Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

2024-05-26T04:09:24Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 26. mai 2024 kl. 04:08

2024-05-26T04:08:49Z

Carsten: Femtonde Sången (Kalevala, Collan)

2024-05-19T04:32:47Z

Femtonde Sången (Kalevala, Collan)

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Kalevala (Castrén)]] !!
|-
! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Femtonde Sången (Kalevala, Collan)]] !!
|-
|}

[[File:Gallen_Kallela_Lemminkainens_Mother.jpg|thumb|450px|<center>'''Lemminkäinens død''' Maleri af ''Akseli Gallen-Kallela''</center>]]

<center>'''[[Finsk religion og mytologi|Temaside: Finsk religion og mytologi]]'''

<big><big>'''[[Kalevala (Collan)| Kalevala]]'''</big></big>

 öfversatt af '''Karl Collan'''

<big><big><big>'''Femtonde Sången'''</big></big></big></center>

-----

 '''Femtonde Sången'''. En dag ser Kyllikki blod drypa ur Lemminkäinens borste; hon och hans moder ana då att han är fallen; den gamla modren skyndar till Pohjola och frågar af dess värdinna, hvart hon gjort af Lemminkäinen: 1—62. — Louhi bekänner efter långa omsvep hvart hon sändt hjelten, och solen gifver närmare besked rörande hans död: 63—194. — Lemminkäinens moder uppsamlar ur elfven de skilda delarne af hans kropp, sammanfogar dem och återkallar sin son till lifvet genom anlitande af besvärjelser och salvor: 195—554. — Lemminkäinen redogör för tillgången vid sin död och återvänder med sin moder till hemmet: 555—650.
 

-----

<blockquote>
::Lemminkäinens gamla moder
::Tänker ständigt uti hemmet:
::"Hvar månn' Lemminkäinen hamnat,
::Hvart månn' Kauko har försvunnit,
::Då han icke ren hörs komma,
::Från sin färd i vida verlden?"

::Icke vet den arma modren,
::Fostrarinnan kan ej ana,
::Hvar sig hennes kött må röra,
::10. Hennes eget blod må irra:
::Om på kottbeströdda kullar,
::Uppå ljungbevuxna hedar,
::Eller ute uppå hafvet,
::På de skumbetäckta böljor,
::Eller i det stora kriget,
::I det svåra stridstumultet,
::Hvarest blodet går till vaden,
::Stiger ända upp till knäna.

::Kylikki, den fagra qvinnan,
::20. Ser sig om åt alla sidor
::Uti Lemminkäinens boning,
::Uti Kaukomielis hemgård,
::Blickar hvarje qväll på borsten,
::Mönstrar kammen hvarje morgon.

::Slutligen en dag det hände.
::Tilldrog sig en morgon tidigt,
::Att ur borsten blod sågs drypa.
::Nedrann röd från kammens tinnar.

::Kyllikki, den fagra qvinnan,
::30. Tog till orda då och sade:
::"Död är nu helt visst min make,
::Hädangången sköne Kauko,
::Uppå obebodda vägar,
::Uppå obekanta stigar,"
::Ty ur borsten bloden dryper,
::Rinner röd ur kammens tinnar!"

::Derpå Lemminkäinens moder
::Sjelf en blick på borsten kastar.
::Och då brister hon i tårar:
::40."Ve mig arma! ve min lefnad,
::Mina olyckssälla dagar!
::Nu min egen arme gosse,
::Nu min son, den olycksfulle,
::Råkat ut för onda dagar:
::Ofärd har den arme drabbat.
::Död är muntre Lemminkäinen,
::Ty ur borsten bloden dryper,
::Rinner röd ur kammens tinnar!"

::Och hon lyfter sina fållar,
::50. Bär dem upp med begge händer,
::Hastar genast ut mot fjerran,
::Springer snabbt och ilar skyndsamt.
::Kullar dåna, der hon framgår,
::Dälder höjas, berg sig sänka.
::Höga marker blifva lägre,
::Låga marker stiga högre.

::Fram till Pohjola hon kommer,
::Frågar efter Lemminkäinen,
::Spörjer så och tar till orda:
::60. "O, du Pohjolas värdinna,
::Säg, hvar finnes Lemminkäinen?
::Hvart har du gjort af min gosse?"

::Louhi, Pohjolas värdinna,
::Svarar henne då och säger:
::"Icke vet jag af din gosse,
::Vet ej hvart han har försvunnit:
::Jag i släden honom satte,
::Med en eldig hingst i redet:
::Kanske han förgåtts i stöpet,
::70. Stelnat uppå hafvets isar,
::Råkat ut för vargens käftar,
::Nått i björnens gap sin bane."

::Sade Lemminkäinens moder:
::"Detta ljuger du förvisso!
::Vargen rår ej på de mina,
::Björnen ej på Lemminkäinen;
::Med ett finger slår han vargar,
::Björnarne med blotta handen;
::Om du icke vill mig säga,
::80. Hvart du bringat Lemminkäinen,
::Skall din rias dörr jag bräcka,
::Sampos gångjern sönderbryta.

::Sade Pohjolas värdinna:
::"Mannen jag med mat har mättat,
::Har med dryck undfägnat honom,
::Tills han här blef nog förplägad;
::Satte honom så i båten,
::Till att styra-utför forsar,
::Och jag känner ej för öfrigt
::90. Hvar den stackaren har hamnat,
::Om i forsens vilda hvirflar,
::Om i strömmens svall han sjunkit."

::Sade Lemminkäinens moder:
::"Detta ljuger du förvisso;
::Tala sanning, utan omsvep,
::Kom till sist med dina lögner!
::Säg mig, hvart du Kauko bringat,
::Undanröjt Kalevalainen,
::Eller skall förderf dig drabba,
::100. Döden innankort dig hinna!"

::Sade Pohjolas värdinna:
::"Sanning må jag då dig säga:
::Jag har honom sändt på elgjagt,
::Ut att stolta renar fånga
::Och att stora hästar tygla,
::Fålar uti redet spänna;
::Sänd han blef att svanen söka,
::Att den helga fogeln fånga,
::Men nu vet jag icke mera
::110. Hvilken ofärd honom drabbat,
::Hvilka hinder hunnit möta,
::Då han icke ren hörs komma,
::För att sig en brud begära,
::För att här min dotter fordra."

::Modren nu den vilsne söker,
::Letar efter den försvunne,
::Springer som en varg på kärren,
::Som en björn i djupa skogar,
::Går i vattnet som en utter,
::120. Som ett gräfsvin öfver fälten,
::Som en igelkott längs uddar,
::Långsmed sjöar som en hare,
::Kastar alla stenar unnan,
::Vänder stubbarne på snedden,
::Skjuter unnan vägens ruskor,
::Sammansparkar granris-spångar.

::Länge söker hon den vilsne,
::Söker, finner honom icke;
::Träden om sin son hon spörjer,
::130. Frågar dem om den försvunne.
::Trädet talar, furan suckar,
::Eken henne fyndigt svarar:
::"Sjelf jag har för många sorger,
::Att mig om din son bekymra;
::Till en oblid lott jag föddes,
::Alstrades till svåra dagar,
::Att till ved i trafven klyfvas,
::Att till klabbar sönderhuggas,
::Och att bränsle bli i rian,
::140. Ner till svedjestockar fällas."

::Länge söker hon den vilsne,
::Söker, finner honom icke;
::Slutligt af en väg hon mötes,
::Och för vägen hon sig bugar:
::"O du väg, som Gud har skapat
::Har du icke sett min gosse,
::Skådat här mitt gyllne äpple,
::Varseblifvit silfverstafven?

::Vägen henne fyndigt svarar,
::150. Yttrar dessa ord och säger:
::"Sjelf jag har för många sorger
::Att mig om din son bekymra;
::Ty till oblid lott jag föddes,
::Alstrades till hårda dagar:
::Att af hvarje hund beträdas,
::Att af ryttare befaras,
::Att af styfva skodon stampas,
::Att af hårda klackar trampas."

::Länge söker hon den vilsne,
::160. Söker, finner honom icke.
::Slutligt månen henne möter,
::Och för månen hon sig bugar:
::"Måne du, som Gud har skapat,
::Har du icke sett min gosse,
::Ej mitt gyllne äpple skådat,
::Varseblifvit silfverstafven?"

::"Månen, som af Gud är skapad
::Svarar henne ganska fyndigt:
::"Sjelf jag har för många sorger,
::170. Att mig om din son bekymra;
::Till en oblid lott jag föddes,
::Alstrades till hårda dagar,
::Att om natten ensam vandra,
::Att i kölden ständigt lysa,
::Att om vintern flitigt vaka,
::Och om sommaren försvinna."

::Länge söker hon den vilsne,
::Söker, finner honom icke;
::Solen slutligt möter henne,
::180. Och för solen hon sig bugar:
::"O du sol, som Gud har skapat,
::Har du icke sett min gosse,
::Ej mitt gyllne äpple skådat,
::Varseblifvit silfverstafven?"

::Solen vet dock redan något,
::Dagens sköna ljus förtäljer:
::"Dödad är din son, du arma,
::Dödad är han, bragt om lifvet
::I den svarta Tuoni-elfven,
::190. Manalas urgamla vatten;
::Flutit har han nedför forsar,
::Skymtande bland strömmens vågor,
::Ända bort till Tuonis gårdar,
::Ner till Manala, det låga."

::Derpå Lemminkäinens moder
::Brister ut i bittra tårar,
::Skyndar sig till smedens smedja:
::"Hör mig smed, o Ilmarinen,
::Förr du smidt, i går du smidde:
::200. Smid nu ock på denna dagen!
::Smid en räfsa, koppar skaftad,
::Hamra utaf jern dess tenar,
::Smid dem hundra famnar långa,
::Hamra skaftet femfaldt längre!"

::Derpå smeden Ilmarinen,
::Den evärdelige hamrarn,
::Gör en räfsa, kopparskaftad,
::Hamrar utaf jern dess tenar,
::Gör dem hundra famnar långa,
::210. Sjelfva skaftet femfaldt längre.

::Lemminkäinens gamla moder
::Tar den jernbesmidda räfsan
::Och till Tuonis elf hon flyger,
::Men till solen så hon beder:
::"O du sol, som Gud har danat,
::Du vårt ljus, af skaparn alstradt!
::Stråla nu en stund med värme,
::Skina hett den andra stunden
::Och med brännhet glöd en tredje,
::220. Sänk i sömn den tvära skaran,
::Trötta Manalas befolkning,
::Insöf Tuonis hela härsmakt!"

::Solen, som af Gud är danad,
::Dagens ljus, af skaparn alstradt,
::På en krokig björk sig sänkte,
::Nedflög i den krumpna alen,
::Strålade en stund med värme,
::Sken en annan stund med hetta
::Och med brännhet glöd en tredje,
::230. Söfde in den tvära skaran,
::Sänkte Manas folk i slummer,
::Unge män, mot svärden stödda,
::Gubbar, lutade mot stafvar.
::Medelålders män mot spjuten,
::Derpå fladdrade hon åter
::Mot det jemna himlafästet
::Till sin fordna plats deruppe,
::Till sitt förra hem tillbaka.

::Derpå Lemininkäinens moder
::240. Tar sin jernförsedda räfsa,
::Räfsar dermed efter Kauko
::Uti forsens vilda vågsvall,
::I den strida strömmens vatten,
::Räfsar, finner honom icke.

::Längre ner hon nu sig drager,
::Stiger ända ner i hafvet,
::Uti öppna sjön till vaden,
::Intill midjan ner i vattnet.

::Här hon räfsar efter Kauko,
::250. Längs den svarta Tuoni-elfven,
::Drager räfsan uppför strömmen,
::Drar en gång, och drar en annan,
::Får så tag uti hans skjorta,
::Till sin sorg, i skjortan endast;
::Drager än en gång med räfsan,
::Fångar strumporna och hatten,
::Strumporna med sorg och smärta,
::Hatten under största ångest.

::Ännu lägre ner hon stiger,
::260. Ner till Manas lägsta sänkning,
::Räfsar en gång längsmed strömmen
::Drar ett annat tag tvärsöfver,
::Drar ett tredje uppå snedden,
::Men till slut, vid tredje taget,
::Stannar då en sädeskärfve
::I den jernbesmidda räfsan.

::Ej det var en sädeskärfve,
::Det var muntre Lemminkäinen,
::Kaukomieli sjelf, den sköne,
::270. Som i räfsans tenar fastnat
::Med det ej benämnda fingret,
::Med en tå på venstra foten.

::Nu steg muntre Lemminkäinen,
::Kaleva-sonen nu sig höjde
::Uti räfsan utaf koppar
::Fram till vattnets klara yta;
::Likväl feltes ännu litet:
::Ena handen, halfva hufvu't
::Flere andra smärre bitar,
::280. Dertill slutligt sjelfva lifvet.

::Modren detta öfverväger,
::Under tårar så hon säger:
::"Månn' häraf en karl kan blifva,
::Vexa upp en nyfödd hjelte?"

::Detta råkar korpen höra,
::Tar till orda då och svarar:
::"Karl kan ej den döde blifva,
::Ej en man den hädangångne:
::Siken ren hans ögon ätit,
::290. Gäddan klufvit skulderbladen;
::Kasta karlen ner i hafvet,
::Vräk i Tuonis elf den döde,
::Kanske blir han der en vallross,
::Vexer kanske der till hvalfisk."

::Det var Lemminkäinens moder,
::Ej sin gosse bort hon kastar;
::Drager än ett tag i vattnet
::Med sin räfsa utaf koppar
::Längs den svarta Tuoni-elfven,
::300. Längsmed strömmen, tvärs deröfver
::Uppdrar hufvudet och handen,
::Hälften utaf ryggens knotor
::Och den ena sidans refben,
::Flere andra smärre bitar,
::Sammansätter nu sin gosse,
::Formar häraf Lemminkäinen.

::Kött med kött hon sammanhäftar
::Ben vid ben hon åter fogar,
::Led med led hon sammanbinder,
::310. Brustna ådror hon förenar.

::Ådrorna hon sjelf förbinder,
::Sammanknyter deras ändor,
::Räknar alla ådersträngar,
::Yttrar dessa ord och säger:
::"O du ådrornas gudinna,         ''Läknings-ord för ådrorna'', v. 315—376.
::Suonetar, du fagra qvinna,
::Du som ådror skickligt spinner
::Med den nätta, vackra tenen,
::Med en slända utaf koppar,
::320. Med ett hjul, af jern arbetadt,
::Kom nu hit, der du behöfves,
::Närma dig, då hit du kallas,
::Tag en åder-bundt i famnen,
::Tag en knippa hull på armen,
::För att ådrorna förbinda,
::Deras ändor sammanknyta,
::I de stora öppna såren,
::I de svårt upprifna hålen!

::"Om ej detta är tillräckligt,
::330. Finns en jungfru ofvan luften
::I en farkost utaf koppar,
::I en båt med högröd bakstam:
::Kom, du jungfru, ner ur luften,
::Kom, från himlens midt, o tärna,
::Ro i ådrorna med båten,
::Framglid här längs dessa leder,
::Genom benens alla hålor,
::Längsmed alla dessa ledbrott!

::"Lägg hvar åder på sitt ställe,
::340. Gif en hvar sitt rätta läge,
::Sammanfoga större blodkärl,
::Pulsar tätt intill hvarandra,
::Hopknyt korsvis fina nerver,
::Mindre ådror likaledes!

::"Tag derpå den fina nålen,
::Träd deri en tråd af silke,
::Sömma sen med fina nålen,
::Sy tillhopa med dess tenn-udd
::Ändorna på alla ådror,
::350. Knyt dem till med band af silke!

::"Om ej detta är tillräckligt,
::Spänn då, Gud, du uppenbare,
::Dina fålar sjelf i redet,
::Ställ i ordning dina hästar,
::Åk uti din granna släde
::Genom ben och brutna leder,
::Längs det ännu lösa köttet,
::Genom än ej fästa ådror,
::Foga benen invid köttet,
::360. Hopfäst ådror vid hvarandra,
::Lägg i benens hålor silfver,
::Guld, der någon åder brustit!

::"Men der huden sönderslitits,
::Låt på nytt en hud sig bilda;
::Der en åder blifvit skadad.
::Må du nya ådror knyta;
::Öch der bloden har förrunnit,
::Må du blod ånyo gjuta,
::Der ett ben är sönderkrossadt,
::370. Må ett nytt du åter foga;
::Der ett stycke kött har lossnat,
::Må du kött ånyo fästa:
::Signa allt uppå sitt ställe,
::Gif åt allt sitt rätta läge,
::Ben vid benet, kött vid köttet,
::Ena leden vid den andra!"

::Härmed Lemminkäinens moder
::Bragte mannen, hjelpte hjelten
::Till det lif han fordom egde,
::380. Till hans förra form och skapnad.

::Ådrorna med ord hon läkte,
::Sammanfäste deras ändor,
::Fick ej mannen dock att tala,
::Ej sitt barn att tungan röra.

::Derför tager hon till orda,
::Höjer sjelf sin röst och säger:
::"Hvar skall läkemedlet tagas,
::Hvar en droppe honing hemtas
::För att nu den svage smörja,
::390. Och den illa farne bota,
::Att han åter börjar tala,
::Får igen sin sångförmåga?

::"Du vår fogel, Mehiläinen,
::Konung öfver skogens blommor,
::Flyg åstad att honing hemta,
::Att den ljufva saften bringa
::Ifrån Metsola, det ljufva,
::Från det trägna Tapiola,
::Utur många blommors knoppar,
::400. Utur många grässtråns hylsor,
::Till en bot för dessa skador,
::Till en läkedom för såren!"

::"Mehiläinen, snabbe fogeln,
::Flyger dädan lätt och ledigt,
::Bort till Metsola, det ljufva,
::Till det trägna Tapiola,
::Stinger blommorna på fältet,
::Samlar honing på sin tunga
::Ifrån sex små blommors toppar,
::410. Ifrån hundra grässtråns hylsor;
::Flyger surrande tillbaka,
::Brummande han återvänder.
::Med i honing vätta vingar,
::Fjädrar, dränkta uti blom-saft.

::Derpå Lemminkäinens moder
::Tager detta läkemedel,
::Smörjer dermed nu den svage.
::Söker så att honom bota;
::Ingen hjelp dock häraf vinnes,
::420. Mannen får hon ej att tala.

::Upp hon hof sin röst och sade:
::"Mehiläinen, lilla fogel!
::Flyg nu bort till andra trakter,
::Öfver nio haf dig skynda,
::Till en ö på öppna fjärden,
::Till det honingsrika landet,
::Fram till Tuuris nya stuga,
::Palvonens ej täckta boning,
::Der en ljuflig honing finnes,
::430. Ett förträffligt läkemedel,
::Som för ådror väl sig egnar,
::Som är lämpeligt för ledbrott;
::Hemta detta läkemedel,
::Denna underbara salva,
::Att af mig på såren bredas,
::Öfver dessa skador smörjas!"

::Mehiläinen, flinke karlen,
::Flög på snabba vingar åter,
::Öfver alla nio hafven
::440. Och ett tionde till hälften,
::Flög en dag och flög en annan,
::Flög på tredje dagen redan
::Utan att i vassen hvila,
::Att på något blad sig sätta,
::Bort till ön på öppna fjärden,
::Till det honingsrika landet,
::Upp till fallet af en eldfors,
::Till den helga strömmens hvirfvel.

::Honing här som bäst man kokte
::450. Smörjelser man här beredde
::Uti små och låga lerkärl,
::Uti ganska vackra kittlar,
::Hvilka rymde blott en tumme,
::Fylldes af en fingerända:
::Mehiläinen, flinke karlen,
::Fick af dessa läkemedel.

::När en liten tid förlidit,
::Någon ringa stund förflutit,
::Kommer biet under surrning,
::460. Närmar sig med mycket väsen,
::Bär i famnen sex små koppar,
::Sju på axlarne och ryggen,
::Alla fulla utaf balsam,
::Fulla utaf goda salvor.

::Lemminkäinens moder smörjer
::Nu sin son med denna balsam,
::Dessa nio läkemedel,
::Åtta skilda trolldoms-salvor:
::Ingen hjelp häraf föfspordes,
::470. Ingen båtnad ens af detta.

::Sjelf hon tager då till orda,
::Yttrar dessa ord och säger:
::"Mehiläinen, luftens fogel,
::Flyg ännu för tredje gången
::Upp emot den höga rymden,
::Öfver fästets nio himlar.
::Honing finns der rikeligen,
::Saft så mycket man kan önska,
::Hvarmed skaparn sjelf har botat,
::480. Jumala, den rene, signat,
::Gud bestrukit sina söner,
::Då dem våldets ondska skadat.
::Vät din vinge der i honing,
::Sänk den i den klara saften,
::Hemta honing i din vinge
::Bringa saft i din beklädnad,
::Att på dessa skador smörjas,
::Öfver sjuka ställen gjutas!"

::Mehiläinen, kloke fogeln,
::490. Tar till orda då och säger:
::"Huru skall då dit jag komma,
::Jag, en man med ringa krafter?"
::"Lätteligen dit du kommer,
::Skönt det blir för dig att flyga
::Öfver månen, under solen,
::Mellan himlens alla stjernor!
::Svinga dig på första dagen
::Upp till Kuutamoinens tinning;
::Sväfva sedan på den andra
::500. Fram till Karlavagnens skuldror;
::Höj dig på den tredje dagen
::Till sjustjernans rygg deruppe:
::Derifrån är blott ett stycke,
::Blott en obetydlig sträcka
::Fram till Jumala, den höge,
::Till den sälles himlasalar."

::Mehiläinen steg från marken,
::Lättbevingad, upp från tufvan,
::Började med snabbhet flyga,
::510. Sväfvade på fina vingar;
::Månens ring han snart berörde,
::Framflög längsmed solens fållar,
::Utmed Karlavagnens skuldror,
::Längs sjustjernans rygg deruppe,
::Flög i skaparns egna källrar,
::In uti allherrskarns kamrar;
::Balsam här som bäst bereddes,
::Salvor här man sammansatte
::Uti kittlar utaf silfver,
::520. Uti flere gyllne grytor.
::Honing sjöd i kärlens inre,
::Smör kring alla kanter fräste,
::Sötma uppå södra sidan,
::Fett uti den norra ändan;
::Mehiläinen, luftens fogel,
::Fick nu honing här tillräckligt,
::Saft så mycket honom lyste.

::När en liten tid förlidit,
::Surrar biet ren tillbaka,
::530. Brummande det återkommer;
::Hundra horn det bär i famnen,
::Tusen andra smärre käril:
::Dels med honing, dels med vatten,
::Dels ock med den bästa balsam.

::Derpå Lemminkäinens moder
::Smakar med sin mun på salvan,
::Pröfvar medlet med sin tunga.
::Smakar på med största nöje:
::"Detta är af samma salva,
::540. Samma allmakts-läkemedel,
::Hvarmed Jumala bestrukit,
::Skaparn botat sjuka ställen."

::Derpå smorde hon den svage,
::Botade den illa farne,
::Smorde mellan alla knotor,
::Smorde längsmed alla leder,
::Smorde nertill, smorde upptill,
::Gned på midten understundom,
::Derpå tog hon sjelf till orda,
::550. Yttrade och sade detta:
::"Uppstig nu ifrån din hvila,
::Res dig upp utur din slummer,
::Ifrån dessa snöda ställen,
::Från ditt hårda ödes läger!"

::Mannen uppsteg från sin hvila,
::Vaknade utur sin slummer,
::Kunde också redan tala,
::Kunde sjelf sin tunga röra:
::"Länge har jag arme sofvit,
::560. Slumrat här i långa tider,
::Sött i sömnens famn jag hvilat,
::Djupt försjunken uti dvala!"

::Derpå Lemminkäinens moder
::Tog till orda sjelf och sade:
::"Längre hade dock du sofvit,
::Slumrat än, i flere tider,
::Om din arma mor ej funnits,
::Din osälla fostrarinna!

::"Säg mig nu, min arme gosse,
::570. Nämn för mig, att jag får höra,
::Hvem som bragt dig ner till Mana,
::Störtat dig i Tuoni-elfven?"

::Sade muntre Lemminkäinen,
::Svarade sin egen moder:
::"Herden i den våta hatten,
::Untamolas blinde gubbe,
::Han har bragt mig ner till Mana,
::Störtat mig i Tuoni-elfven;
::Upp han tog en orm ur vattnet,
::580. Höjde upp en snok ur vågen
::Emot mig beklagansvärde;
::Och jag kände derom intet,
::Kände ingenting om orm-sår,
::Om det slutna rörets verkan!"

::Sade Lemminkäinens moder:
::"O du insigtslöse dåre!
::Trollmän ville du besvärja
::Och med sång förhexa Lappar,
::Och du känner dock ej orm-sår,
::590. Ej det slutna rörets verkan!
::"Ormens upphof är i vattnet,         ''Sjö-ormen ursprung.'' 501—602.
::Rörets ursprung är i vågen,
::Uti allans goda hjerna,
::Inuti hafssvalans hufvud.

::"Syöjätär spottade i vattnet,
::Afgaf slem som föll i vågen;
::Vattnet drog det ut på längden.
::Mjukt i solens sken blef slemmet,
::Vaggades af vinden sedan,
::600. Gungades af vattnets fläktar;
::Vågor vräkte det mot stranden,
::Bränningen i land det förde."

::Derpå Lemminkäinens moder
::Vaggar den så välbekante
::Till det lif han fordom egde,
::Till hans förra form och skepnad,
::Till och med till litet bättre,
::Friskare än tillförene;
::Spörjer sedan af sin gosse,
::610. Huruvida något fattas.

::Sade muntre Lemminkäinen:
::"Ganska mycket än mig fattas:
::Borta dröjer än mitt hjerta,
::Borta dväljes håg och sinne
::Hos de fagra mör i Pohja,
::Hos de sköna, lockomhöljda.
::Pohjas gumma, mögel-örat,
::Ger mig likväl ej sin dotter,
::Förrän jag har allan skjutit,
::620. Förrän jag har svanen träffat
::På den svarta Tuoni-elfven,
::Vid den helga forsens hvirfvel!"

::Sade Lemminkäinens moder,
::Talade och gaf till gensvar:
::"Lemna dina usla svanor,
::Låt din alla bo och bygga
::På den svarta Tuoni-elfven,
::I dess glöduppfyllda hvirfvel,
:: Återvänd till hemmets nejder
::630. Med din stackars gamla moder!

::"Prisa dessutom din lycka,
::Tacka Gud, den uppenbare,
::Att en verklig hjelp han skänkt dig,
::Att han väckt dig än till lifvet,
::Ifrån Tuonis säkra vägar,
::Manas mest aflägsna nejder.
::Intet hade jag väl mäktat,
::Ingenting af egna krafter,
::Om ej Gud sin nåd förlänat,
::640. Den sannfärdige mig bistått!"

::Derpå muntre Lemminkäinen
::Genast hemåt sig begifver
::Med sin egen hulda moder,
::Med sin gamla fostrarinna.

::Här jag sluta vill om Kauko,
::Här jag lemnar Lemminkäinen
::Bort, för längre tid, ur sången,
::Vänder hastigt nu mitt qväde.
::Leder sången in på annat,
::650. Styr med den på nya stigar.

</blockquote>
 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Karl Collan]]
[[Kategori:Finsk mytologi]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 26. mai 2024 kl. 04:08
Linje 1:		Linje 1:
−	{\| ~~class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"~~	+	[[File:Gallen_Kallela_Lemminkainens_Mother.jpg\|thumb\|450px\|<center>'''Lemminkäinens død''' <br> Maleri af ''Akseli Gallen-Kallela''</center>]]
−	\|~~- style="background-color:#e9e9e9"~~
−	~~!align="~~center~~" valign="top" width="40%" \|~~ '''~~Velg språk~~''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center~~" valign="top" width="10%"\| Færøysk~~
−	\|-
−	~~! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif\|32px\|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link=Kalevala (Castrén)]] !!~~
−	\|-
−	~~! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Femtonde Sången (Kalevala, Collan)~~]] !!
−	\|-
−	\|}

Femtonde Sången (Kalevala, Collan) - Revisjonshistorikk

Carsten på 22. jun. 2024 kl. 14:00

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 26. mai 2024 kl. 04:08

Carsten: Femtonde Sången (Kalevala, Collan)

@@ Linje 832: / Linje 832: @@
 [[Kategori:Tekster på svensk]]
 [[Kategori:Karl Collan]]
-[[Kategori:Finsk mytologi]]
+[[Kategori:Finsk-ugrisk mytologi]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 26. mai 2024 kl. 04:09
Linje 1:		Linje 1:
−	~~[[File~~:~~Gallen_Kallela_Lemminkainens_Mother.jpg~~\|~~thumb\|450px~~\|~~<center>~~'''~~Lemminkäinens død~~''' ~~<br> Maleri af ''Akseli Gallen~~-~~Kallela''</center>~~]]	+	{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
		+	\|- style="background-color:#e9e9e9"
		+	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
		+	\|-
		+	! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif\|32px\|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link=Kalevala (Castrén)]] !!
		+	\|-
		+	! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Femtonde Sången (Kalevala, Collan)]] !!
		+	\|-
		+	\|}