva,
och däraf nya åldrar näras.”
46.
Gagnråd kvad:
“Mycket jag for,
mycket jag frestade,
mycket jag af makterna utrönt:
hvadan kommer solen
å spårlös himmel,
när henne, som nu är, Fenrer fångat?”
47.
Vaftrudner kvad:
“En dotter endast
Alfrödul föder,
innan henne Fenrer fångar;
rida månde,
när makterna dö bort,
mön sin moders vägar.”
48.
Gagnråd kvad:
”Mycket jag for,
mycket jag frestade,
mycket jag af makterna utrönt:
hvilka äro de mör,
som öfver manliga kämpars haf
framsynta fara?”
49.
Vaftrudner kvad:
”Trenne flockar
å det torp slå ned,
som tillhör Mögtrasers mör;
hamingjor några af dem
här i världen äro,
fast de bland jättar fostras.”
50.
Gagnråd kvad:
Mycket jag for,
mycket jag frestade,
mycket jag af makterna utrönt:
hvilka asar behålla
gudars ägor,
när Surts låga slocknat?”
51.
Vaftrudner kvad:
”Vidar och Vale bygga
å gudars vigda grund,
när Surts låga slocknat.
Mode och Magne
skola Mjölner hafva,
när Vingner kommit till korta.”
52.
Gagnråd kvad:
”Mycket jag for,
mycket jag frestade,
mycket jag af makterna utrönt:
hvad varder Oden
till ändalykt,
när de rådandes välde rifs.”
53.
Vaftrudner kvad:
“Ulfven skall sluka
åldrarnas fader,
men Vidar skall honom hämna;
de kalla käftar
han klyfva månde
i vittnesbördets stora strid.”
54.
Gagnråd kvad:
”Mycket jag for,
mycket jag frestade,
mycket jag af makterna utrönt:
hvad hviskade Oden själf
i örat på sonen,
förrn denne å bål vardt buren?”
55.
Vaftrudner kvad:
”Ingen det vet,
hvad i urtid du
sonen i örat sade;
med mun som en dödsdömd
mälte jag mina forna stafvar
och om ragnarök.
Nu med Oden jag växlat
ord i vetande:
du är evigt visast af alla.”
