Carsten: Om Eddan (KL) Hamðesmál

2018-12-18T09:01:00Z

Om Eddan (KL) Hamðesmál

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Om Eddan (KL) Hamðesmál]] !!
|-
|}

<center><big>'''[[Eddan; om och ur de fornnordiska guda- och hjältesångerna | Eddan ]]'''</big><br>'''om och ur de fornnordiska <br>guda- och hjältesångerna'''

[[Karl Ljungstedt biografi|Karl Ljungstedt]]

'''Sångerna om Atle.'''<br><big><big>'''Hamðesmál'''</big></big><br><big>(R)</big></center>

Denna dikt, som mycket nära sammanhänger med den föregående; inledes med följande strof:

:Ej var det i dag,
:ej heller i går,
:det var för länge,
:länge sedan,
:som Guðrún äggade
:sönerna sina
:att hämnas sin syster,
:Svanhildr den unga.

Härefter berättas, huru Guðrún uppmanar sina söner att fälla I'''o'''rmunrekr, men anande, hvad följden skall blifva, tillägger hon:

:»Nu är jag så ensam
:som trädet på heden,
:så fattig på fränder,
:som furan på grenar,
:så fattig på glädje,
:som videt på löf, när
:för brännande solen
:de alla bortvissna.»

Då erinrar henne Hamðer om, huru hennes bröder sveko Sigurd och yttrar därpå:

:»Du hjärtat på Atle
:visste att träffa,
:när dina späda
:söner du dräpte.
:Svärdet må svingas att
:fiender fälla.
:Du mot ditt eget
:bröst det har riktat»

Sedan säger S'''o'''rle:

:»Begråt dina bröder
:och dina söner,
:fränderna dina,
:fallna i striden.
:Äfven oss, moder,
:du snart skall begråta.
:Till döden, som fjärran
:oss väntar, vi rida».

Så draga de hän till goternas land och träffa på vägen sin styfbroder Erpr, hvilken de i hastigt mod döda och åsamka därmed sig själfva en blodskuld. När de omsider kommit till I'''o'''rmunrekrs borg, förtäljes det för denne, att hugfulle kungasöner ha anländt for att hämnas Svanhildrs död:

:Gingo då kämpar att
:härskaren säga,
:det hugstore hjältar
:komna nu voro.
:»Vet att dig värja!
:Vilja nu hämnas
:din dödade makas
:mäktige fränder».

:Skrattade I'''o'''rmunrekr
:väldige kungen,
:tog sig om skägget,
:modig af ruset,
:såg på sin hvita
:sköld och i handen
:vände han bräddfulla
:gyllene bägarn:

:»Lycklig jag vore, om
:här nu jag såge
:S'''o'''rle och Hamðer
:träda i salen;
:skulle dem binda med
:bågarnas strängar,
:låta i galgen dem
:sprattlande hänga.»

Denna hans önskan blir snart uppfylld, ty strax därpå infinna sig Hamðer och S'''o'''rle, och det ståndar en strid, i hvilken Guðrúns söner visa sig vara värdiga fränder till Gunnarr och H'''o'''gne. Men när I'''o'''rmunrekr märker, att järn ej biter på dem, befaller han, att de skola stenas:

:Skrek då den vilde,
:väldige härskarn.
:stolt i sin rustning,
:som björnarna ryta:
:»Stenen de djärfve
:Giukunga-söner,
:då icke spjut eller
:svärd på dem bita.»

Då kvad Hamder:

:»Af vore hans hufvud,
:om Erpr ännu lefde,
:vår broder, den tappre,
:vi dråpo på färden.»

Snart är emellertid allt motstånd fåfängt, och båda bröderna falla:

:Stupade S'''o'''rle på
:golfvet i salen,
:men Hamðer sjönk neder
:utanför borgen.

Härmed är ändtligen sista akten af det stora sorgespelet slutad, och Andvares förbannelse har på ett i sanning gräsligt sätt gått i fullbordan.

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Karl Ljungstedt]]

Om Eddan (KL) Hamðesmál - Revisjonshistorikk

Carsten: Om Eddan (KL) Hamðesmál