http://heimskringla.no/index.php?action=history&feed=atom&title=Den_hedniska_konungadottern_i_blomsterg%C3%A5rdenDen hedniska konungadottern i blomstergården - Revisjonshistorikk2026-05-14T07:47:46ZRevisjonshistorikk for denne sidenMediaWiki 1.34.0http://heimskringla.no/index.php?title=Den_hedniska_konungadottern_i_blomsterg%C3%A5rden&diff=41777&oldid=prevCarsten: Den hedniska konungadottern i blomstergården2017-06-22T08:23:55Z<p>Den hedniska konungadottern i blomstergården</p>
<p><b>Ny side</b></p><div>{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"<br />
|- style="background-color:#e9e9e9" <br />
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk<br />
|-<br />
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Den hedniska konungadottern i blomstergården]] !! <br />
|-<br />
|}<br />
<br />
<br />
[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]<br />
<br />
<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''<br />
<br />
<br><big><big>'''89. Den hedniska konungadottern i blomstergården'''</big></big><br />
<br />
<br />
'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]<br />
</center><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
::1. En hednisk konungsdotter båld — <br />
:::Dotter båld — <br />
::Gick ut en morgonstunde, <br />
::Att plocka rosor margefåld — <br />
:::Margefåld — <br />
::Uti de gröna lunder. <br />
<br />
<br />
::2. När hon fick se de blomster små <br />
:::Blomster små — <br />
::Hon då begynte tänka: <br />
::»En mästare stor det vara må — <br />
:::Vara må — <br />
::Som sådant godt kan skänka.» <br />
<br />
<br />
::3. »En mästare stor för visst är Han <br />
:::För visst är Han — <br />
::Dertill båd' stor och mägtig, <br />
::Som låter utaf jord och sand — <br />
:::Jord och sand — <br />
::Uppväxa blomster präktig.» <br />
<br />
<br />
::4. »Jag Honom vill af hjertat tro <br />
:::Af hjertat tro — <br />
::Och önskar Honom känna; <br />
::Jag vill förlåta min faders bo <br />
:::Faders bo — <br />
::Och mig till Honom vända.» <br />
<br />
<br />
::5 Hon vände sig då hem igen <br />
:::Hem igen — <br />
::I samma tro och tanka, <br />
::Och sade: »hade jag den vän — <br />
:::Jag den vän — <br />
::Hvar jag de blomster samka’!» <br />
<br />
<br />
::6. Det hände sig om midnattstid <br />
:::Midnattstid — <br />
::Då hon månd sötast hvila, <br />
::En engel, både mild och blid — <br />
:::Mild och blid — <br />
::Till henne månde ila. <br />
<br />
<br />
::7. Han sade: »kongadotter blid! — <br />
:::Dotter blid! — <br />
::Statt upp i denna stunden, <br />
::Och följ nu med på denna tid — <br />
:::Denna tid — <br />
::Uti den ljufva lunden.» <br />
<br />
<br />
::8. »Ty du har önskat dig i dag — <br />
:::Dig i dag — <br />
::Att denna Herren känna, <br />
::Som låter blomster med behag <br />
:::Med behag — <br />
::Växa på jorden denna.» <br />
<br />
<br />
::9. Hon stod strax upp i samma stund <br />
:::Samma stund — <br />
::Helt glad uti sitt hjerta, <br />
::Bekände fritt ut med sin mun <br />
:::Med sin mun — <br />
::»Nu viker bort min smärta.» <br />
<br />
<br />
::10. För jag kan få den Mästarn se — <br />
:::Mästarn se — <br />
::Som jag vill gerna prisa, <br />
::Jag följer med; det skall strax ske — <br />
:::Skall strax ske — <br />
::Vill du mig honom visa?» <br />
<br />
<br />
::11. Hon böjde sig för engelen <br />
:::Engelen — <br />
::Och sedan ödmjukt talar: <br />
::Hvar finner jag den Mästaren <br />
:::Mästaren — <br />
::Som mig i sorg hugsvalar?» <br />
<br />
<br />
::12. »Säg mig, du vackre, unge dräng — <br />
:::Unge dräng — <br />
::Hvarifrån har du kommit? <br />
::Medan du står här vid min säng — <br />
:::Vid min säng — <br />
::Ditt tal har jag förnummit.» <br />
<br />
<br />
::13. »Du äst en skön och välskapt man — <br />
:::Välskapt man — <br />
::Underlig utan like, <br />
::Att ingen sådan finnas kan — <br />
:::Finnas kan — <br />
::Uti min faders rike.» <br />
<br />
<br />
::14. »För din skuld är jag kommen hit <br />
:::Kommen hit — <br />
::Du Mästaren skall ära, <br />
::Hvars underverk du såg med flit <br />
:::Såg med flit — <br />
::De fagra blomstren vara.» <br />
<br />
<br />
::15. »Min vän, om du har lust att gå — <br />
:::Lust att gå — <br />
::Uti min Faders rike; <br />
::All verldens prakt skall du försmå — <br />
:::Du försmå — <br />
::Och från din oro vika.» <br />
<br />
<br />
::16. »Ledsaga du mig dit, min vän — <br />
:::Dit, min vän — <br />
::Med dig så vill jag gånga <br />
::Bort från min faders hus och hem — <br />
:::Hus och hem — <br />
::Och hans afgudar många.» <br />
<br />
<br />
::17. »Hans skatter och afguderi — <br />
:::Afguderi — <br />
::Jag gerna vill förlåta; <br />
::Den vällust, verlden skänker i — <br />
:::Skänker i — <br />
::Vill jag af hjertat hata.» <br />
<br />
<br />
::18. Han tog då henne vid sin hand — <br />
:::Vid sin hand — <br />
::Och hastelig månd ila, <br />
::Långt bort från hennes faders land <br />
:::Faders land — <br />
::Till glädje, fröjd och hvila. <br />
<br />
<br />
::19. Hon följde honom med lust och frid <br />
:::Lust och frid — <br />
::Men ville gerna veta; <br />
::Ty frågade hon samma tid — <br />
:::Samma tid — <br />
::Hvad hans namn månde heta. <br />
<br />
<br />
::20. »Mitt namn det är ''Förunderlig'' — <br />
:::''Förunderlig'' — <br />
::Och högt förutan like, <br />
::Jag har det haft evinnerlig — <br />
:::Evinnerlig — <br />
::Uti min Faders rike.» <br />
<br />
<br />
::21. »Vill du mig tjena af hjertans grund — <br />
:::Hjertans grund — <br />
::I stadig tro mig ära? <br />
::Jag säger mitt namn i denna stund <br />
:::Denna stund — <br />
::Det månde Jesus vara.» <br />
<br />
<br />
::22. Hon sporde honom än yttermer — <br />
:::Yttermer — <br />
::»Säg mig, ho är Din Fader? <br />
::Emedan Du så däglig är — <br />
:::Däglig är — <br />
::Af nåd mig till Dig drager.» <br />
<br />
<br />
::23. »Min Fader är den rikaste — <br />
:::Rikaste — <br />
::All jorden månd' Han ega, <br />
::Rätt få vi af ditt slägte se — <br />
:::Slägte se — <br />
::Som vandra på Hans vägar.» <br />
<br />
<br />
::24. »Himmel och jord och helvetets magt — <br />
:::Helvetets magt — <br />
::Må Honom lydig vara; <br />
::Mång' tusen, tusen englars vakt — <br />
:::Englars vakt — <br />
::Uppvakta Honom och ära.» <br />
<br />
<br />
::25. »Och är Din Fader så rik en man — <br />
:::Rik en man — <br />
::Af välde, magt och ära: <br />
::Jag beder, Du Din moders namn — <br />
:::Moders namn — <br />
::Mig äfven ville lära?» <br />
<br />
<br />
::26. »Min moder ar en jungfru ren - <br />
:::Jungfru ren — <br />
::Af kongablod och stämma. <br />
::Som födde mig förutan men — <br />
:::Förutan men — <br />
::Men blef som förr den samma.» <br />
<br />
<br />
::27. Blef dock Din moder en jungfru skär — <br />
:::Jungfru skär — <br />
::Stort under utan like! <br />
::Säg mig, me’n jag på resan är <br />
:::Resan är — <br />
::Tillståndet af Ditt rike!» <br />
<br />
<br />
::28. Uti min Faders rike är - <br />
:::Rike är — <br />
::Beständig fröjd den bästa: <br />
::Ty verldens motgång och besvär — <br />
:::Och besvär — <br />
::Må der ej säte fästa.» <br />
<br />
<br />
::29. »Min käraste och vän så fin — <br />
:::Vän så fin — <br />
::Till det bär jag stor längtan; <br />
::Hjelp mig från denna verldens pin' <br />
:::Verldens pin’ — <br />
::Och afgudstjenstens fängslan!» <br />
<br />
<br />
::30. »Vill du mig tjena af hjertans grund <br />
:::Hjertans grund — <br />
::Och ej min bud försaka, <br />
::Så skall du uti allan stund — <br />
:::Allan stund — <br />
::Min Faders glädje smaka.» <br />
<br />
<br />
::31. Hon sade: »ja!» och fatta' mod <br />
:::Fatta' mod — <br />
::Att Herrans namn bekänna: <br />
::»Ty jag uti mitt hjertans rot — <br />
:::Hjertans rot — <br />
::Allt känner glädjen denna.» <br />
<br />
<br />
::32. »Äst du i trona kommen dit — <br />
:::Kommen dit — <br />
::Till fröjd förutan like, <br />
::Sä blif nu här en liten tid — <br />
:::Liten tid — <br />
::Med’n jag går till mitt rike.» <br />
<br />
<br />
::33. »Rum vill jag der bereda dig <br />
:::Bereda dig — <br />
::Hvar du skall hos mig vara <br />
::I ständig glädje, fröjd och frid <br />
:::Fröjd och frid — <br />
::Till evig tid i ära.» <br />
<br />
<br />
::34. Hon vakna upp i samma stund <br />
:::Samma stund — <br />
::Den andra morgon blida, <br />
::Och tänkte på det hon i blund <br />
:::Hon i blund — <br />
::Had' drömt om nattetida. <br />
<br />
<br />
::35. Hon afsked från sin fader tog — <br />
:::Fader tog — <br />
::Från hedniske rikedomar, <br />
::Till främmand' land långt bort hon drog <br />
:::Bort hon drog — <br />
::Och månde ej återkomma. <br />
<br />
<br />
::36. Hon sände bud till lärde män — <br />
:::Lärde män — <br />
::Som henne kunde visa, <br />
::Hurledes hon kunde känna den — <br />
:::Känna den — <br />
::Och honom rättlig prisa. <br />
<br />
<br />
::37. Hon lät dem undervisa sig — <br />
:::Undervisa sig — <br />
::I kunskap och i lära, <br />
::Och trodde fast, förutan svik — <br />
:::Förutan svik — <br />
::Treenig Gud rätt ära. <br />
<br />
<br />
::38. Hon antog dop och kristendom — <br />
:::Kristendom — <br />
::Och förde gudfruktig vandel, <br />
::Och var i alla delar from — <br />
:::Delar from — <br />
::Med rätt och kristlig handel. <br />
<br />
<br />
::39. Si, säleds, när hon dödde hän — <br />
:::Dödde hän — <br />
::Var hon förlöst af våde; <br />
::Nu är hon hos sin själavän <br />
:::Själavän — <br />
::Upptagen i Guds nåde.<br />
<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]<br />
[[Kategori:Folklore]]<br />
[[Kategori:Tekster på svensk]]<br />
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]<br />
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]</div>Carsten