Carsten på 17. des. 2018 kl. 22:38

2018-12-17T22:38:22Z

Carsten: Om Eddan (KL) Helgakviða Hundingsbane hin fyrra

2018-12-17T06:24:12Z

Om Eddan (KL) Helgakviða Hundingsbane hin fyrra

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Om Eddan (KL) Helgakviða Hundingsbane hin fyrra]] !!
|-
|}

<center><big>'''[[Eddan; om och ur de fornnordiska guda- och hjältesångerna | Eddan ]]'''</big><br>'''om och ur de fornnordiska <br>guda- och hjältesångerna'''

[[Karl Ljungstedt biografi|Karl Ljungstedt]]

'''Sångerna om Helge Hundingsbane.'''<br><big><big>'''Helgakviða Hundingsbane hin fyrra'''</big></big><br><big>(R)</big></center>

Sagan om denne hjälte förefaller vara af rent nordiskt ursprung och tyckes jämförelsevis sent hafva blifvit inväfd i den stora sagocykeln om V'''o'''lsungarna, Giukungarna, Atle och I'''o'''rmunrekr. Saxo känner visserligen en Helgo, hvilken efter att ha dödat Hundingus erhöll hedersnamnet »Hundingi interemptor» (= Hundingsbane), men han har ingenting att förtälja om, att denne Helgo skulle vara befryndad med V'''o'''lsungarna. Och i den tyska uppteckningen af denna stora sagocykel omtalas han ej. I de eddadikter, till hvilka vi nu öfvergå, framställes emellertid denne Helge som en äldre halfbroder till den forngermanska hjältediktningens främste heros, V'''o'''lsungen Sigurd Fáfnesbane.

Det finnes i Eddan tvänne sånger om Helge Hundingsbane, den förra en enhetlig dikt, den senare ett konglomerat af brottstycken. Som de uppenbarligen härstamma från olika skalder, måste vi behandla dem hvar för sig och vända oss då först till Helgakviða Hundingsbana hin fyrra.

Få eddakväden ha blifvit bevarade i ett så oskadadt skick som denna vackra sång. Den bär väl allt igenom en individuell prägel, men den är på samma gång i fullaste mening episk. Hvarje strof är visserligen färgad af skaldens egen personlighet, men själf står han dock fullkomligt bakom och öfver sitt ämne. Detta är också behandladt på ett så ''reflekteradt'' sätt — om vi så få uttrycka oss — , att man tycker sig känna, att detsamma, huru konstnärligt fulländad än dikten är, ej varit för skalden fullt lefvande; en omständighet, hvilken i förening med de talrika om Hymeskviða erinrande kenningarna måhända tyder på en yngre tid. Men detta kväde är ej desto mindre en ''äkta'' hjältesång; öfver detsamma faller ännu den heroiska diktningens vackra dager.

Dikten behandlar endast Helges ungdomsår, hans strider med konung Hundingr och dennes söner samt hans och valkyrjan Sigrúns kärlek. Det är först i det andra kvädet, som vi få höra förtäljas om hans död.

Inledningen, som skildrar Helges födelse, är nästan väl ståtlig, men det är dock malm och klang i sådana strofer som dessa:

:Fordomtima
:skriade örnar,<ref>Örnar, korpar och vargar vänta på att af den tappre hjälten blifva mättade med liken af de på valplatsen svärdfallne kämparna.</ref>
:flöto från fjällen
:heliga strömmar,<ref>Naturen är i uppror, när en väldig hjälte födes.</ref>
:när i Brálundr
:Borghildr födde
:den hugstore
:hjälten Helge.

:Natt det var, och
:nornorna kommo
:att hans lefnads
:trådar spinna:
:Han mest fräjdad
:skulle varda
:och den främste
:ibland hjältar.

Och det är ej blott örnarna, som skria af glädje, äfven korparna jubla öfver, att han blifvit född:

:Högt i trädet
:hungrig korp till
:makan sade:
:»Jag vet något:

:Blott nattgammal
:står ren brynjklädd
:Sigmundrs son. För
:oss det ljusnar.
:Blicken han som
:kämpar hvässer.
:Gladt vi hälsa
:vargars älskling.» <ref>Örnar, korpar och vargar vänta på att af den tappre hjälten blifva mättade med liken af de på valplatsen svärdfallne kämparna.</ref>

Snart är Helge vuxen att pröfva stridens hårda lek och redan i unga år utför han en lysande bragd, i det han dräper den mäktige konung Hundingr:

:Tidigt han till
:striden trådde.
:När han blott var
:femton vintrar,
:han den hårde
:Hundingr fällde,
:som så många
:välden kufvat

Och sedan Helge en tid därefter besegrat Hundingrs söner, låter skalden kärleken kasta sitt rosiga skimmer öfver den unge hjältens lefnad. Konung H'''o'''gnes dotter, valkyrjan Sigrún, har blifvit lofvad åt konung Granmarrs son H'''o'''ðbroddr. Då söker hon skydd hos Helge.

:Nu min fader
:har sin dotter
:lofvat Granmarrs
:grymme ättling.
:Snart skall denne
:vekling komma,
:om du honom
:strid ej bjuder.

Helge svarar:

:Frukta ej för
:Isungrs<ref> Denne Isungr omtalas endast här. Det framgår emellertid af sammanhanget, att H'''o'''ðbroddr har besegrat honom.</ref> bane!
:Strid skall stånda,
:om jag lefver.

Det ståndar också en väldig kamp, denna gång mellan Helge och Granmarrs söner. Den förre utrustar en stor flotta för denna härfärd. Skaldens skildring af detta Vikingatåg är värkligen praktfull:

:Aror gnissla,
:vapen rassla,
:sköldar klinga
:mot hvarandra.
:Skumhöljd bölja
:yr kring stäfven.
:Snart ej Helge
:stranden skönjer.

:Högre ber han
:hissa seglen.
:Vreda vågen
:vill han möta.
:Ægers grymma
:dotter<ref>Ægers dotter är vågen.</ref> kan ej
:hjältens skepp i
:djupet draga,

:ty från ofvan
:stridens tärna,
:fagra Sigrún,
:skeppen bärgar,
:från den lömska
:Ran dem räddar
:och dem för till
:Gnipalunden.

När därpå Granmarrs söner varsna Helges flotta, spörjer H'''o'''ðbroddrs broder Guðmundr, hvem som är höfdingen för dessa kämpar. Helges styfbroder Sinfi'''o'''tle gifver ett hånfullt svar, hvarpå han och Guðmundr börja munhuggas, men Helge afbryter dem frågande, om det anstår hjältar att strida med sådana vapen. Granmarrs söner samla nu en här och vid Frekasteinn står det en väldig drabbning, där H'''o'''ðbroddr faller och Helge vinner en lysande seger:

:Väldig var den
:vilda striden,
:när de blanka
:svärden möttes.
:Städse Helge,
:Hundingrs bane,
:var i kampen
:främst af alla.

:Stridens mö
:från ofvan kom att
:— sköldar klöfvos —
:Helge skydda.
:Sen kvad Sigrún
:— häxans häst<ref>Häxans häst = vargen.</ref>
:på korpens byte
:fritt fick frossa — :

:»Hell dig, furste!
:Alltid skall du
:ärad varda,
:lifvet njuta.
:sen du fällt har
:den flykttröge,
:som så mångens
:ofärd vållat.

:Och du, konung,
:väl förtjänar
:gyllne skatter,
:fagra sköldmön:
:skall med H'''o'''gnes
:dotter lycklig
:lefva, öfver
:landen härska.»

Efter denna seger öfver Granmarrs söner hemför således Helge sin valkyrja Sigrún som brud. Det väntade tragiska slutet på hans stolta saga saknas i denna sång, men det förtäljes i Helgakvida Hundingsbana onnor.

-----

==Fodnoter==

<references/>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Karl Ljungstedt]]

@@ Linje 18: / Linje 18: @@
 Sagan om denne hjälte förefaller vara af rent nordiskt ursprung och tyckes jämförelsevis sent hafva blifvit inväfd i den stora sagocykeln om V'''o'''lsungarna, Giukungarna, Atle och I'''o'''rmunrekr. Saxo känner visserligen en Helgo, hvilken efter att ha dödat Hundingus erhöll hedersnamnet »Hundingi interemptor» (= Hundingsbane), men han har ingenting att förtälja om, att denne Helgo skulle vara befryndad med V'''o'''lsungarna. Och i den tyska uppteckningen af denna stora sagocykel omtalas han ej. I de eddadikter, till hvilka vi nu öfvergå, framställes emellertid denne Helge som en äldre halfbroder till den forngermanska hjältediktningens främste heros, V'''o'''lsungen Sigurd Fáfnesbane.
-Det finnes i Eddan tvänne sånger om Helge Hundingsbane, den förra en enhetlig dikt, den senare ett konglomerat af brottstycken. Som de uppenbarligen härstamma från olika skalder, måste vi behandla dem hvar för sig och vända oss då först till Helgakviða Hundingsbana hin fyrra.
+Det finnes i Eddan tvänne sånger om Helge Hundingsbane, den förra en enhetlig dikt, den senare ett konglomerat af brottstycken. Som de uppenbarligen härstamma från olika skalder, måste vi behandla dem hvar för sig och vända oss då först till
 Få eddakväden ha blifvit bevarade i ett så oskadadt skick som denna vackra sång. Den bär väl allt igenom en individuell prägel, men den är på samma gång i fullaste mening episk. Hvarje strof är visserligen färgad af skaldens egen personlighet, men själf står han dock fullkomligt bakom och öfver sitt ämne. Detta är också behandladt på ett så ''reflekteradt'' sätt — om vi så få uttrycka oss — , att man tycker sig känna, att detsamma, huru konstnärligt fulländad än dikten är, ej varit för skalden fullt lefvande; en omständighet, hvilken i förening med de talrika om Hymeskviða erinrande kenningarna måhända tyder på en yngre tid. Men detta kväde är ej desto mindre en ''äkta'' hjältesång; öfver detsamma faller ännu den heroiska diktningens vackra dager.

Om Eddan (KL) Helgakviða Hundingsbane hin fyrra - Revisjonshistorikk

Carsten på 17. des. 2018 kl. 22:38

Carsten: Om Eddan (KL) Helgakviða Hundingsbane hin fyrra